Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvist, Kullberg (Karlskrona), Hultman m. fi. yrkade avslag. Vid omröst*
ning bifölls förbundsstyrelsemajoritetens förslag med 2,001 röster mot 1,532.
När ombuden inför Typografiska föreningen den 3 och 12 december 1910
redogjorde för förbundsmötets beslut i denna fråga uppstod en mycket
livlig debatt, som till stor del kom att bli ett inbördes gräl mellan de av
föreningens ombud som å förbundsmötet röstat respektive för och mot för*
bundsstyrelsemajoritetens förslag. Debatten urartade sig till den grad, att
en talare föreslog, att de 11 ombud (Söderström, Lööf, Samuelsson, Olsson,
Augusta Helin, Axel Karlsson, Rasmusson, Ragnar Nilsson, Erik Jakobs*
son, Ingemarsson och Moberg) som röstat för bifall, skulle ur förbundet
uteslutas, ett förslag som föreningen på sammanträdet den 2 januari 1911
så gott som enhälligt förkastade.
"Aftontidningsfrågan" spökade sedermera vid flerfaldiga tillfällen på för*
eningens sammanträden, ofta utan att ens vara uppförd på dagordningen.
Det fanns ett par av medlemmarna som efter Catos berömda exempel alltid
återkommo till denna fråga. Styrelsen för Typografiska föreningen finner
sig också i sin berättelse för år 1911 nödsakad yttra: "Styrelsen kan icke
underlåta att påpeka med vilket intresse denna fråga (Aftontidningen) ofta
framförts i och för misstänkliggörandet icke allenast av personer, utan av
förbundets institutioner. Styrelsen vill här säga ifrån, att detta sätt att gå
tillväga icke har varit gagnande ur någon synpunkt. De som samtidigt
med sådant klander föra talet om inre styrka på tungan, må komma ihåg att
denna icke skapas genom att utså misstro mot de institutioner, vilka sitta
inne med ledningen av förbundets angelägenheter."
I själva realfrågan kan nämnas, att sedan förbundsmötet 1910 fattat sitt
beslut gjorde förbundsstyrelsen — för att undvika ett upprepande av vad
som skedde vid företagets start, nämligen att en hel del löften gåvos, som
sedan aldrig blevo infriade — det villkoret för utbetalandet av de 20,000
kronorna till Aftontidningen, att företaget skulle rekonstrueras, så att man
i görligaste mån kom bort från de skulder, vari detsamma häftade.
Ett nytt bolag bildades sålunda, i vilket skulle tecknas 100,000 kr., vari
dock inberäknades de av Typografiska föreningen förut insatta 20,000 kr.,
vilka skulle tillförsäkras samma rätt till utdelning, som det senare tecknade
aktiekapitalet. Teckningen av det nya aktiekapitalet blev efter stora svå*
righeter åvägabringad, dock huvudsakligast därigenom att företagets
fordringsägare tecknade aktier för sina fordringar.
Redan i juni 1911 saknade emellertid företaget ånyo rörelsekapital. An*
ledningen härtill uppgavs vara, att det vid det nya bolagets bildande teck*
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
