kvist, Kullberg (Karlskrona), Hultman m. fi. yrkade avslag. Vid omröst* ning bifölls förbundsstyrelsemajoritetens förslag med 2,001 röster mot 1,532. När ombuden inför Typografiska föreningen den 3 och 12 december 1910 redogjorde för förbundsmötets beslut i denna fråga uppstod en mycket livlig debatt, som till stor del kom att bli ett inbördes gräl mellan de av föreningens ombud som å förbundsmötet röstat respektive för och mot för* bundsstyrelsemajoritetens förslag. Debatten urartade sig till den grad, att en talare föreslog, att de 11 ombud (Söderström, Lööf, Samuelsson, Olsson, Augusta Helin, Axel Karlsson, Rasmusson, Ragnar Nilsson, Erik Jakobs* son, Ingemarsson och Moberg) som röstat för bifall, skulle ur förbundet uteslutas, ett förslag som föreningen på sammanträdet den 2 januari 1911 så gott som enhälligt förkastade. "Aftontidningsfrågan" spökade sedermera vid flerfaldiga tillfällen på för* eningens sammanträden, ofta utan att ens vara uppförd på dagordningen. Det fanns ett par av medlemmarna som efter Catos berömda exempel alltid återkommo till denna fråga. Styrelsen för Typografiska föreningen finner sig också i sin berättelse för år 1911 nödsakad yttra: "Styrelsen kan icke underlåta att påpeka med vilket intresse denna fråga (Aftontidningen) ofta framförts i och för misstänkliggörandet icke allenast av personer, utan av förbundets institutioner. Styrelsen vill här säga ifrån, att detta sätt att gå tillväga icke har varit gagnande ur någon synpunkt. De som samtidigt med sådant klander föra talet om inre styrka på tungan, må komma ihåg att denna icke skapas genom att utså misstro mot de institutioner, vilka sitta inne med ledningen av förbundets angelägenheter." I själva realfrågan kan nämnas, att sedan förbundsmötet 1910 fattat sitt beslut gjorde förbundsstyrelsen — för att undvika ett upprepande av vad som skedde vid företagets start, nämligen att en hel del löften gåvos, som sedan aldrig blevo infriade — det villkoret för utbetalandet av de 20,000 kronorna till Aftontidningen, att företaget skulle rekonstrueras, så att man i görligaste mån kom bort från de skulder, vari detsamma häftade. Ett nytt bolag bildades sålunda, i vilket skulle tecknas 100,000 kr., vari dock inberäknades de av Typografiska föreningen förut insatta 20,000 kr., vilka skulle tillförsäkras samma rätt till utdelning, som det senare tecknade aktiekapitalet. Teckningen av det nya aktiekapitalet blev efter stora svå* righeter åvägabringad, dock huvudsakligast därigenom att företagets fordringsägare tecknade aktier för sina fordringar. Redan i juni 1911 saknade emellertid företaget ånyo rörelsekapital. An* ledningen härtill uppgavs vara, att det vid det nya bolagets bildande teck* 338