Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett brastet hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Dorina är en ganska täck blondin,
med kind af morgonrodnans skära dager,
med blåa ögon, läppar af karmin!
men ve, en mask på hennes lifstråd gnager!
Jag varit hennes trogna kavaljer
i förrgår pä supéen, hela qvällen;
vi i ett hörn förtroligt satt oss ner,
jag och den lilla lockiga mamsellen.
Vi hafva konverserat känslofullt
om fester, moder och repertoirer,
och för min blick hon öppnat mer än huldt
sitt lidandes omätliga tartarer.
„Hvad vore menskan utan grafvens hopp?a
— har hon mig frågat sist, den stackars lilla, —
„blott döden fyller lifvets löften opp,
allt annat är elände, vank och villa.a
Och vid att så hon qvad med bruten röst,
— vid bordet detta var, — hon mot sin vilja
till munnen förde litet kycklings-bröst
med lingon och med delikat persilja! . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
