Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den hemkommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
lutande den varma kinden,
sista kyssen här hon gaf mig;
tiotal af somrar redan
har min längtan räknat sedan,
ack, — och tvenne somrar blott
hafva dock se’n dess förgått!
Som en fogelskytt försigtigt
i det daggbestänkta gröna
låt oss smyga nu, att riktigt
öfverraskas må den sköna!
Tyst! der skymtar hennes villa
fram ur parken! . . . Stilla, stilla,
falska törne pä min stig!
stick mig gerna, o! men tig!
Ljus ur hennes rum ses glimma!
säkert ensam, stackars liten,
sitter hon i qvällens timma
vid sin lampa, — sjelfva fliten! —
kaprifolie-rankor veka
kring det öppna fönstret leka;
der jag, dold af dunkla blad,
börja vill min serenad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
