Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Delegerade vid tionde internationella typografkongressen voro: Charles Waterschoot
och Alexander Theunissens, Belgien; Jul. Samuelsen, Danmark; Joseph Seitz, Otto Krautz,
Bruno Schweinitz, Karl Schäffer, Karl Helmholtz, Bruno Ackermann, Artur Petzold, Tysks
land; Liochon, Journeau, Micheneau, Laugerotte, Belin, Boudet, Renaud, Tavernier, Frank»
rike; F. van der Wäl och B. Ponstein, Holland; Bogoslav K. Jost; Schwemberg, Lettland;
B. Barbel, Luxembourg; Adolf Weigelt och Anton Schmitt, Österrike; Antoni Burkot och
Stephan Piechocki, Polen; Julius Terhes, Rumänien; Nils Wessel, Sverge; R. Goldemann
och J. Della»Negra, Schweiz; Manuel Lois, Ängel Ramirez och Antonio de Gracia,
Spanien; Wenzel Nemecek, Vincent Blazek, Anton Farka och Kamillo Neumann, Tjecko»
slovakien; Moritz Rothenstein och Wilhelm Wiesenberger, Ungern. — Närvarande av
Bernkommissionen: J. Schlumpf, Hans Bräuchi, Franz Kilchenmann, Adolf Schäfer samt
internationella sekreteraren Hans Grundbacher.
Vid denna kongress gjordes från Österrikes sida en skarp attack mot
reshjälpsväsendet. Österrikarna föreslogo nämligen, att sådan överens»
kommelse skulle träffas mellan de i ömsesidighet stående förbunden, att
reshjälpen kunde restitueras, d. v. s. ifall ett förbund under året utbetalte
mera till ett annat förbunds medlemmar än av detta utbetaltes till det förstas
medlemmar, det överskjutande beloppet skulle kunna återbetalas. — De
grafiska arbetarnas i Rumänien förbund hade föreslagit, att reshjälpen
skulle utredas av Internationella sekretariatet.
Det österrikiska förslaget hade av sekretariatet utsänts till de olika för»
bundens styrelser för inhämtande av dessas yttranden. Av de åtsporda för»
bunden hade belgiska och polska förbunden kort och gott förklarat sig
villiga att rösta för det österrikiska förslaget, medan tyska, ungerska, danska
och jugoslaviska förbunden förklarade sig villiga bibehålla reshjälpen i dess
nuvarande form utan restitution. Svenska typografförbundet förklarade i
sitt svar, att det redan 1924 avskaffat reshjälpen för sina egna medlemmar
och utbetalte numera endast reshjälp åt medlemmar av i ömsesidighet stå»
ende förbund. Förbundet ansåg därför att reshjälpen borde helt och hållet
avskaffas men kunde — ifall steget nu ej kunde tagas fullt ut — vara med
om det österrikiska förslaget som en övergångsform.
Medlemmen av sekretariatskommissionen, Schäfer, hade fått i uppdrag
att inleda denna fråga och han gjorde detta på ett utmärkt sätt, d. v. s. han
anförde i ett flera timmar långt föredrag alla de argument i reshjälpsfrågan,
som kunde tänkas pro och contra.
I den därpå följande debatten, i vilken det visade sig, att kärleken till
viatikum (reshjälpen) sitter djupt särskilt hos tyskarna, deltogo många
talare, och det visade sig, att reshjälpssystemet icke kommer att avskaffas,
så länge Tyskland har något att säga till inom typografinternationalen.
570
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
