Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olaus Petri. Richolff torde ha lämnat Sverge redan 1527, men återkallades
1539 för att trycka den nya bibelöversättningen. Under mellantiden
uppdyka de svenska boktryckarenamnen Claes Pederson och Petrus
bokaprentare, respektive omkring 1530 och 1535. Gustaf Vasas bibel, 1500-talets
typografiska mästerverk i Sverge, trycktes i Uppsala åren 1540—1541.
Typmaterialet till denna bibelupplaga medfördes av Richolff från Lübeck
och en stor del av träsnitten återfinnas i den av Lotter i Wittenberg tryckta
upplagan av Gamla testamentet. Under åren 1541—1575 förestods det
kungliga tryckeriet av Amund Laurentsson — sedan Gustaf Vasas bibel
var tryckt, flyttades tryckeriet tillbaka till Stockholm — och från denna
officin utgick en mängd teologiska och även politiska skrifter.
Laurentsson var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta äro
en bönbok från 1544, Michael Agricolas Abcbok samt den senares
översättning av Nya testamentet. Bland de följande kungliga boktryckarna må
nämnas Torbjörn Tidemansson eller Torbjörn Klockare — så kallad
emedan han dessutom var klockare i storkyrkan —, Anders Torstensson samt
tysken Andreas Gutterwitz (1583—1610), Anund Olofsson Heising (1604
—1610) och Christoffer Reussner från Rostock (1611—1635). Här må
även nämnas holländaren Peter von Selow (1618—1649), som kallades till
Stockholm för att bl. a. gjuta ryska typer för svenska kronans räkning.
Han verkade som stilgjutare i Sverge till år 1649 och levererade stilmaterial
till de flesta tryckerier som inrättades i Sverge under denna tidrymd.
Sverges största boktryckare under 1600-talet voro Ignatius Meurer och
familjen Keyser. Meurer, som var född i Thüringen 1589, kom till
Stockholm 1610, där han en kort tid var anställd å Gutterwitz tryckeri, varefter
han 1613 genom giftermål med Anund Olofsson Helsings änka kom i
besittning av dennes tryckeriprivilegium. Detta drev han till sin död 1672.
Meurer utövade en omfattande tryckeri- och förlagsverksamhet genom
utgivandet av skolböcker, almanackor, uppbyggelseskrifter, teologisk och
historisk litteratur, lageditioner m. m. Han tryckte 1645 Sverges första
tidning, Ordinarie Post Tijdender, samt var den förste som tryckt en svensk
bok med antikva (Stadslagen 1628), ett exempel som först hundra år
därefter vann efterföljd. — Den andre store boktryckaren under detta sekel
var boktryckarefamiljen Keyser, far, son och sonson, alla med förnamnet
Henrik, varför de betecknas med ordningsföljden I, II och III. Henrik
Keyser I, tysk till börden, säges av Gustaf II Adolf erhållit ett i
östersjöprovinserna 1625 erövrat tryckeri för att uppsättas i Stockholm, där han
emellertid ej började sin verksamhet förrän 1633. Henrik Keyser I tryckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
