Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emedan de, i fall av bristande försvar, vid nu förevarande mantals* och
skattskrivning, hotades att bliva såsom lösdrivare ansedde och på korrek*
tionshus insatte, varför de hos Societetens herrar ledamöter vördsammast
anhöllo om biträde i sin tryckande belägenhet.
Societeten tog denna bekymmersamma fråga under överläggning och
"ehuru det var mera än väl bekant, att skickliga och nyktra arbetare icke
saknade sysselsättning, likväl och för att lämna de ansökande allt det
bistånd Societeten utan för stora uppoffringar förmådde åstadkomma, samt
i betraktande därav, att ett för stort tillopp av konstförvanter i huvudstaden
uppstått därigenom att ett stort antal av dem från landsorten uppkommit,
beslöt Societeten att genom sin ordförande låta anmäla de ansökande till
vad man plägar benämna polisens försvar, och under tiden, efter behov,
antaga de tjänstsökande arbetarna i oviss kondition, samt att, efter fjorton
dagars prov, lämna försvar åt dem, som därav visat sig förtjänta".
Konstförvanterna göra sig påminda.
Den starka stegring av lärlingsantalet, som fortfarande ägde rum, för*
mådde konstförvanterna att år 1843 ånyo begära inskränkning i antalet
lärlingar. I Stockholm funnos vid denna tidpunkt på 120 utlärda konstför*
vanter icke mindre än 116 lärlingar och i landsorten tycks ställningen ha
varit ännu sämre.
Klagomålen kommo denna gång från delägarna i Gutenbergska stiftel*
sen, vilka den 16 september 1843 till Boktryckerisocieteten ingåvo en skrift
— undertecknad av 73 namn — av följande lydelse:
"Sedan sista revisorernas berättelse över Gutenberska Stiftelsen bland delägarna cirku*
lerat samt sedermera inom direktionen för stiftelsen särskilt förevisats vid dess samman*
komst den 10 sistlidne september, hava undertecknade av konstförvantskapet kommit till
reflexioner över förhållanden inom det yrke de utöva, föranleda därav, att, enligt denna
berättelse, många av delägarna icke inbetalt sina avgifter, samt att de resandes antal är
oerhört.
Vi veta väl, att boktryckeriyrket är ett fritt yrke och att det står varje boktryckeriägare
fritt, att efter eget behag och det begrepp han själv gör sig om yrke och sitt tryckeri,
driva detsamma med vad slags personal han behagar — vinsten må i följd därav för
honom bliva hurudan som helst, men de menliga följderna därav för arbetarna äro nästan
dagligen synbara; och man kan därföre här, utan tycke för skråsanda, våga påstå, att
bestämda lagar äro välgörande, då de äro ändamålsenliga.
Men vi vädja till vällovliga societetens ynnest, för att få åskådliggöra, vari det onda består.
Först torde vi få åberopa de tryckerier, där gossarna erhålla veckopenning, men sakna
anhöriga och därför nödgas taga sin mat på krogen; därigenom vänjande sig vid kroglivet,
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
