- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
60

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Enheten i verldsrymden.

Nya åsigter om verldsdanlngen.

En af de mest intressanta spörsmålen för
menskligheten har i alla tider varit det: Huru
har den synliga verlden blifvit formad? Huru
iia jord, planeter, månar, solar och kometer
tillkommit? Moses lärde helt enkelt, att i
begynnelsen var öde och tomt och att af detta
»intet» skapade Gud både jord och himlaljus.
I våra dagar tror man lika litet på denna
sota på många andra bibliska dogmer i na-
turvetenskapliga ting, utan hyllar den af
Kant och Laplace utvecklade teorien, att
solar och solsystem alstrats genom förtätning
af kosmiska dunster i verldsrymden. Men
vetenskapen hcarken är eller utgifter sig för
ofelbar, och den skutte gå ifrån sin natur,
om den icke likasom alla dess föremål vore
underkastad utvecklingens eviga lag. Så Sr
det också med de gällande verldsdaninga-
orierna, de äro redan tillräckligt gamla
. r att gifva plats för nyare åsigter och
u/uoteser.

’ Den, som senast befattat sig med dessa
ämnen, är engelsmannen Norman Lockyer,
känd för sina märkliga spektralanalytiska
undersökningar om de s. k. grundämnenas
sönderdelning. Lockyer har nyligen till
IJoyal Society i London (den engelska veten-
skapsakademien) inlemnat en promemoria,
som under den anspråkslösa titeln »Under-
sökningar på meteoriters spektra» gifver all-
deles nya uppslag inom kosmogonien. Och
hvad som gifver Lockyers framställning etf
synnerligt värde är, att den icke är grundad
på antaganden och spekulationer, utan på
rent faktiska försök och iakttagelser.

livad som hittills vållat olägenhet med de
vanliga verldsdaningsteorierna är att man
fått en förklaring om solarnas daning och
sammansättning, en annan om kometernas
och åter ett par andra om nebulosornas o.
.«. v. Lockyers teori, eller rättare hans verlds-
analys, har däremot fördelen att bringa alla
kosmiska företeelser »under en hatt», att för-
klara dem allapåettlikartadteätt. Lockyer
utgår nämligen från meteoriterna såsom enhe-
terna i verldsrymden, såsom verldarnes byg-
iiadsmaterial, likasom sellerna äro de orga-
niska kropparnes. Att meteoriterna i sin
ordning äro bildade genom molekylernas
sainmangyttring hindrar naturligtvis ej deras
egenskap" af enheter i bildningen af en hö-
<rre ordning. Genom spektralanalytiska un-
dersökningar på meteoriter under olika gra-
der af upphettning och på olika elag af him-
lakroppar har Lockyer funnit »sannolika
skäl» för den åsigten, att alla själ/lysande
kroppar i rymden äro sammansatta af me-
teoriter, eller massor af meteoritiska gaser,
alstrade genom den hetta som uppstår, då
meteorsvärmar under attraktionskraftens in-
d>ftande förtätas». Genom denna sats af-
bkedas den gamla föreställningen, att olik-
heten i fixtjärnornas, kometernas och nebu-
losornas spektra beror på deras olika kemi-
ska sammansättning. I stället härledes denna
olikhet från den olika grad af förtätning och
upphettning, hvartill nämda himlakroppar
hunnit.

Det första stadiet af dylik förtätning visas
af egentliga nebulosor och af kometer på
långt afstånd från solen. Det spektrum * ,
som erhålles af dessa himlakroppar, har Loc-
kyer åstadkommit genom att lindrigt upp-
hetta ett stycke af en meteorit i ett fullstän-
digt lufttomt glasrör, genom hvilket en elek-
trisk ström får urladda sig. Om meteorit-
stycket ytterligare upphettas, får man ett
spektrum som liknar kometernas, då de åro
närmast solen, samt vissa fixstjärnors. Iläraf
följer, att kometerna måste betraktas såsom
nebulosor, hvflka kommit inom området för
solens dragningskraft, och att fjxstjärnorna
lika väl som dessa äro hopgyttringar af me-
teoriter, men i ett stadium af långt högre
förtätning. Att upphettningen ökas med
förtätningen beror därpå, att ju mera me-
teoriterna närma sig hvarandra, desto oftare
och häftigare sammanstöta de inbördes, och
vid hvarje stöt utvecklas en motsvarande
värmemängd. Det är äfven tydligt, att attrak-
tionen mellan meteoriterna ökas med mas-
sornas förtätning, och detta så, att de till
slut förflyktigas och visa sig som ett inten-
sift lysande klot af gaser under enorm upp-
hettning. Ett sådant klot är till exempel
den mest lysande stjärnan på vår himmel,
nämligen Sirius. Härmed har förtätningen
hunnit sin yttersta gräns och efterträdes af
en långsam afkylning. Ett exempel på en
delvis afkyld himlakropp är vår egen sol.
livad som* sedan följer, är lätt att gissa. Af-
kvlningen fortgår tills det utbrända klotet
blir en mörk, stelnad massa. Så skrider det
svart och kallt sin dystra väg genom rym-
den, tills det kanske (men Föga sannolikt)
råkar inom attraktionsområdet för en annan
himlakropp och genom sammanstötning med
denna upplöses i gaser, hvilka åter förtätas
till ett oändligt antal meteoriter.

En egendomlig form af nebulosor äro de
spiralformiga eller de fconi ha utseende af
roterande massor. I dessa tänker sig Loc-
kyer upphettningen eke pd det vis att en
ild meteoriter röra sig i andra banor än huf-
vudsvärmarne, hvaraf följer att de ständigt
måste stöta mot de senare. Spektrum, som
för dessa hopgyttringar är mycket enkelt,
blifver allt mera kompliseradt ju mera för-
tätningen fortgår. Om på nd"on punkt en
ovanlig förtätning eger rum, kan upphett-
ningen blifva så ttark som om en ny stjärna
der bildats, och ett motsvarande spektrum
erhållas. l

En hetta sådan -aom hos Sirius öfvergär
allt livad vi med konstlade medel kunna
åstadkomma. Först efter afkjlning till vår
>vh varmegrad, kommer man till en tempe-
ratur som Tigger något öfver den i en elek-
trisk Aoltabåge. Spektra fullt liknande vissa
delar af solens har Lockyer äfven lyckats
erhålla genom att kombinera spektra af olika
meteoritstenar som han förflyktigat mellan
poler af meteorjärn. Vid ytterligare afkyl-
uing uppstår en etjärntyp(de rödastjArnorna),
In ars spektrum kan lättare imiteras och vi-

*) bpektrum är i sin allmännaste bemärkelse det
ftrgadc band, som uppstår då ljuset från en l\ sande
kropp sönderdelas genom ett prismaglas.

Nr 15

SUNDSVALLS TIDNING Lördag 4 Februari

Ib88

sar de egendomliga schatteringarna af kol-
gas. Enar samma spektrum af kolgas före-
kommer hos kometer under stark upphett-
ning och hos de e. k. nya stjärnor, eom upp-
stå genom förtätningar i nebulosorna, måste
temperaturen hos en delvis afkyld stjärna
vara densamma som hos de starkast upphet-
tade kometer, men ligga betydligt öfver den
hos nebulosorna och hos kometer på längre
afstånd från solen. Att kolspektrum försvin-
ner hoa stjärnor med intensivare ljus beror
därpå att kolatomerna i följd af deesa him-
lakroppars enorma värmegrad undergå er
sönderdelningaprosess. Denna teori bekräf
tas genom Lockyers upptäckt af spår af kol-
gas på vår egen sol, där de sönderdelade
kolatomerna hålla på att bilda sig. Genom
jämförelser med spektra af meteoriter under
olika upphettning har Lockyer funnit, att
nebulosorna och de aflägsnare kometerna ha
ungefär samma temperatur som lågan af en
Bunsens gaebrännare, medan vännegraden
hos några under nybildning varande stjärnor
liknar den hos den lysande lågan från
Bessemers konverter.

Enligt Lockyers undersökningar existerar
således ingen fysiskt grundad skilnad mellan
olika slag af himlakroppar, utan alla äro de
att betrakta såsom aggregat af meteoriter,
=om samlats och sammandrabbat under oänd-
liga tidrymder. Meteoriterna, sådana de
ännu i milliontal nedfalla på jordklotet, inne-
hålla i sig grundämnen till alla på jorden
kända kroppar, lika väl som till solarnas
glödande gaser och till nebulosornas och ko-
meternas svagt ejålflveande massor. Genom
deras hopgyttring och sammanstötning ha de
bildat flammande himlaklot of så enorm vär-
megrad, att de flesta jordiska grundämnen
der måste vara »dissocierade», d. v. s. sönder-
delade i för oss okända atomgrupperingar.
Samlade i glesare massor, d. v. 8. med stort
afstånd inbördes, bilda de nebulosor och ko-
meter under olika grad af upphettning och
gasutveckling. Afven den sista formen af
den kosmiska materiens utveckling, nämligen
våra bergarter och våra malmer, kan betrak-
tas såsom ett resultat af meteoriternas sam-
manstötning. Med vetenskapsmannens för-
sigtighet drager Lockyer icke fullt ut konse-
kvenserna af sin verldsanalys, men nog sy-
nes denna komma ganska nära deras åstet,
hvilka i likhet med professor Nordenskiöld
tillmäta meteoriterna en större betydelse i
"’tologien än som skulle följa ensamt af den
ant-LapIaceska teorien.

Huru är det möjligt, frågar man, att___

teoriterna — hvilka, då de komma inom jord-
atmosferen, te sig för oss såsom stjärnfall —
kunna bilda några större samlingar i rymden,
då de äro så sällsynta, att man ibland kan
se långa stunder mot himlen, innan inan får
syn på någon? Men hvad som inom vår
begränsade synkrets förefaller otroligt, blir
helt naturligt, då blicken vidgas till hela
verldsrymder, i hvilka vår egen jord själf
endast är som ett damkorn. Man har för-
sökt beräkna, huru många meteoriter som
dagligen träffa jordklotet och funnit deras
antal uppgå till 400 millioner, naturligtvis
efter en mycket osäker uppskattning. En"

en annan uträkning skulle på en så stor___

af rymden, som motsvarar jordklotets volym,
finnas omkring 30,000 metoriter, hvilka så-
ledes måste hafva ett medelafstånd af nära
50 svenska mil sins emellan. Antagas dessa
siffror gälla för vidsträcktare delar of verlds-
rymden, exempelvis för hela vårt solsystems
område, finner man lätt, att meteoriterna i
rymden äro »oräkneliga, som sandkornen i
hafvet». 1 följd häråt och emedan de röra
sig i alla rigtningor, måste de råka i täta
kollisioner med hvaraudra, därvid de upp-
hettas, splittras eller sammanlödas. Den
irärinegrad, som uppstår vid två meteoriters
stöt mot hvarandra, är, bland annat, bero-
ende af deras hastighet. En meteorit, som
rör sig 2 svenska mil i sekunden (1,200 gån-
ger fortare ån ett snälltåg), upphettas 300,000
grader, om den genom en stöt hastigt brin-
gas att stanna. En annan, som rör sig 12
mil i timmen, upphettas öfver 10 millioner
grader! Men tydligen sammanstöta meteori-
terna endast sällan på sådant sätt, utan
träffa hvarandra vanligen under någon vin-
kel. I följd häraf och genom verkan af de-
ras inbördes attraktionskraft kunna de bilda
ofantliga svärmar (nebulosor, komethufvuden
i. s. y.), i hvilka meteoriterna befinna sig
på olika temperaturstadier och inbäddade
i en atmosfer af gaser, som uppstått vid
deras upphettning. Dagens Xyheter.

En tänkares ord om alkoholismen.

Under titeln ȁrhundradets skuggsidor* ut-
ominer i dagarne i Paris en bok af <l:r Adolphe
’iechaud. Få anmodan af författaren har Jules

Simon till densamma fogat följande företal:.....

Tag tackar er, käre doktor, för edra sträfvanden
att bekämpa alkoholismen. Jag tror icke, nian
skall kunna besegra den genom att öka skatten
på alkohol, ehuruval jag af hjärtat önskar denna
ikning. De, som dro hemfallna under dryc-
kenskapslasten, skulle söka ersättning i ännu
itarkarn gift och man skulle blott hafva för-
värrat daras sjukdom. De hangifva sig nästan
alla åt dryckenskap emedan dåras hem åro ru-
ikiga svinstior, gent emot hvilka fängelsernas
leller äro verkliga paradis. Man gör vardshu-
ten öde endast genom att göra de fattiges hem
jeboelige. Det sanna läkemedlet mot det me-
sta onda, hvaraf vi lida, är återupprättandet
if familjelifvet. I denna riktning bara alla
’Iosofcrs och moralisters sträfvandeu gå. Vi
ro också i hög grad i bchof af läkarnrs hjälp.
)ct ar ni, som skolen saga oss, hur mycket
frisk luft en menuiska behöfver inandas, ni, som
skolen lära oss att ordua ventilationen och be-
tn, att uflagsna all osund lukt och oren-
lighet. Det finnes en lag angående osunda bo-
stader, men deu tillförsäkrar icke myndigheterna
trackligt stor makt. Kommuualstyrelserna vid-
taga nog Åtgärder, men dessa åro icke stränga
nog. Det händer dem hvad det händer oss be-
träffande en hel del lagar och förordningar:
’iian nöjer sig med att veta, att de finnas, och
nan söker inbilla sig, att hvad som en gång
ilifvit förbjudet icke längre extsterai

Jag skulle öuiko, nia herre, att man ick<
inskränkte sig till att reformera bostäderna inom
stadssamhällena. Jag känner till orter der fa-
miljer äro iustufvnde i ett enda ram tillsammans
med djuren. Luft och ljus intränga der blott
genom dörren, ity att man vill undslippft den
barocka skatten å dörrar och fönster. Taket
är der ofta i allt för bristfälligt skick för
kunna skydda invånarne mot regn. Golfret be-
står blott af lera och brunnsvattnet får tillflöde
från stallet. Sjukdomar uppstå så att säga af
sig själfVa i denna omgifning, och deu brokiga
blandningen af lefvande och döende kommer en
att tänka på skaldens ord: Morttm quiu etiam
jungebat corpora vivis, infandun!

En annan sak, på hvilken jag äfven vill fästa
läkurnes uppmärksamhet ar födan. Del stfir
väl icke i deras makt att gifva föda åt dem,
som sakna sådan, ehuruval enligt mitt förme-
nande mycket kunde göras dels för en ända-
raålsenligare fördelning af tillgängliga understöd,
dels för eu sänkning i varuprisen genom ett
förståndigare ordnande af försäljningen. Men
jag talar endast om en sak, som mera direkt
berört hygienen, nämligen om en förnuftig sam-
mansättning af måltiderna. Ben mera vålber-
gade arbetaren i Paris ger ut mycket pengar
för mat, men får dock dålig sådan. Han dricker
förfalskade viner, förtär dåliga viktualier, fyller
sin mage med tung och osund föda, medan den
engelske arbetaren för samma pris dricker godt
öl och äter en saftig rostbiff. Man borde göra
propaganda för sondheten på samma sätt som
man agiterar för moralen, och jag tror icke jag
gör mig skyldig till en paradox, när jag säger,
att man skulle främja moralen genom att främja
sundheten. En arbetare, sojn äter godt i sitt
hem och andas fritt där, som har rent omkring
sig, sofver i en god säng och är omgifveu af
glada ansigten, lemuar säkerligen icke sitt kem
för att begifva sig till en stinkande krog, där
han gör skuld, far stryk och ådrager sig sjukdom.
Jag minnes ständigt i huru hög grad Miche-
let intresserade oss i normalskolan genom att
berätta för obs, att kung Wilhelm hade förvand-
lat sina undersåtar genom att förändra matse-
deln för dåras frukostar. Under loppet af nå-
gra år hade han förvandlat ett folk af körtel-
och bröstsjuka till ett folk af smeder ocb sol-
dater. Samtidigt hade han gifvit dem omdö-
mesförmåga och rättrådiga hjärtan. Skaparen
if »hemmet» år skaparen af England.

I min ungdom har jag såsom motståndare
till de spirituösa dryckerna gjort många fält-
tåg iill förmån för de goda madrasserna och
de goda biffstekarne. Jag hade därvid icke syn-
nerligen stor tur, men det är mitt fel. Saken
år god och bör vinnas. Den skall vinnas, så
vidt de unga vilja göra fädernesland och mensk-
lighct denua vigtiga tjänst. Vi behöfva en god
här och att gagna den böra vi icke vänta tills
våra barn sta vid ingången till kasernen. Man
bör fråu vaggan gifva dem god luft, god föda,
goda rörelser. Genom samma medel bör man
förbereda våra arbetare. Under arbetet därpå
bör man upplysa dem om den sunda moralen,
och de skolu blott vara mera skickade att hora
den, då de icke ha knip i magen.

Stundom tänker jag i mitt stilla sinne att
det är mycket ledsamt att vara vetenskapsman.
Jag ville vara eu arbetare, en duktig, rask och
rättänkande arbetare. I synnerhet ville jag vara
en jordbruksarbetare med tillräckligt intellektuel
begåfning för att kunna med nöje läsa en eller
,vå stora böcker; under sådana betingelser är
i man. Med vår förfinade sivilisation,
/åra intriger, våra osunda förströelser och nerv-
sjukdomar, förvånar jag mig icke öfver, att vi
tppfunnit darwinismen. Hvarje sivilisation har
filosofi, som den förtjänar.

Diverse annonser.
Sparrhuggare.

Tjugu stycken skickliga sparrtäljare erhålla ge-
nast sysselsättning om anmälan göres hos

Alfred Schöblom,

Kärfata.

Timmerkörare

erhålla stadigvarande körning, om snar anmälan

göres hos Alfred Schöblom,

(511) Kärfsta.

Skogskörare

tå 15 a 30 hästar erhålla arbete om de innan
ii ö:te Februari anmäla sig på Maj gåstgifvare-
rd. ____________________________(522)

van att uuderviaa i språk, musik
och vanliga skolämnen samt flera
;s målningar, söker plats till d. 1 April. Goda
srenser finnos. Svar till »M. S.», Linköping,
ite restante. (498) (G.l 1148X2)

ördagen den 21 Januari borttappades mellan
U Sundsvall och Töfva en släddyna. Tillvara-
tagaren torde mot hederlig vedergällning anmäla
,iv hos P. Selinder, Töfva. (si7)

Rn svartgrå hund af jemtlandsrace bar någon
- tid upphållit sig hos P. O. Gissberg i Tuna
h Allstii samt återfås derstådes.

Pantsedeln M 9125, utfärdad af E. W. Cohn,
-t är förkoramen ocb varder härmed dödad.
__________________(502)

Pntsedein JVff 8616, utfärdad af E. W. Cohn,
är förkommen och varder härmed dödad.

pantsedlarue N:ris 8063, 8478, 8554 & 8955,
•L utfärdade af E. W. Cohn, äro förkorn ne och
rarda härmed dödade. (527)

*°r en n>’kter ocn ordentlig person,
g finnes hos O. Berggren, vestra Kyrko-
gatan 20, 1 tr. upp in på gården. Ingen som ej
ifvainiämnde egenskaper göre sig besvär.

Ij en eller två bättre herrar uthyres från den
¦ 1 April en dubblett samt ett rum och kök hos
(521) J. M. WESTIN.

rå lägenheter bestående hvardera af två ljusa

och trefliga rum j era te kök, centralt belägna,

uthyres nu genast eller från 1 April. Närmare

besked å Sundsvalls Tidnings kontor. (4 o i)

mvft lägenheter om ett ram och kök samt en
A vindskammare uthyres från 1 April. Vidor
i missionär Sjöstrands gård, Siadimon. (6

ITontorslSgenheter samt Bst en-
Ä sfcilda ruin finnas att hyra
nti nya bankhuset Tid VSngåf-
van. VaktmUstaren J. Nordlund
meddelar upplysningar o. mot-
tager anmälningar härtill*

Kontorslägenhet

finnes att hyra nu genast eller från d. luta kom-
mande April hos

(458) J. O. Blomberg.

En i Vestra Stadsdelen och vid

Stora Nygatan belägen handelsbod jemte stall,
magasin, packbod, kontor och bostadsrum är le-
dig 1 April till uthyrning. Närmare upplysnin-

gar lemnas af

(468)

Gast. Rinman.

152 at. 7X10 tums furubjelkar 16 fot långa,

56 „ 7X10 „ „ 18 „ „

12 „ 7X10 „ „ 19 ., „

Baka friska furupålar 30 fot långa, 6 tum i topp,
9 st. 6X9 tums furubjelkar 15 fot långa,

9 „ „ „ „ . 15«/2 ,, „

8 „ „ „ „ 17 „ „

17 „ „ „ „ 18 „ „
3 ., „ „ „ 18»/, „ „

10 ,, ,. „ * „ 19l/j » »

10 „ „ „ „ 21»/, » »

12 „ ,..... 22 „ „

8 „ „ „ „ 22»/, » »
10 „ 6X11 » » 10 „ „

18 „ „ „ „ 15 „ „

9 „ ,. „ ,. lo»/, „ ..

8 „ „ „ „ 16 „ „
18 „ „ „ „ 17 „ „

9 „ „ „ ,. 17l/a ,. „
8 „ „ „ ,, 18 „ „
2 „ „ „ „ 19 „ „
8 ,..... „ 21 „ „

20....., „ 21»/, .. „

50 „ „ „ „ 22 „ „

8 „ „ „ . „ 23 „ „

Sundsvall deu 2 Februari 1888.

(537)______________O. Hedvall & Co.

Två å tre lifgrisar,

4 a 6 månader gamla, önskas köpa af handl.
(454) E. Sandström, Skönsberg.

Hudar och Skinn

uppköpas till högst gällande priser. Nya Kyrko-
gatan M 1.

(3631) Alfred Lindberg.

Kalf-, Get-, Räf- I Him

ppkönas till högsta priser af
(5017)__________ P. Frölin, Fränsta.

Order å Pockenholz,

Talg och ^ngpannefllt upptages af
(377) F. J. REHBINDEIt.

Lån mot pant

utlemnas alla dagar i

O. A. Nt/léna Pantlånekontor
(224) M 23 Trädgårdsgatan.

Pantlånekontoret

Trädgårdsgatan 37 A,
hålles öppet alla dagar. E. W. Colin,
(sas)____________(F. d. BrSdia WitkowBkys filial).

Ull och Sammait etickylle mottages till spin
Illl ning, äfvensom för väfning af schalar, fil
¦"’ tar etc till nedsatt pris hos
(54i)__________Färgaren Peter Wide.

En välbelägen egendom strax utom staden som
vinterfoder 5 å 6 kor är till salu. Åbyggna-
derna nästan nya. Betalningsvilkoren kan stäl-
las efter köparens önskan. Anvisning å Sunds-
valls Tidnings kontor, (a 30)

En 16 hästkrafters ny ångmaskin

(409)_________hos J. A. Enhörning.

Två unga, IO\qvarter stora,

vackra norskjemtston, lika i ålder ocb passande

till vagnsston, finnas för billigt pris till salu hos

(255) S.Wålstedt.

Hemman till salu.

E. Ilamrei sterbhusdelegares hemman 93 t> mål
M 2 i Söråker försnljes genom undertecknad.

Hemmanet, som har omkring 60 tunnland
inrösningajord och hvarå nästan nya åbyggna-
der, i godt stånd, äro uppförda, eger ett ovan-
ligt naturskönt läge vid Klingerfjerden, der hem-
manet har ett förmånligt laxfiske. Omkring 3,000
fot till ångbåtsstationen i Söråker.

Hdssjö i Februari 1888.

E. Hägghmd,
(544) utredningsman i sterbhuset.

Torr Barrved

(340) hos N. J. SELLSTEDT.

Svenskt Njsilfrer

(433)__________hos L. Björns

Björnström.

Färskt Mejerismör

samt Ångermanlands Smör, billigast hos
(425) B. O. Boström.

Råg- och Hvetekli samt
Fodermjöl

iill nedsatta priser hos (2 3 o)

Aktiebolaget Sundsvalls Angivarn & Mälteri.

innas till salu om snar uppgörelse sker med

J. Näslund eller O. Söderberg
(484) i Hässjö & Gasabäck.

Till försäljning

utbjudes härmed aflidne Konsul J. W. Hell-
bergs aterbhus tillhöriga följande fastigheter:

l:o) Gården och tomten M 89 i 2:dra
qvarteret vid Köpmangatan i Sundsvall, med
ett tomtområde af 5,495 qvadratfot. Byggna-
derna utgöras af; ett tre våningars stenhus
innehållande 20 boningsram, 3 kök, och 1
bryggstuga, samt rymliga kallare — en ut-
husbygnad af trä, tillsammans brandförsäk-
rade för 105,000 kronor, och är fastigheten
bevillningataxerad till 60,000 kronor.

2:o) Lägenheten Hasselbacken å staden
Sundsvalls mark med ett jordområde af 14
qvadratref, 83 qvadratstänger, hvarå finnas
uppförde corps de logis i en våning, med
frontispis, innehållande 7 rum och 2 kök, en
byggnad innehållande: bryggstuga, stall, och
vagnsbod m. m. samt källare. Byggnaderna
äro brandförsäkrade för 30,000 kronor, och
är fastigheten bevillningstaxerad till 19,500
kronor.

Närmare upplysningar och köpevilkoren
meddelas af Auditörentkrl Hellberg i Stock-
holm och kamrer Adolf Sandelin i Sunds-
vall. Sundsvall den 10 Januari 1888.

(S9o)____________Sterbhnsdelegarne.

I

FÖNSTERGLAS

af Sandö nya, prisbelönta, välkända tillverk-
ning, alla dimensioner» ständigt lager hos
KIHLMAN & Co.

af »Den Norske Bryne och Slibestensfabriks» till-
verkning säljas hos

John Bernström & Co.
OBS. Vid köp af 100 stycken lemaaB 35 proc.
rabatt. (503)

Realisation

För Yinnande af utrymme re-
aliseras underteckmids stora la-
ger af Möbler, Fianinon och
Orglar till betydligt nedsatta
priser. (3ie) J. Röst,

Agenter.

Redbara agenter sökas vid alla jernvägsstatio-
ner inom Medelpad, Jemtland 4 Ångermanland
samt vid alla större industriella anläggningar för
försäljning af prima färsk sill. Som jag står i di-
rekt förbindelse med fiskarena i Bohuslänska skar-
gården, så är jag i tillfälle lemna billigaste pris
och hög provision. Vidare korrespondens med
F. Frölin, Fränsta. (3 894)

Prisnedsättning.

Färskt Mejerismör till betydligt nedsatta
priser, oskummad och skummad mjölk, käramjölk
ocb grädde. Återförsäljare rabatt.

(487) Sundsvall* Mejeri-Aktiebolag.

säljas till 1 krona stycket med rem hos

(459) _________Bob. Almgren.

Utmärkta sorter, alla storlekar, billigt hos

(375)_________________Bob. Almgren.

Sjcförsäkrings-Aktiebolajet

^ i Göteborg

tecknar genom undertecknad, befullmäktigadt ombud, försäkringar å casco, frakter, frakt-
förskotter, haveri- och bodmeripenningar, varor, utrustnirg etc. till billiga premier.
taM 3! H_ 1875. (,

SO- å 3.VOIIO

Furu- & Grantimmer,

7 & 8 t., (mest grantimmer) af prima qvalité säl-
jes billigast genom P. Frölin, Fränsta. (sois)

Hafra! Hafral

(såväl finsk ritorr som sveusk)
samt alla sorters

Mjöler, Fläsk, Sill,
Socker, Oafie

, m. m. till ovanligt billiga priser hos

t, Fräns tn.
OBS. Sändes afven mot efterkraf. (410)

Amerikanska Yxor, äkta
Stocksåpar och filar, e

Bidkdj

(455)

t till billigaste priser hos
Bob. Almgren.

Pianlnon och Orglar.

Nytt lager af pianinon nn hemkomna frän 550 \a.
till högre priser. Orglar af Ainorikanak tillverkning,
bvilk» tilftåval atstynel oeh solidlté som ton och
touche gro oöfvenräffade, säljas till si ytterst lags
priser att all koukurena omöjliggffreg Orglar af Herr
C. Ä. V. Landbolms i Stockholm välkända tillverk-
ning säljas till fabrikens pris hos

A. Gastaf Eriksson * Co. i Sandsvall.

Orglar af min välbekanta tillverkning säljas till tu-
"–"¦––––-’" L–––- A Gnstaf Eriksson & Co i

FÖRSÄKRINGS-AKTIEBOLAGET

STOCKHOLM

meddelar

Brandförsäkring dels pä viss tid, dels för all framtid;
Lifföraäkring på lifstid med andel i bolagets vinst å motsrarande

försäkringar:

dels halfva vinsten, utan förhöjda premier,

dels tre fjerdedelar af vinsten, mot förhöjda premier;
Lifföraäkring på kort tid, XJfräntor, Kapital’ och Utstyrsel-

försäkring.

For Brand- & Lifi-^säkring: För LifTrtrsåkring: Meda«entL Untowgent:

Å. EDSTRÖM. L. ffl. Neunian. Olof Edström. S. F. Ehinger i Fränsta.
Skandias kontor hålles öppet alla helg fria förmiddagar uti Sparbankens lokal, Gross-
handlaren Wikströms hus vid Vängåfvan. Telefonnummer 68.

Herrar Prinsipaler och ärade Fruar.

Undertecknad får härmed vördsamt tillkäunagifva, det jag efter cirka 5 års oaf bruten verksam-
het i samma bransch, fortfarande, på grund af Konungens befallningshafvandes i Vesternorrlauds län
tillståndsresolution, anskaffar och rekommenderar biträden och tjenare såsom: bokhållare, handels-
biträden, rättare, faktorer, skogvaktare, kuskar, stalldrängar, hotellvaktmästare, stads- och landt-
drängar, samt restauratriser, hushållerskor, kokerskor, kallskänksmamsaller, uppasserskor, städerskor,
konditori- och kioskfröknar, husor, barnjungfrur, köksor, jungfrur lämpliga att tjena som ensam i min-
dre familjer m. fl. Inneslutande mig i välvillig hågkomst vid behof af tjenare, då det skall blifva mitt
bemödande att rekommendera, nycktra, ärliga och arbetsdugliga personer.

Sundsvalls Stadsbuds- och Kommissionskontor den 26 Jan. 1888. Högaktningsfullt,
(470) J. Gustafson.

Fredfors Skandia Remmar,

vid utställningar tillerkända högsta prisutniärkelser, användas med stor fördel i stället
för de mycket dyrare läder- & gummiremmarne i sågverk, qvarnar, mek. verkstäder,
snickerifabriker, mejerier, bryggerier, för kraftöverföring från lokomobil ni. ni.

Draga jemnt. Slira ej. Okänsliga för fukt och hetta. Levereras fraktfritt vid alla jern-
väge- och ångbåtsstationer. Begär priskuranter och intyg från

Fredfors Fabriks Aktiebolag.

(535) Stockholm.

Pinnstolar, Pulpet-, Tält-, Hvil- och Gungstolar,

s. k. Boudoir-stolar, Gungstolar, Fönster-, Sy- och Kaffebord, Madrasser, Stoppspån, Trädgårdsmob-
ler, Sutstaket, Amerikanska Illuminationskaminer samt lösa Glimmer till desamma, Nya Amerikan-
ska s. k. Lampkök för såväl kokning som belysning. Utmärkta Kassaskåp m. m.

Försäljning sker äfven på af betalning hos V. Bylund.

OBS. Beställningar å alla sorters möbler emottagas. (520) Yestra Bazaren vid torget.

Till billiga priser

finnes hos undertecknad:

Blå och grå Cheviot, blått och grått Vadmal, Öfuerrocks-
Doffel, Kappdoffel och goda Kostymtyger.

Beställningar å kläder mottagas och utföras fort, väl och billigt.

En slump verkligt goda Klädningstyger realiseras till 40
öre pr aln hos

Julius Andersson.

(434)

ffeck, Trätjära, Stenkolstjära, Asfalttjära, Takkitt, Takspåns-
B fernissa, Kreosottjära, Kreosotolja och Varnisch hos

Hi «¦ PorSSOD Sundsvall.

Oljor:

Larsons gård intill mejeriet.

(265)

Rödlök, Hvitkål,
Kålrötter

m. fl. Botsaker säljas billigt pr ef{.erkraf från

Trädgårdsföreningen i Örebro.

(476)_________________ (G 10943X2)

Skidor

af alla storlekar och qvalitcer finnas till salu hos
(261) Knaust & Larsson.

Lin-, Bom-, Rof-, Terpentin-, Trän- och Fotogen
samt s. k. Svartolja och Cylinderolja, stort lager
lägsTa priser hos__________________H. A. PerSSOD.

flement, Eldfast Tegel och Lera, Fönsterglas, Slipstenar, Röd-
V färg, Vitriol, Rödkrita, Malmökrita, Lutpulfver hos

_______________________H. A. Persson.

¦fcirekt importeradt Dref och Tågvirke från I. Hoths i Peters-
U burg verldsberömda tillverkning, stort lager hos

__________________________H. A, Persson.

esennings- och Segelduk, Buldan, Syremmar, Läderremmar,
Maschinpackningar, alla sorter, Maschintrassel, Torkdu-
kar, Rysk och Svensk Talg hos j|B j|a P

Smör.

Ångermanlands och Jeratlauds i parti och mi-
nut hos mjölhandlare A. O. Ohlsson
(347) å torget.

— 36 -

— Ser ut att svälta, sade han som om det
galit en vil«ekommen katt. Der har du! Köp
dig ett bröd!

Han kastade en liten kopparslant efter Sid i
detsamma hon lemnadc tfutnmet. Vändande sig
till modern, begagnade han tillfallet att upp-
ställa ett tilkor.

— Kom iliSg, att jag inte vill belastas med
bägge barnen, ifall jig skall ta dig med till
New-York. Är det Hickan der, du tänkt lcmna
bar?

Mrs Westerneld log kärleksfullt och svarade:

— Ja, min vän.

EU tillknnuagifvaude i tidoingarne, s tåld t till
personer, som kunde tyda chifferskrift, var uu
¦urs Westerfields enda återelåonde utväg. Be
tian det första svaret, hon fick, tycktes lofva
godt. Det innebölt rekommendationer från fram-
«tåeude män, hvilkas blotta namn utgjorde en
tillräcklig garanti. För säkerhets skull förvis-
sade hon sig om dessa rekommendationers äkt-
het och begaf sig derpå till era korrespondent
Mannens yttre talade ej till hans fördel. Det
var en bräcklig gubbe, torftigt klädd och syn-
barligen icke öfverdrifvet renlig af tig. Hans
tarfliga rum sågs öfver allt belamradt med gamla,
trasiga böcker. Vanlig höflighet tycktes vara
honom okänd. Han hvarken helsade eller bad
henne eitta ned.

- 37 —

Då hon började ingå i närmaste förklaringar
angående sitt ärende, af bröt han henne med
ett kfirft:

— Visa mig er chiffer. Jag inlåter mig icke
på saken, med mindre jag finner det lönar
mödan.

Mrs Westerneld blef ängslig.

— Kommer det att bli dyrt? frågade hon.

— Jag menar blott, att jag ej vill spilla tid
pä en lätt chiffer, uppfunnen af förste baste narr.

Hon lade pappersremsan på hans pulpet.

— Undersök den blott, så fär ni se! sade hon
litet hånfullt.

Han granskade chiffern, först med blotta ögo-
nen, hvilka voro matta och rödkantade, deref-
ter med ett förstoringsglas. Utan att yttra ett
ord, slog han omedvetet ihop boken, hvari han
läst, ocb stirrade på skriften. Till sist aåg han
på mrs Weeterfield.

— Hur har ni kommit öfver den här?
sporde han.

— Det är min sak.

— Med andra ord, ui har edr» särskilda skäl
att ej besvara frågan?

— Ja.

Dragande sina slutsatser, visade han med elt
bredt grin sina tre återstående tänder.

— Jag förstår! sade faao, talande for sig
ejelf. Han betraktade åter skriften och gjorde
ännu en fråga: Har ni kopierat den?

Det tiade hon ej tänkt på. Han steg upp
och pekade på ain stol.

— Vet ni. bvad som kunnat hända? utbrast
han. Det här är den enda chiffer, som nnder
de senaste tio åren satt mig i förlägenhet, och

— Mitt arbete skall antingen utforas val el-
ler icke alls, envisades han. I dag är det lör-
dag. Låt oss saga onsdags afton.

Mrs Westerfield lade band på sig och ge-
nomgick i tankarne, hvad den kommande vec-
kan bnre i sitt sköte. På torsdagen utlöpte
tiden for bröllopet, efter föreskriften i de lösta
pappereu. På fredagen måste man afresa till
Liverpool för att hinna fram före ångbåtens af
gång till New-York. Efter att’ ba gjort dessa
beräkningar frågade hon med surraulen efter-
gifvenhet, om hon skalle komma tillbaka ons-
dags afton.

— Nej. Uppgif namn och adress, så skall
jag sända er tydningen klockan åtta.

Mrs Westerfield lade ett visitkort på pulpc
ten och aflägsnade sig.

Prima Vadmal,

blått, grått samt Jcmtvadllial, starupndt och
ostampadt till lägsta pris i (381)

T F. Bern & C:nis Garnbodar.

vill.

Veckan derpå var ovanligt rik på händelser.

Måndags morgon hade mrs Westerfield ocb
hennes trofaste James sin första tvist. Hon
tog sig friheten anmärka, att det vore tid på
att vända sig till de kyrkliga myndigheterna och
förvissa sig om byttplatier ombord på ångaren
för henne och hennes son. I stället för att ge
ett direkt svar, sporde James, bur det gick med
tydningen af chiffera.

— Har gubben upptäckt, hvar diamanterna
finnas?

— Icke ännu.

— Då vänta vi, tills han gjort det.

han sig icke böjd att tro på de nitio tueen
kronorna.

— Hvar har du beviset friade han strängt.
Hon tog fram sin aflidne mans bref.

— Låste du om processen mot Westerfield,
som beskyldes för att afsigtligt ha satt sitt far-
tyg på grund?

— Jag har hört talas om den.

— Vill du genomögna det här brefvet?

— Är det långt?

— Ja.

— Då är åct bast, att du laser det för mig.

Han lyssnade med den mest spändaste upp-
märksamhet, nnder det hon genomgick brefvet.
SjelfVa stölden af diamanterna (om de blott
kunde påträffas) väckte ej bekymmer bos nå-
gondera. Den var en afgjord sak, en tyst of-
verenskommelse dem emellan. Men beträffande
stenarnes penningvärde tyngde elt tvifvel på
James sinne.

— Hur vet du, att de gå till nitio tusen?
frågade han.

— Da kåre, gamle tok! 8ager ej Westeifield
det sjelf i sitt bref?

— Lis om det stycket i?eu.
Hon läste ånyo:

— Efter skeppets forlisniug ocb diamanter-
nas försvinnande — de sist Dämda voro värde-
rade till 90 tuten kronor — vände jag med
första lägenhet tillbaka till England.

Lugnad i detta afseende, begärde han nu att
få se chifferskriften. Hon räckte honom pap-
persremsan med anmärkningen:

Gticernanten. 5

Oljerifna fardigblandade och torra Färger, alla slag,
största lager.

Mönja, Blyhvitt och Zinkhvitt, kemiskt rena hvarå intyg
kan förevisas och säljes till verkligt billiga priser hos

H. A. Porsson.

Asfalt- och Förhydningspapp af Munksjö och Fiskeby Fa-
brikater till fabrikspris med hög rabatt hos_

(423)

H. A. Porsson.

Stor

Af en tillfällighet realiseras ett mindre parti Coynac, till följande oer-
hördt billiga priser:

Fin Cognac (ljus eller mörk) till 2 kr. pr k:nn,
Extrnfln d:o (d:o d:o ) „ 3,50 ,, ,.
inberaknadt kärl, som ej behdfver men kan återsändas fraktfritt.

Expedieras minst 20 kannor oeh endast mot förut insänd lifjvid. Bref adres-

8eras t!fl C. Adolph Wising.

(G.io4oaX»2) (379) .Stockholm.

Från A. L. Normans FSrlsgsexpedition häfta i bokhandeln utkommit följande skrifter, lätup-
liga for nattvardsungdom:

Elegant bibelupplaga,

innehållande Gamla Testamentet i öfvercnsstämmelsc med K. bibelkommissionens* öfversåttniug 1H7K
samt Nya Testamentet i överensstämmelse med K bibelkommissionens oonaalapplaga, trjcbtpåflct
engelskt tonpapper i bchnghgt fickformat,

inb. i mjukt skinnb. med guldsn. å 5 kr., d:o d:o med nedvikta kanter a ö kr.

Dessutom finnas att tillgå i hvarje bokhandel förut utgifna upplagor af
Bibeln (Frakturstil) inb. i skinnb. utan guldsnitt a

i .’) kr. 50 ore.
a 4 «
i 5 ’

Cirkuläret dm 1!) Oktober 18’

U:o « " « mjukt band med röd snitt

D:o " " » praktband med knäppen .

D:o (Antiquastil) extra godlkopsupplaga, inb. i skinnband

D.o « inb. i Uotb. med rvgg ocb horn af skinn
Texten ttU dessa upplagor åro for Gamla’Testamentet K. bibelkom\
1878 oeh för Nya Testamentet den af K bibdlMmmissionen enl. K. Cirku
gtfna Normalupplagan. _________________________________________________

1^" Eldfast Tegel & Lera

af Kropps Aktiebolags välkända tillverkning i kommission hos

(2 84) Ernst 0>Konor.

Önskas köpa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free