Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sulitelma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Tystnad och död! ... En stenförvandlad drapa,
en sedan forntid frusen Eddadikt!
Tankar, sublima som blott natur’n kan skapa,
höga, men stumma som en skrinlagd bigt.
Här utaf lifvets tusende ljud och röster
knappt du förnimmer ett enda fjerran gny;
stormen du endast hör mellan vester och öster,
thordönet blott, som mumlar ur sommarsky.
Inga bevingade skarors sånger prisa
morgonen, då hon vaknar rosig och skön;
knappast en sparf, som qvittrar sin tiggarvisa,
medan han hackar i mossan mellan snön!
Inga skogar, som högt sina kronor lyfta,
hviska i vinden sin svärmiska romans;
ensam en fjellbjörk hänglar vid en klyfta,
ängslig, förknuten, skygg för dagens glans.
Nere i djupet mellan branta stränder
frustar en bergsström, kastande högt sitt skum,
men som ett ordsvall inom slutna tänder
mullrar dess stämma hän i det vida rum.
Ej, hur du lyssnar, skärpande hörselns styrka,
hör du en hammares slag, en yxas fall,
icke en klockton från någon ijerran kyrka,
icke en vandrande renhjords bjellre-skall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
