- Project Runeberg -  La veranda. Valda feuilletoner i alla arter /
186

(1861) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sällskapsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

tabla traditionen, skaffar herr X. trenne ungkarlar till
sig och man gör då qvartetter. Man utförer »Heilig
ist die Jugendzeit", „Kom, afton, sänk dig neder"! o.
s. v. Måhända icke med något jegentligt mästerskap,
men kritiken är bannlyst från ett gladt lag, och det
är ändå säng till skålarna, det är »frisches Leben66,
och detta är allt hvad en gästfri värd begär.

En gång hvart tredje eller fjerde år händer det
möjligen, att herr X., han som andra dödliga, får ett
anfall af grippe. Sällskapslifvet är då otröstligt, det
tynar ögonskenligt af och är nära att dö af spleen.
Salongerna äro tysta, som en öken, och herrskaperna
låta hvarje morgon höra efter hur deras unga vän
befinner sig. Hans „rentrée“ i societeten är en fest och
man dricker champagne på den ändtligen öfverståndna
snufvan och den lyckligt besegrade hackhostan.

Liksom den unga mannen icke egentligen är någon
Rubini, så är han ej heller precist någon Cicero eller
Demosthenes, men han har dock en viss oförskräckthet
till att hålla tal. Äfven detta kommer honom i
sällskapslifvet till måtta vid tusen olika tillfällen.

Det är en födelsedag, det är en
förlofningseklate-ring, det är en kammarråds-utnämning eller ett stänk
af nordstjerneorden. Det är oundgängligt nödvändigt,
att vid bordet eller vid glaset några för tillfället
lämpliga ord blifva sagda. Man stöter på herr X., och
vår man är parat.

När han börjar sin oration, är det just icke så
alldeles visst, att han sjelf vet hur han skall sluta den,
men han låter det gå jemnt undan, han griper i
vädret alla möjliga retoriska talesätt och han bygger de
vidunderligaste krokaner af poetiska bilder, lånade
från östan och vestan, från himmel och jord. Man
eger charmanta talprof af den unga herr X., i alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzver/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free