Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härav framgår, att under vissa år, såsom exempelvis 1922—1927, antalet
dagar med extra arbetslöshetsunderstöd betydligt överstiger antalet dagar
med ordinarie understöd. Detta beror dels på arbetslöshetens långa var*
aktighet och dels på att det ordinarie understödet under dessa år icke hade
den stora utsträckning det sedermera fick.
Ur närstående tabelluppslag, (Tab. I) som utgör en summarisk redo*
görelse för kassans verksamhet under tiden 1893—1935, d. v. s. från den
tid då från kassan började utbetalas arbetslöshetsunderstöd på platsen, kan
man avläsa fluktuationerna på tryckeriindustriens arbetsmarknad under
dessa år. Den jämförelsevis hastiga stegringen under åren 1899—1902 står
nog i viss mån i samband med sättmaskinernas införande. 1903 inträdde
bättre konjunkturer, som fortfara till 1908, då åter en stegring av arbetslös*
heten inträder, vilken kulminerar året efter storstrejken. Efter denna tid
inträdde något bättre konjunkturer, vilka höllo arbetslösheten så gott som
konstant under åren 1911 —1919. Härtill bidrog nog i hög grad det av
kriget framkallade konstlade "uppsvinget". Därefter började efterkrigs*
krisen så småningom att göra sig gällande för att kulminera 1921, då Sven*
ska typografförbundet hade att dragas med den största arbetslöshet det
upplevat. Sedermera kunna vi konstatera ett långsamt sjunkande av ar*
betslösheten under de närmaste åren, men den sjunker icke längre ner till
den forna nivån, vilket visar att vi så småningom fått att dragas med en
struktuell arbetslöshet, som har sitt ursprung i rationaliseringsåtgärder och
därmed sammanhängande företeelser. Åren 1932—1934 upplevde förbun*
det återigen en av sina stora arbetslöshetsperioder, vilken under det senaste
året, 1935, åter synes ha lättat, ehuru man, som ovan nämnts, icke längre
kan hoppas komma ned på den normala nivån, då antagligen den struk*
tuella arbetslösheten kommer att göra sina verkningar gällande ända tills
arbetstiden avsevärt förkortats.
Vad som även kan avläsas på ovannämnda tabell, är att arbetslöshets*
understödet på platsen tämligen snart efter dess införande trädde i stället
för den gamla klassiska reshjälpen. Att reshjälpsbeloppet ändå höll sig en
smula högt, berodde på de utländska resandena. Under en lång följd av
år uppburo alltså medlemmar av i ömsesidighet stående förbund en res*
hjälp, lika stor om icke tidtals större än den reshjälp, de svenska resandena
samtidigt uppburo. Emellertid upphörde utbetalningen av reshjälp till
svenska resande den 1 jan. 1925, sedan 1924 års förbundsmöte så beslutat.
De svenskar, som efter denna tid erhöllo reshjälp, voro sådana, som erhöllo
understöd för att emigrera till Förenta staterna e. dyl. Efter den 1 januari
25
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
