Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I enlighet med besluten å dessa båda förbundsmöten utgick stipendier
under åren 1908—1913 till följande förbundsmedlemmar:
1908: 4832 John Leopold Arvidsson, Göteborg, och 9570 K. J. Danielsson, Härnösand.
1909: 8731 Svante W. Holmgren, Lund, och 8134 Emil Carlsson, Luleå. (Den senare
avsade sig emellertid i sista minuten och ingen hann utses i hans ställe.) 11 sökande.
1910: 7396 John Myckelberg, Stockholm, och 11005 Erland Nordvall, Ängelholm.
1911: 9192 Theodor Rohdin, Skara, och 11729 Nils Theodor Jönsson, Hälsingborg.
10 sökande.
1912: 10656 Oskar Franzén, Eksjö, och 10726 E. W. Lindbärg, Stockholm. 7 sökande.
1913: 9705 Nils Ture Eriksson, Falun, och Edow Anshelm Eriksson, Sala. 10 sökande.
1913 års förbundsmöte var emellertid icke lika villigt att ge anslag och
stipendier som de båda föregående. Även vid detta tillfälle förelåg motion
i denna riktning från Stockholmsavdelningen. I motionen yrkades två
stipendier om tillsammans 700 kronor samt ett direkt anslag på 300 kronor.
Förbundsstyrelsen avstyrkte och utskottets instämde i följande ordalag:
"Utskottet anser att, då det icke visat sig vara till något direkt gagn för förbundet med
utdelandet av stipendier för bevistandet av Brunnsviks folkhögskola, då stipendiaterna i
de flesta fall efter slutad kurs vid skolan övergivit yrket, har utskottet enats om att
bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande.
Vad beträffar ett direkt anslag av 300 kronor har utskottet ansett att då folkhögskolans
ekonomi nu torde vara relativt god — mot vad förhållandet var vid dess början — och
skolan numera erhåller anslag av såväl stat som landsting, får utskottet hemställa att förs
bundsmötet måtte besluta i enlighet med förbundsstyrelsens förslag."
Förbundsmötet beslöt utan debatt följa förbundsstyrelse och utskott.
— Det visade sig emellertid snart att den hittills bedrivna föreläsnings*
verksamheten m. m. icke var tillfyllest för att motsvara arbetareklassens
stegrade krav på bildning. Detta med hänsyn till det politiska inflytande
denna klass förvärvat sig.
På en konferens i Stockholm den 13 september 1912 med representanter
för Socialdemokratiska arbetarepartiet, Landsorganisationen, Kooperativa
förbundet, Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Sverges arbetares cen*
tralorganisation, Järnvägsmannaförbundet och Svenska typografförbundet
m. fi. beslöts bildandet av ett riksförbund för arbetarnas bildningsverk*
samhet, till vilket samtliga här ovan nämnda organisationer anslöto sig.
Arbetarnes bildningsförbund, A. B. F., som namnet blev, beslöts skola
ha till ändamål att organisera biblioteks* och föreläsningsverksamheten
inom arbetarevärlden, att förmedla bokinköp och föreläsningar samt att
utdela anslag till studiecirklar och föreläsningskurser.
Ledningen skulle handhavas av ett representantskap bestående av en
representant för varje till förbundet ansluten huvudorganisation jämte en av
722
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
