- Project Runeberg -  Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia /
274

(1937) [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock en sedermera erhöll plats i Norrköping. Den 25 september voro av avdelningens
medlemmar 3 arbetslösa, av vilken den ene var anställd hos bokhandlare Eriksson i Ljusdal.

Hälsingborg. Måndagen den 2 augusti var avdelningen kallad till sammanträde för att
dryfta landssekretariatets proklamation och vår ställning till storstrejken. Vid detta sams
manträde uttryckte nästan samtliga talare den önskan att förbundsstyrelsen måtte utgiva
paroll om allmän arbetsnedläggelse och i princip uttalade sig mötet enhälligt för storstrejk.
Sammanträdet blev ajournerat till onsdagen den 4 augusti, då definitivt beslut skulle fattas
och vid detta sammanträde, besökt av över 100 medlemmar, antog föreningen en resolus
tion, vari förbundsstyrelsen uppmanades att proklamera strejk fr. o. m. lördagen den 7
augusti, i annat fall nedlade Hälsingborgsavdelningen på eget bevåg arbetet fr. o. m. sön»
dagen den 8 augusti kl. 7 på morgonen. Onsdagens stora strejkmöte, besökt av omkring
5,000 personer, ställde en uppmaning till typograferna att ansluta sig till strejken och att
påtryckningen var stor bevisas därav, att då avdelningen på aftonen höll sitt möte voro
flera hundra personer samlade utanför möteslokalen, vilka efter mötets slut med livligt
bifall gåvo sin tillfredsställelse med resultatet tillkänna.

Redan vid bekantgörandet av detta beslut uppstämde högerpressen på platsen ett skall
om avtalsbrott och hotade med att stämma förbundsstyrelsen med begäran om skadestånd
och särskilt fick hälsingborgstyperna veta huru dåliga människor de voro.

Under fredagen hölls nytt möte med anledning av en uppmaning från förbundsstys
relsen att upphäva beslutet om strejk; mötet beslöt uppskjuta iscensättandet och invänta
förbundsstyrelsens närmare order.

När förbundsstyrelsens order om arbetets nedläggande kom avdelningen till handa
ställde alla den sig till efterrättelse och arbetet nedlades måndagen den 9 augusti kl. 7 e. m.

Hälsingborgs Dagblad och HälsingborgssPosten försökte naturligtvis genast att ans
skaffa arbetsvilliga och detta lyckades omsider så att en liten lapp kunde utgivas. De
arbetsvilliga voro ett par förutvarande medlemmar av vår organisation, nämligen f. faks
torn å Schmidts tryckeri, J. G. Johansson, boktryckaren Ernst Bergsten samt en faktor
å Jonssons pappersindustrisa.sb., Albert Carlsson. Dessutom deltogo ett par andra boks
tryckare. Dessa personer förflyttades från ett tryckeri till ett annat dels för att vilseleda
vår uppmärksamhet och dels för att få materiel; någon avläggning förekom icke. Under
detta ambulerande glömde de värda herrarna att ändra tryckorten, utan angavs Hälsings
borgs Dagblad såsom tryckort, då den bevisligen var tryckt å Bergstens officin. Detta
föranledde avdelningen att göra anmälan till justitieombudsmannens ombud här.

HälsingborgssPosten, som jämväl äger Sk. Aftonbladet i Malmö, hade i sinnet att med
sina faktorer på dessa båda ställen få i gång och kunna trycka båda tidningarna här.
Saken var redan klar; faktorerna hade underskrivit kontrakt och nu gällde det endast
att få en tryckare, men detta visade sig omöjligt, solidariteten var fast, ingen ville sälja
sig. Resultatet blev att faktorerna, som äro förbundsmedlemmar, också lämnade sina kons
trakt tillbaka och så strandade hela planen.

Under fjärde veckan då stilmaterialet började tryta och boktryckarna stodo inför den
situationen att trots strejkbrytarna icke kunna få satt någon tidning, hitförskaffade redaks
tören av H. D. en dansk "montör", som skulle sätta i gång sättmaskinerna å H. D.
Dessa kommo även i gång, men resultatet blev klent, endast omkring 30 à 40 rader hade
kunnat presterats till ett nummer. Då även detta hade utsikt att misslyckas, användes
ett sista medel att förmå herr O. Nilsson, som äger maskinerna å H. D., att börja arbeta.

274

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/styf36/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free