Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora solidaritetsbragden.
Typografförbundets deltagande i 1909
års storstrejk och vad därav följde.
V ID DET NYA århundradets ingång pågick
bland de svenska arbetsköparna ett rastlöst organisationsarbete, som resul*
terade i starka arbetsköpareorganisationer. Dessa organisationer förde,
sedan de nått erforderlig styrka, en mycket målmedveten taktik, inriktad
på att få lönerna att stå stilla där de varit lägst och sänka dem ned till
denna lägsta nivå där de varit något högre samt att binda arbetarna vid
dessa låga löner och förändrade arbetsvillkor, icke allenast för ett par år,
utan för flera år framåt i tiden. För att komma till detta resultat använde
arbetsköparna en mycket agressiv och hänsynslös taktik, i det under alla
förhandlingar, även i den mest obetydliga lilla konflikt, lockouthotet stän*
digt hölls svävande över arbetarnas huvuden. Under åren före 1909 hade
nämligen i regeln arbetsgivarnas förhandlingsordning haft följande obliga*
toriska lydelse: "Därest icke landsorganisationen och de till densamma
anslutna fackförbunden till den och den dagen gått med på den uppgörelse
och de villkor, som av Svenska arbetsgivareföreningen godkännas, kommer
masslockout att inträda i" (och så uppräknas en del fack, som icke haft den
ringaste konflikt och som icke haft med de föreliggande tvisterna att göra).
Taktiken visade sig framgångsrik. Fackförbunden ville icke för jäm*
förelsevis obetydliga tvisters skull framkalla förhärjande lockouter, som för
lång tid skulle förlama stora arbetsbranscher och kanske verka ödeläggande
för det stora hela. De gåvo därför efter, men ju mera denna eftergiven*
hetens taktik praktiserades, desto glupskare blev aptiten på arbetsköpare*
sidan, och det blev allt mer och mer tydligt att dessa ämnade använda de tid
efter annan uppkommande små konflikterna till att en gång för alla rikta ett
för lång tid förlamande slag mot arbetareorganisationerna.
Sedan lockouterna inom järn* och metallindustrien 1903 och 1905 efter
flera månaders strid bilagts, uppstodo inom byggnadsindustrien m. fi. kon*
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
