- Project Runeberg -  Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia /
139

(1937) [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography, Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De svenska typografernas kamp för bättre levnadsvillkor. II. Från 1872 års tariff till 1909 års storstrejk. Sa SMÅNINGOM INFÖRDES 1872 års tariff även på de mindre tryckerierna, varvid de synnerligen goda konjunks turerna under mitten av 1870*talet kraftigt bidrogo, då det helt enkelt icke var möjligt för någon boktryckare att erhålla typografisk arbetskraft för lägre pris. Mot slutet av 1870*talet blevo konjunkturerna åter dåliga, och då var det nog en och annan boktryckare som sökte tumma på tariffbestäms melserna. Men i det stora hela följdes dock 1872 års tariff. Attack mot nsberäkningen. Bland de frågor, som diskuterades på första svenska typografmötet (den 5, 6 och 7 juli 1883) var även följande: "Anses vårt nuvarande beräknings» system motsvara rättvisans fordringar och arbetets verkliga värde? Om icke, på vilka grunder bör en tidsenligare tariff söka upprättas?" Frågorna hade i förväg varit utsända till typograferna på olika ställen i landsorten och av dessa hade typografer i Jönköping svarat nej på första delen av frågan och beträffande andra delen ansågs antagandet av alfabets beräkningen innebära den rättvisaste lösningen. Samma slutsats hade såväl typografer i Nyköping som en kollega H. Sahlin i Söderhamn kommit till. Missnöjet med nsberäkningen, som 1856 införts av boktryckerisocieteten i stället för den dittills använda fyrkantsberäkningen, hade sina lätt förs klarliga orsaker. När reformen infördes, åsyftades med densamma att råda bot på det missförhållandet, att enligt fyrkantsberäkningen en fin stilsort betalades lika med en grov stilsort på samma kägel. Då antogs bokstaven n, som ansågs beträffande tjockleken vara alfabetets medelbokstav som beräkningsnorm och man beräknade efter 1,000 n, i stället för efter 500 eller 1,000 fyrkanter. Det torde emellertid inte ha dröjt länge innan bokstaven 139

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:07 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/styf36/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free