Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna fråga gav anledning till en vidlyftig debatt och under denna fram*
kommo upplysningar, som gåvo vid handen, att söndagsarbete icke alls var
nödvändigt på andra boktryckerier än sådana, från vilka utgåvos tidningar
på måndagsmorgonen. På en hel del ställen arbetades det på söndagen av
sådana arbetare, som på denna dag ville "taga igen" vad de förlorat på för*
summelse (bygång el. dyl.) under veckans lopp. Allmänt uttalades att en
arbetstid på tio timmar, utom måltidsraster, var nog. Det radikalaste an*
förandet beträffande söndagsarbetet hölls av C. E. Westerberg, Stockholm,
som ansåg att allt söndagsarbete borde borttagas, emedan det strider både
mot gudomlig och borgerlig lag samt är i högsta grad sedefördärvande.
Direktör C. E. Gernandt påpekade att ihärdigheten hos arbetarna hade
betänkligt sjunkit. För en 25 à 30 år tillbaka betalades 18 skilling (37 V2
öre) för 1,000 fyrkanter och nu betalas 60 öre, men arbetaren förtjänar nu
icke mera än då, eller cirka aderton riksdaler i veckan.
Efter debattens slut antogs följande resolution:
"Mötet anser:
att söndagsarbetet inom boktryckerierna bör inskränkas till det allra nödvändigaste,
så att det otvungna söndagsarbetet måtte upphöra;
att en bestämdare arbetstid iakttages och i följd därav väntpenningar utbetalas då brist
på arbete förekommer, men att arbetaren får vidkännas avdrag för försummad arbets*
tid; samt
att en till högst tio timmar om dagen förkortad arbetstid vore önsklig för att arbetaren
måtte komma i tillfälle att ägna någon tid åt inhämtande av kunskaper, som äro av vikt
för yrket och det medborgerliga livet."
Resolutionen var i huvuddrag formulerad av Linge, utom vad andra
punkten beträffar, i vilken tillägget om avdrag för försummad arbetstid
tillkommit på yrkande av de närvarande boktryckarna.
Mötet behandlade även beräkningssättet och frågan lydde: "Anses vårt
nuvarande beräkningssätt motsvara rättvisans fordringar och arbetets verk*
liga värde? Om icke, på vilka grunder bör en tidsenligare tariff söka upp*
rättas?"
Diskussionen i denna fråga blev mycket vidlyftig. Det framgick av
densamma, att den brukliga n*beräkningen innebar en stor orättvisa,
emedan under de senare åren de tyska stilgjuterierna — som även försågo
de svenska boktryckarna med stil — börjat gjuta n betydligt bredare än
t. ex. u och att sålunda n icke längre kunde anses vara medelbokstav i
alfabetet. Lika litet vore en betalning pr halvfyrkanter rättvis, då sättaren
därigenom finge sätta smal och bred stil för samma pris. Den enda rättvisa
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
