Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Gustaf Carlsson att antaga "Tidning för Boktryckarekonst" som sitt
organ. Anbudet avböjdes emellertid.
"Nordisk Typograf »Tidning", som nyss nämnts, Sverges första fackför»
eningsorgan i egentlig mening, kom till stånd på enskilt initiativ. Det var
den från Norrköping inflyttade typografen Axel Holmgren som den 1 april
1883 började att på egen bekostnad utgiva tidningen. Axel Holmgren hade
året förut i Norrköping tagit initiativet till bildandet av Norrköpings typo»
grafklubb, och denna klubb hade som en av sina första livsyttringar i skri»
velse till Typografiska föreningen i Stockholm föreslagit sammankallandet
av ett nordiskt typografmöte i Stockholm 1883, vilket förslag Typografiska
föreningen godkände på det sättet, att ett svenskt typografmöte kallades att
sammanträda i juli månad 1883 i Stockholm.
Axel Holmgren var en man, utrustad med en synnerligen stor begåvning
som skriftställare både på det politiska och facktekniska området, och den
av honom utgivna tidningen förtjänar ett mycket gott vitsord. Han sak»
nåde emellertid ekonomi» och ordningssinne och detta var en mycket stor
brist hos en banbrytare. Tidningsföretaget började snart växa honom över
huvudet och därför vände han sig till Typografiska föreningen med begäran
att denna skulle övertaga utgivningen.
Nordisk Typograf »Tidning började utgivas den 1 april 1883 och den 2 juli
samma år förelåg i Typografiska föreningen Axel Holmgrens förslag om
att föreningen skulle övertaga utgivningen av tidningen. Styrelsen för»
klarade sig icke hava hunnit sätta sig in i frågan, men ordföranden, Svan»
bäck, förklarade för sin personliga del att han icke trodde att det skulle
innebära någon risk för föreningen att bifalla Holmgrens förslag. I den där»
efter följande långa debatten deltogo en hel mängd talare, bland vilka H. W.
Lindström, C. Fr. Malmgren, O. Lundin m. fi. yrkade avslag, medan A. C.
Lindberg, Graf, Villnow, P. V. Hellgren och S. A. Olsén yrkade bifall. På
Rönnblads förslag hänsköts hela frågan till en kommitté, bestående av W.
Villnow, K. B. Boström, C. Fr. Malmgren, C. J. Hylander och A. Löfgren,
vilka skulle till extra möte, den 16 juni, avgiva utlåtande i frågan.
På extra sammanträdet förekom frågan ånyo. Av de fem tillsatta kom»
mittéledamöterna hade fyra tillstyrkt förslaget, medan den femte, C. Fr.
Malmgren, i en längre reservation yrkade avslag. Även denna gång var
debatten livlig. I denna yrkade Hellgren, Linge, Graf, Villnow, Broberg,
A. C. Lindberg, C. F. Lindahl, Boström och naturligtvis förslagsställaren
Holmgren bifall, medan C. G. Flodman, C. Fr. Malmgren yrkade avslag
och Rönnblad manade till försiktighet.
676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
