Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i övrigt verka för att kvinnorna syssel»
satte sig med studiet av fackliga och arbe»
tarefrågor. Inom denna klubb har Helin
nedlagt ett mycket intresserat arbete. Hon
blev klubbens första ordförande och inne»
hade denna befattning 1904—08, varefter
hon efter ett avbrott på fem år 1914 ånyo
valdes till befattningen, vilken hon inne»
hade till sin död.
År 1912 invaldes Augusta Helin i för*
bundsstyrelsen, den första och hittills enda
kvinna, som suttit i denna styrelse. Hon
återvaldes även för följande tvåårsperiod
och har sålunda tillhört nämnda styrelse
under åren 1913—16.
Livligt intresserad för arbetarerörelsen
ingick hon tidigt i Typografiska agitations»
klubben och tillhörde således genom denna
det socialdemokratiska arbetarepartiet.
Under åren 1908—09 var Augusta Helin
styrelseledamot av Föreningen för kvin»
näns politiska rösträtt och i den namnin»
samling för jättepetitionen till förmån för
kvinnlig rösträtt, som under denna tid före»
togs, tog hon en synnerligen verksam del.
I Centralföreningen för socialt arbete var
Helin under flera år Typografiska kvinno*
klubbens ombud. Å de socialdemokrati»
ska kvinnokonferenserna åren 1907 och
1908 representerade hon likaledes nämnda
klubb och å konferensen sistnämnda år ut»
sågs hon till sekreterare.
Utom medlemskapet i förbundsstyrelsen
har Helin innehaft förtroendet att vara re»
visor i Typografiska föreningens i Stock»
holm byggnadsförening under åren 1903—
04 samt har varit föreningens ombud inom
nämnda förening under en följd av år.
Under så gott som hela anställningstiden
har H. varit uppbördsman för Svenska
Morgonbladets officin. Vid samtliga för*
bundsmöten under decennierna före sin
död var H. närvarande, antingen som om»
bud för Stockholmsavdelningen, förbunds»
styrelseledamot eller som enskilt ombud.
Även åt nykterhetsrörelsen har Helin äg»
nat sina krafter. Hon inträdde 1903 i den
speciella typograflogen n:r 36 S:t Jakob,
och då denna loge 1918 upplöstes övergick
hon jämte större delen av logens övriga
medlemmar till logen n :r 404 Minerva. (169)
HERLIN, EUGEN, född i Stockholm
den 4 november 1870, död därstädes den
27 december 1926. Började å Nils Anders»
sons tryckeri i gamla staden för att efter
kort tid flytta till David Lunds, seder»
mera Palmqvists tryckeri, där han arbe»
tade i 18 år. Efter att därefter i 13 år ha
innehaft anställning å Bagges tryckeri flyt»
tade han 1920 för andra gången till Palm»
qvists tryckeri, där han fem år senare,
eller 1925, inbegreps i det massavskedande,
som då ägde rum å nämnda tryckeri.
Tillhörde förbundsstyrelsen från 5 april
1898 till 31 december 1900, först inkallad
som suppleant efter G. G. Magnusson och
därefter återvald för en tvåårsperiod.
Tjänstgjorde 1899 som sekreterare och 1900
som vice ordförande inom förbundssty»
relsen. (193)
HOLMGREN, AXEL, sättare, faktor och
redaktör, född 10 september 1859 i Norr»
köping, död den 22 juli 1897 å Stockholms
stads försörjningsinrättning ("Grabbens").
H. var en mycket initiativrik man, som
startade åtskilligt, men saknade uthållig»
het att fullborda eller upprätthålla sitt
verk. Sålunda var det han, som 1882 tog
initiativet till bildandet av Norrköpings
typografklubb, vilken i sin ordning genom
en skrivelse till Typografiska föreningen i
Stockholm fick denna att sammankalla
första svenska typografmötet i Stockholm
1883.
H. hade i början av 1883 själv flyttat
från Norrköping till Stockholm och här
började han från och med 1 april 1883
utgivandet av Nordisk Typograftidning —
Sverges första fackliga organ — vilken ett
år senare övertogs av T. F. i Stockholm.
H. arbetade till en början på Centraltryc»
keriet samtidigt som han även ägnade sig
åt journalistisk verksamhet och utgivandet
av tillfällighetspublikationer. Hans oför»
måga att sköta sina finanser gjorde emel»
lertid, att så gott som allt han fick om
händer misslyckades och själv lyckades
han icke heller att skaffa sig en stabil
samhällsposition.
Han förde i början och mitten av 1890»
talet en mycket ambulerande tillvaro och
767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
