Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi kunna icke lämna reservfonden utan att i detta sammanhang om*
nämna medlemmarnas egen garantifond, säkerligen en unik företeelse i den
svenska fackföreningsrörelsens historia. Vid 1910 års förbundsmöte fram*
lade nämligen förbundsstyrelsen — sedan upprepade försök att väsentligt
öka förbundsavgifterna, så att en ordentlig motståndskassa skulle kunna
skapas, avslagits — ett förslag om bildandet av en medlemmarnas egen
garantifond. Enligt detta förslag skulle varje medlem på sitt personliga
konto insätta ett belopp av 200 kronor genom en avgift av 50 öre pr hel och
25 öre för halvt betalande medlem. Enligt förslaget skulle den dittills*
varande avgiften till reservfonden, 26 öre för hel och 13 öre för halvt beta*
lande medlem nedsättas till respektive 6 och 3 öre pr vecka, för att helt
bortfalla, när räntorna från garantifonden, som skulle tillföras förbundets
reservfond, uppgick till minst 30,000 kronor årligen. — Detta förslag gav
anledning till en mycket lång debatt, efter vars slut mötet med 2,604 röster
mot 915 beslöt att bifalla förslaget. Minoriteten röstade för att frågan
skulle hänskjutas till allmän omröstning. — Enhälligt beslöts, att inbetal*
ningarna till garantifonden skulle börja den 1 juli 1911.
Under de följande förbundsmötena var garantifonden upprepade gånger
föremål för behandling. Vid 1916 års förbundsmöte beslöts sålunda på
förslag av Faluavdelningen — att avgifterna skulle vara permanenta — men
att innestående belopp över 200 kr. skulle efter varje tariffrevision åter*
betalas till medlemmarna. Detta beslut kom icke till utförande, ty när 1919
års lönerörelse kom till stånd, slök denna en så stor part av respektive med*
lemmars tillgodohavanden, att någon återbetalning till medlemmarna i den
anda 1916 års förbundsmöte beslutat, icke kunde komma ifråga. Det stån*
nåde vid den återbetalning, som enligt de ursprungliga stadgarna finge ske
vid dödsfall och då medlem av giltigt skäl lämnade förbundet. Fanns det
inte giltigt skäl i detta hänseende, utbetalades icke medlemmens tillgodo*
havande.
1927 års förbundsmöte beslöt garantifondens upphävande som särskild
institution. Avgifterna till densamma borttogos och överfördes till för*
stärkning av reservfonden och till förbättrande av förbundets sociala verk*
samhet. Den å fonden upplupna årliga ränteinkomsten beslöts skola an*
vändas till utbetalande av medlemmarnas tillgodohavanden i fonden. Åter*
stöden — som blev synnerligen ansenlig om man gör en jämförelse med
vad som utbetalats till medlemmarna under "normala" år — skulle för
varje år överföras till reservfonden. En granskning av närstående tabell
(Tab. VII) visar att återbetalningen till medlemmarna — med bortseende
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
