Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska typografernas kamp
för bättre levnadsvillkor.
I. Från 1600.talet till 1872 års tariff.
För ÄLDRE TIDER äro urkunderna synner*
ligen sparsamma beträffande de förhållanden, varunder våra dåtida kolleger
arbetade. För Sverge är bristen i detta hänseende synnerligen påfallande,
men detta torde också vara beroende på, att boktryckarekonsten i Sverge
hade så få utövare. Boktryckarekonsten infördes som bekant till Sverge
1483 av en vandrande boktryckare, Johan Snell, men vid 1500*talets slut
fanns det icke mer än ett tryckeri i Sverge. När Gustaf II Adolf 1611
besteg Sverges tron, funnos endast tre tryckerier i landet och vid 1600*
talets slut 17 dylika. Det är således först efter denna tidpunkt som man
kan tala om att någon organiserad kamp för bättre levnadsvillkor har
kunnat äga rum.
De första svenska boktryckerierna inrättades av invandrande boktryckare
och det är all anledning antaga, att dessa togo med sig till sitt nya fädernes*
land alla de lagar och sedvänjor, som de hade arbetat under i sitt hemland.
Det är inte riktigt klart, men det förefaller som om de första organisatio*
nerna inom boktryckerierna voro gemensamma för boktryckare och konst*
förvanter, åtminstone när det gällde understöd till sjuka och nödlidande.
Men efterhand som utvecklingen gick framåt, uppstod den sedvanliga
klyftan mellan mästarna å ena sidan och gesäller och lärlingar å andra sidan.
Till "underklassidan" räknades vid denna tidpunkt även faktorerna, vilka
sedermera, särskilt i vår tid, energiskt strävat att komma uppåt till "över*
klassen" inom yrket. Ett strävande som även i stort sett lyckats.
I mitten av 1600*talet fanns i Stockholm en "societet", till vilken mästarna
bland boktryckarna hörde. Huruvida även gesällerna fingo vara med där,
framgår icke av tillgängliga handlingar. Detta är emellertid föga troligt,
men så mycket är visst, att gesällerna hade något slags "låda" för understöd
och liknande. Dessutom torde de haft några s. k. illegala organisationer,
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
