Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Delegarne i Ljungå Bryggeri-Aktiebolag
behagade sammanträda till ordinarie bolagsstäm-
ma å bolagets kontor i Nolby Oasdagen den 29
Februari, kl. 4 e. m.
Nolby den 14 Februari 1888.
STYRELSEN. (656)
Nr 21
SUNDSVALLS TIDNING Lördag 18 Februari 1888
Ordinarie Bolagsstämma
med delegarne uti Westernorrlands Ångbåts-Aktiebolag hålles å stadshuset härstädes
Fredagen den 23 instundande Mars, kl. 5 e. m.
Sundsvall den 15 Februari 1888.
STYRELSEN. (655)
Teater.
Sondagen den 19 Febr., kl. 6 e. m.,
Extra storartad
Familj-Föreställning
arrangerad af
Trollkonstnären, Boktalaren,
Magnetisören och Instrumentalisten
Mr J. Eduards.
Nytt stort utsökt program!!!
OBS. Effektkonststycket: En ung Dams
framkomst ur ett vanligt hönsägg.
Stor gratis
Presentutdelning
af Nysilverpjeser, Ur, Album m. m. samt lefvande Hönor och Tuppar.
Entré: för barn, Salong 50 öre, Raden 25 öre,
för äldre se affischerna.
Musik utföres.
Teatern väl uppvärmd.
Pantsedeln M 9820, utfärdad af E. W. Cohn,
är förkommen ocb varder härmed dödad.
(652)
Ed bodlägenhet med tillhörande ett rum och
kök, en lägenhet om 3 rum och kök samt en
om ett rum och kök äfvensom ett vindsrum finnes
att hyra från den 1 April uti gården M 36 å
Norrmalm. Uppgörelse på stället eller af J. F.
Söderholm. (651)
ocb småskolor besluter den förändring i
hittills gällande vilkor för lonetillskotts
åtnjutande, att sju månaders årlig under-
— Två radikala^motioner ha, såsom förut
omtalats, väckta i Andre kammaren af hr
A. E. Pettersson i Hamra, åsyftande in-
dragning af landshöfdingposterna och en ge-
nomgående förändring i administrationen
aamt alla kronofogdegöromåla Cfverflyttning
på länsmännen.
Hvad nu landshdfdingarne beträffar fin-
ner hr Petterason att staten i dessa tider
af allmänt betryck bör tillämpa samma spar-
samhetsprinsiper som galla i den enskilda
hushållningen d. v. s. inskränka antalet lön-
tagare, möjliga att undvara. Bland de högt
uppsatte statetjänare, hvilka uppbära höga
löner mot liten tjänstgöring — hr P. anser
att »en väsentlig reduktion af tjänstemän-
nens antal inom både statens och kyrkans
område borde kunna ega runw — intagas
de mera bemärkta rummen af landehöfdio-
garne. Desse ha för långa tider kunnat
lemna sina befattningar och det oaktadt ha
göromålen utan vikarie gått sin gilla gång.
Dock vill hr Pettersson ej göra för tvära
rubbningar, utan föreslår att öfver de olika
länsstyrelserna sättas fem höfdingar, med
nuvarande landshöfdingare embetsåliggande,
hvilka minst fyra gånger om året eller en
gång i kvartalet skulle inspektera hvar och
en sitt område. Landshöfdingeplatserna in-
dragas i mån af nuvarande innehafvares af-
gång.
De besparingar staten skulle göra härpå
uppgå till 234,000 kr. årligen. Enligt sta-
tistiska centralbyråns uppgifter för år 1886
Hö och Grönfoder
J. F. Sandberg.
Trädgårdsgatan M 52.
säljes pr gilling hos
.654)
Ett hemman
om 5 mål beläget å Alnön finnes till salu. An-
visning å Sundsvalls Tidnings kontor. (653)
Stiftsnyheter.
Förslag, Å förslaget till kyrkoherdebe-
ställningen i Hallens och Marby församlin-
gars regala pastorat äro uppförde: 1)kora-
ministern i Alanäs J. Bergstrandh, 2) t. f.
pastorn i Hede C. Barck och 3) kommini-
stern i Hässjö P. G. Carlsson.
Fullmakt. Sedan anmälde und. besvär
öfver valet af andre komminister i Neder-
Luleå icke föranledt ändring i domkapitlets
beslut i frågan, har fullmakt utfärdats för
föreståndaren vid lappska seminariet i Mat-
tisudden, past.-adj. T. H. Svartengren, att
vara andre komminister i Neder-Luleå.
Presiexnmen. Stud. Alexander Alexan-
dersson (Östg. f. d. 8junil860iVångaför-
saml. afl. maturitetsexamen vid Fjellstedtska
skolan i tJpala den 22 maj 1885 samt teol.
fil. ex. den 13 dec. 1886) har efter erhållen
dispens undergått prestexamen den 15 febr.
och kommer att prestvigas söndagen den 19
s. m. för tjenstgöring inom stiftets finskta-
lande församlingar.
Prof. Såsom sökande till lektorat i hi-
storia och modersmålet vid Luleå h. allra,
läroverk har docenten Ax J. A. Lagermark
aflagt undervisningsprof den 13 febr. och
lärov.-adj. i Falun, fil. d:r August Nilsson
den 16 is. a
1888 års Riksdag,
Om ändring i vilkoren för lönetillskott åt
lärare och lärarinnor vid folkskolor, mindre
folkskolor och småskolor har G. Erikson i
Myckelgård väckt följande motion:
Allt sedan statsverket började understödja
de allmänna folkskolorna medels lönetillskott
till vid dem anstälde lärare och lärarinnor,
hafva för sådant lönetillskotts undfående va-
rit stadgade vissa vilkor, beträffande dels
lärares kompetens och aflöningsbelopp, dels
årliga undervisningstiden vid den skola, där
läraren vore anstäld. Den till sina hufvud-
grunder ännu gällande författningen härom,
nämligen kongl. kungörelsen den 16 juni
1875, innehåller bland annat, att lärare eller
lärarinna, för hvilken lönetillskott af allmän-
na medel må erhållas, »skall meddela un-
dervisving minst åtta månader af året». Då
detta tillskott af statsmedel för skolomas
underhåll småningom blifvit så betydligt, att
det motsvarar nästan hälften af de årliga
kostnaderna för lärareaflöningen, är natur-
ligt, att här anförda tidsbestämmelse blifvit
normerande för skolornas årliga läsetid, så
att den frihet att ordna undervisningstiden
efter hvarje orts särskilda förhållanden, som
gällande folkskolestadgas 15 § 1 mom. lem-
nar skolråd och kyrkostämma, blifvit tem-
ligen illusorisk. Så kärt det för skoldistrik-
tet må vara att erhålla statsmedel, så nöd-
vändigt blifver det att utsträcka läsetiden
till åtta månader, äfven om ortliga och eko-
nomiska förhållanden därför lägga hinder,
eller undervisningens kraft och framgång
äfventyras genom en oordnad skolgång.
Det kan först och främst vara tvifvel un-
kastadt, huruvida ett dylikt vilkor är be-
höfligt, då å andra sidan det aflöningsbe-
lopp, som må berättiga till lönetillskotts
undfående, är fastslaget. Det torde ligga
i skoldistriktens intresse att äfven utan detta
vilkor söka draga så vidsträckt nytta af sina
fast aflönade lärares och lärarinnors under-
visningsarbete, som de ortliga omständig-
heterna medgifva, eller lag högst tillåter.
Men äfven om man skulle anse, att en
rainimibestämmelse är behöflig, så lär det
redan vara något oformligt och för hårdt
klaf bindande, att miniroibestämmelsen sam-
manfaller med maximum. Ty utöfver åtta
månader kan icke heller en lärare eller lä-
rarinna åläggas att undervisa utan särskild
godtgörelse. (Kongl. kungörelsen den 20
Jaauari 1883 § 3).
Huru lämplig åter denna tidsbegränsning
må vara, det visar sig af de tidf och ofta*
förekommande underdåniga ansökningarna
om bibehållen rätt till lönetillskott a? all-
g
, jämte fria bostadsvåningar,
däremot de fem höfdingarnes löner skulle
uppgå till 84,500 kr. tillsamman. Förutom
den årliga besparingen af dessa 234,000 kr.
skulle äfven omkring 15,200 kr. kunna spa-
ras därigenom att i forna länsresidensstäder,
där höfdingar ej vore boende, landshöfdin-
garnes boställsvåningar öfverlätes till nå-
gondera af länsstyrelsens högste tjänstemän
emot afdrag af 800 kr. på lön — eller ock
kunna dessa våningar för något annat sta-
tens ändamål användas.
Afgående höfdingar böra erhålla hittills
för landshöfdingar bestämda pensioner, men
höfding vare underkastad ändring af lön och
pension, som af riksdagen kan komma att
beslutas.
De serskilda höfdingdöraena indelas och
benämnas:
l:o) Södra höfdingedömet, omfattande
Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hal-
lands län, med bostadsvåning i Malmö samt
lön till höfdingen med 15JHX) kronor och
reseersättning 2,500 kronor.
2:o) Vestra höfdingedömet, omfattande
Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skara-
borgs och Vermlands län, med boställsvå-
ning i Göteborg samt lön till höfdingen
med 17,000 kronor ocb reseersättning 2,500
kronor.
3:o) Östra höfdingedömet, omfattande
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kal-
mar och Gotlands län, med bostadsvåning
i Linköping samt lön till böfdingen med
13,000 kronor och reseersättning 2,500
kronor.
4:o) Mellersta höfdingedömet, omfattan-
de Stockholms, Upsala, Södermanlands, Öre-
bro, Vestmanland och Kopparbergs län, med
boställsväning i Upsala samt lön till höf-
dingen med 13,000 kronor och reseersätt-
ning 2,500 kronor.
5:o) Norrlands höfdingedöme, omfattan-
de Gefleborgs, Vesternorrlands, Jämtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län, med
bostadsvåning i Hernösand samt löu tid
höfdingen med 13,000 kronor och reseer-
sättning 3,000 kronor.
I fråga om kronofogdetjänsterna föreslår
hr Pettersson att de indragas i mån af kro-
nofogdarnea afgång och att kronofogdegö-
romålen öfvertagas af fögderiets länsmän
inom hvar sitt distrikt. Länsmännen erhålla
för ökad tjänstgöring lön 1,200 kr., tjänst-
röringspenningar 800 och uf expensmedel
00 kr., tillsamman 2,100 kr., jämte rätt till
nu bekomna som ftfven kronofogdagnes sport-
ler. I pension erhåller länsman 1,200 kr.
från allmänna indragningsstaten.
Härigenom skulle 243,600 kronor årligen
insparas. Landet har nämligen 117 kro-
nofogdar med 503,100 kr. och 519 länsmän
med 830,729 kr. i lön. Ökades nu läns-
männens löner, enligt nämde förslag, med
500 kr. åt hvar ocb en, skulle dock genom
kronofogdetjänsternas indragning ofvannäm-
da årliga besparing, 243,600 kr., komma
statskassan till godo.
Länsmanstjänsterna skulle anslås lediga
liksom andra statstjänster,’~
rätta* förslag och utnämning ske af ko-
nungen.
De häraf följande ökade göromålen på
landskanslierna och landskontoren skulle er-
sättas genom anställande af en landskauslist
och en landskontorist på hvart och ett af
de tjugu största länen.
— Till statsrevisorer ha valts af Första
kammaren riksdagsmännen Dahl, Königs-
feldt, kapten Wersell (bvardera med 73 rö-
ster), kaptenlöjtnant grefve Posse, riksdags-
dagsman Schotte (hvardera med 72), lands-
kamrer Cavalli med 47. Andra kammaren
har valt Svensson i Lösen med 192 röster,
Andersson i Tenhulf, Månsson, Nyström,
Petersson i Runtorp, Ostberg (hvardera med
100 röster), samtlige riksdagsmän. I För-
sta kammaren segrade protektionisterna, i
Andra kammaren nya landtmannapartiet.
Suppleanter blefvo: riksdagsmännengPersson
i Stallerhult med 101 röster, Andersson i
Lyckorna med 93, Jansson i Carlsbed med
90 (valda af Andra kammaren): kapten Dyre-
gen med 45, häradshöfding Rudebeck, riks-
dagsman Bobnstedt (hvardera med 42 röster)
(valda of Första kammaren).
— Till revisorer för riksbankens afdel-
ningskontor i Östersund ha valts: af För-
sta kammaren: öfverstlöjtnant O. 6. Nor-
denskjöld och kyrkoherden J. Genberg(hvar-
dera med 19 roster); af Andra kammaren:
organist And. Ericsson i Hölje, Lit, med
124, direktör J. F. Broman i Ope, Brunflo,
med 81 röster. Suppleanter: valda af För-
sta kammaren: regementsläkare O. E. D.
Varodell med 25, kapten P. W. Delin med
23 röster; af Andra kammaren: landstings-
man P. Edltns i Bräcke med 89, handlan-
den M. H. Aström i Östersund med 69
röster.
_._ „ „„___=...»t eflkt eådan för-
kortning, och i hela riket lär antalet skol-
distrikt med förkortad lägetid uppgå till icke
så få.
Att en årlig undervisningstid af åtta må-
nader icke kan utan stora svårigheter ut-
tagas inom de flesta orter af Norrland, det
bestyrkes icke allenast af erfarenheten, utan
äfven af folkskoleinspektörernas härom ut-
talade omdömen i de offentliga berättel-
serna, till hvilka jag får vördsamt hänvisa.
(Så t. ex. Ber. åren 1872—76, Hernusands
stift, sid. 102—106 och sid. 6; Ber. åren
1877—81, Hernusands stift, eid. 88—89).
Då således någon fara för läsetidens otill-
börliga af knäppning icke lär kunna uppstå,
äfven om vilkoret om viss årlig laeetld för
lönetillekotts undfående alldeles borttages,
än mindre om detta vilkor blott ställes nå-
got rymligare, får jag vördsamt föreslå,
att riksdagen vid beviljandet af det i
1889 ftrs riksstat under 8-.de huvudtiteln,
folkundervisningen, uppförda ff—1–––
slag till lönetillskott åt lärare
riunor vid folkskolor mindre I
— Att i vetenskapen tro på friheten är att tro
på det menskliga förnuftet; att i det politiska och
sosiala tro på friheten är att tro på en sedlig
verldsordling; att i det religiösa tro på friheten
ir att tro på Gud. V. Rydberg.
— Man måste ibland låta teoretiska grundsat-
ser gifva vika för praktiska fördelar, men man
borde dock aldrig frångå de förra, annat än då det
nära på finnes moralisk visshet att de senare upp-
nås. Brougkam.
— Den sista af dessa tankar är upprö-
rande i all sin formela bofsamhet. .
Om grefve Ehrensvärds kvarstående
»samhälls-, frids- och försonlighetsministären»
ekrifver den mästerliga penna, som döljer
sig eller rättare icke döljer sig under mär-
ket H. W.:
Elrrensvärd har, liksom ännu ett par af
det »nya» försonlighetssystemets rådgifvare,
tillstyrkt konungen att från 1887 års bröd-
illshot vädja till folket.
Den nya rådkammaren synes ultså hvila
på en allians i fosterländskt syfte, mellan
nytt och gammalt. »En allians kan nog
vara en göd sak» — sade ryske ambassa-
dören till Metternich i grefve Ehrensvärds
historia till Första kammarens protokoll
den 4 april 1883). Och icke har exdlen-
len Ehrensvärd glömt svaret. — »Jo», sva-
jade Metternich, »en allians är en förträff-
lig sak, men det beror på, hurudan den år.
Mellan menniskan och hästen är också en
allians — och den är förträfflig för men-
tiskano.
På offentligt möte i Östersund sistlidne
måndag, anordnadt af en goodtemplarloge
och, enligt J. P., talrikt besökt, antogs en
resolution af innehåll att
»förhöjd skatt å bränvin icke är till nå-
got vidare gagn för nykterheten».
Som skäl för detta uttalande har gällt
att »de som använda spirituösa drycker ej
afstå därifrån, äfven om varan fördyras».
— Man finner att både bevisföring och
slutsats hvila ytterst på det godtyckliga på-
ståendet att endast absolut afhållsambet
är nykterhet.
Förnuftig återhållsamhet har numera in-
tet värde på goodtemplarmarknaden.
Förste kammarledamoten från Norrbot-
ten, förste landtmätaren J. E. Nyström,
stark protektionist och oerhörd talare, har
i år ingifvit en motion om kamrers- och
kassörstjänsternas åtskiljande vid.riksban
kens avdelningskontor i Luleå, Östersund
Iakttagelser och intryck.
Mot vinförfalskningen har man börjat vid»
taga åtgärder i — Spanien.
Landshöfdingarne där ha ålagts beifra
försäljningen af viner, som innehålla skad-
liga ämnen.
Städernas borgmästare skola låta under-
söka misstänkta vinsorter af vederbörande
handelskeuiist.
— När skall turen komma tiil Sverge?
Vi svenskar — inberäknadt jordbrukarne,
ja i första rummet jordbrukarne — få ännu
utan tull (införseltull) sälja till den bästa
köparen.
Hvarför skola vi icke också få — köpa
af den billigaste säljaren?
Chicagotidningen »Gamla och nya Hem-
landet) för den 21 januari omtalar, att en-
gelsk-amerikaneka tidningar innehålla en
notis om prins Oskars förlofning med en
hofdam, fröken Ebba Munck, med följande
reflektion:
Notisen i fråga är tvifvelsutan —¦ en »fc’
ningaanka*.
Om Bismarcks senaste stora tal yttrar cu
Paris-tidning med särskild hansyn till Bis-
mareks däri framlagda fredliga tankesätt
mot Frankrike:
M
»Man måste fästa sig icke vid hvad
vid hvad han gör.
’äger, utan
Han tar
upp ett krigelån och Okar tyska hären; det
öfriga fir — ord».
En annan Paristidning drar ur talet den
lärdom, att Frankrike måste hålla sig be-
redd och det genast.
En tredje tidning beundrar talet i
het för den gudsfruktan som går
det en gudsfruktan som dock ej
att Europa hädanefter som hittills kommer
att digna under bördan af allt mer ökade
krigsrustningar. (På samma sätt beundra
vi ock hr C. O. Bergs gudfruktiga tulltal
’ svenska riksdagen).
Det är emellertid något besynnerligt med
allt detta tal om Gud och gudsfruktan i
samband med krig och krigsrustningar och
Hfsmedeltullar.
Den, som läst Leo Tolstoys märkliga bok,
. svensk öfversättning kommen under titel
»Hvari min tro består», erinra vi
det underbart hänförande resonnemanget
pag. 96—111; åt dem, som icke läst nftmde
bok, rekommendera vi densamma till all-
varligt begrundande.
»Stockholms Dagblad» har i sitt söndags-
nummer, med tydlig anspelning på tullfrå-
gan, intagit följande »tankar»:
° I en hvar välinrättad Btat bör ej enB det rätta-
ste utföras på ett orätt sätt Goethe.
— Samhället är deladt i tvä klasser, de som klip-
pa och de som klippas. Man bör alltid laga sä,
att man är med de förra mot de senare.
MotiVeringen i hans motion är synnerligen
läcker». Där förekommer t. ex. en så ly-
dande tirad;
»Kontroll är ett ord, hvars vitnesbörd är
af den största betydelse i vårt genom för-
snillningar och förfalskningar sorgligt ut-
-lärkta tidehvarf.
Erfarenheten har ock (!!) visat att nog
skarp och kraftig kontroll svårligen kun-
nat åstadkommas för att förhindra de t II-
;repp och falsarier, oärligheten alltid vetat
tvägar för».
— Vi veta ej, om hr Nyström räknar
sin tankegång och sin eatsbygnad till de
alster af svensk industri, som böra åtnjuta
ullskydd; men vi anse det icke osannolikt.
Så dålig tillverkning behöfver nog skydd
lot både kritik och bättre vara.
Sundsvall 18 Februari.
Minneslista
, kl. 8 e. m., ordinarie bolagsstämma med ii
- • " ming i föreningens lok
ja med Grönborg» bryg-
i. Nordvän i Skön ocb
Onsdag 23, kl. 10
förening i t____
rondlff SS, kl. 13 p. d
jordlägenhet o.ed d____,__________,„___________-„_
samt ett parti spannmål ocb diverse inventarier.
Lärdag 85, kl 10 f. m., försäljs! å auktionskammaren direna
— kl. 10 f. ro?,’ auki
ktion i »konjak. B. L. Sjögrens butik vid
, .ti skodon sami diverse lösegendom.
7 e. m., ordinarie sammanträde med delegarne i kon-
eaoilionaförenlngen .Folkets väl» i Strands skolbtu.
o t. m.’, t
>t å ett p>
En egendomsfråga har genom k.
m:ts nedanstående utslag blifvit klargjord,
och som denna fråga är af stort intresse
fur Sundsvalls omnejd, hafva vi ansett oss
böra återgifva detsamma i .sin helhet.
Grosshandlaren L. U. Öqvist och extra
jagmästaren L. Dufvenberg hafva nämligen
anfördt besvär däröfver att,
sedan klaganden Dufvenberg, såsom egare
till 13»/8 mål n:o 1 i Hofvids by inom Alnö
socken af Vesternorrlands län utverkat ve-
derbörligt förordnande för kommissionslandt-
mätaren, friherre C. J. Kruuse att mellan
vederbörande fördela till nämda by hörande
vatten,
och vid sammanträde, som landtmätaren
med gode män hållit, klaganden Oqvist,
såsom egare af vatten och strand, hörande
till 6% mål n:o 2 jämte en från 13’/, mål
n:o 1 afsöndrad skogstrakt med tillhörande
strand och vatten, förenat sig med Duf-
venberg i dennes yrkande om delning af
vatten oeh stränder, men af öfrige delegare
i byn grosshandlanden G. P. Braathen och
Johannesviks aktiebolag bestridt förrättnin-
gens företagande, under förmälan att det
till bvn börande vatten icke undantagits vid
det byn öfvergångna laga skifte, h vadan
detsamma måste anses redan vara logi?
deladt, samt att i allt fall, med afseende å___
nuvarande häfden af byns stränder och vat-
ten, den sökta delningen däraf icke kunde
utan förfång för delegarne ega rum;
samt landtmätaren med gode männen
dels i afgifvet utlåtande yttrat: att som en-
ligt hvad handlingarna angående det å Hof-
vids by förrättade laga skifte utmärkte, nå-
gon delning af byns vatten vid berörda
skifte icke egt rum, samt ej häller styrkt
vore, att delning dåraf förut eller seder-
mera skett, ansåge skiftesmännen, att sam-
ma vatten vore för byn samfäldt; och då
»5 §» skiftesstadgan bestämde, att delegare
i samfäldt fiske eller annan oskiftad lågen-
het hade vitsord att därå erhålla skifte,
där sådant utan öfrige delegares förfång
kunde ske, samt icke visat vore, att sådant
förfång, som skiftesstadgan härvid afsåge,
kunde genom skifte af ifrågavarande vatten
drabba någon delegare, tillstyrkte skiften-
männen skifte å allt ti» Hofvids by hö-
rande vatten och-odelad strand, dels ock
förklarat, att kostnaden för skifteesamman-
trädet skulle gäldas af skifteslaget eller
den vederbörande domstol därtill ansåge
skyldig, men förskjutas af Dufvenberg,
såharSkönstingsfagsegodelningsrätt,!»
pröfning berörda utlåtande blifvit under-
stäldt och hvarest landtmätaren tillstädes-
varit samt fordrat ersättning för sin instäl-
lelse med femtioåtta kronor, sextio öre, i
utslag den 22 januari 1887 yttrat: att som,
enligt hvad ostridigt vore, vid det år 1838
å alla egorna till Hofvids by förrättade och
den 20 desember 1843 af egodelningsrätten
faststälda laga skifte vatten och strand icke
blifvit såsom gemensam samfällighet undan-
tagna, vid hvilket förhållande uppenbart
vore, att stranden och vattnet blifvit jämte
all annan skifteslagets samfälda egendom,
som icke vore från skiftet uttryckligen un-
dantagen, mellan delegarne lagligen förde-
lade, funne egodelningsrätten skäligt för-
klara den sökta delningen af vatten och
strand i skifteslaget icke kunna ega rum;
och stadgade egodelningsrätten därjämte
dels att kostnaderna så väl för landtmäta-
rens och godemännens förrättning som för
egodelningsrättens sammanträde, dessa sist-
nämda utgörande trettiosju kronor tjugufem
öre, skulle gäldas af sökanden till förrätt-
ningen, dels ock att skiftesmannen skulle
för sin inställelse åtnjuta ersättning med for-
dradt belopp af den, som hans närvaro på-
kallat;
däruti klagandena i underdånighet yrkat
ändring; hvaröfver grosshandlanden Braa-
then och Johannesviks aktiebolag i under-
dånighet förklarat sig.
K. m:t, som i nåder låtit sig föredragas
ofvanberörda underdåniga besvär och af
handlingarna inhämtat, att det sökta skif-
tet afser delning mellan de särskilda del-
egarne i Hofvids by af vatten och land-
grund i hafvet utanför byns strand, finner
ej skäl att göra ändring i egodelningsrät-
rättens utslag. *"
Till landsttngsinän för Ljustorps
tingslag ha återvalts aämdeman O. Viklau-
der och inspektor P. jOlsson.
Orgelkonsert kommer i nästa vecka
att härstädes gifvas af direktör W. Heintze,
som anses vara Sverges för närvarande obe-
stridligen skickligaste orgelspelare och e~ ~*
de skickligaste i hela Europa.
Dir. Heintze gaf förlidet år ett par dylika
konserter i Jakobs kyrka i Stockholm och
hufvudstadens tidningar täflade att gifva
honom erkännande och beröm för hvad
där presterade.
Programmet upptager bland annat Fan-
tasi och Fuga af S. Bach med koral af
Abert samt Symfoni af Guilmant; båda ar-
beten af stor förträfflighet och hög rang.
<i><b>Dansskola. </i></b> Dansläraren Carl Schmidt
har anländt hit till staden för att undervisa
i dans. Så snart lokal hunnit anskaffas,
kommer hr Schmidt att genom annonsering i
tidningarna underrätta om tiden för
undervisningens början.
<i><b>Polityr för skidor.</i></b> Under denna
benämning har handlanden R. O. Boström
härstädes, själf en lifligt intresserad
sportvän, bragt i handeln ett af honom själf
uppfunnet skidtvål, afsedt att göra skidorna mera
lättglidande i synnerhet i töväder och vid
tillfällen af nyfallen kramsnö.
Hittills har man ej haft annat medel att
för detta ändamål tillgå än antingen
saltlake eller ock spicken sill, men utom det
att dessa ämnen äro både svåra och
obehagliga att medföra, inverka de menligt på
skidorna som däraf taga skada och blifva
sköra.
Efter många försök och förändringar har
nu hr Boström lyckats tillverka detta
skidtvål, som i fast konsistens är både lätt och
behagligt att alltid hafva till hands och
använda.
Vid den skidlöpningstäfling, som nyligen
egde rum i Umeå, använde segraren,
lektor Collin, af hr Boströms polityr och fann
den förträfflig.
Medtäflaren, hr Lindahl, blef slagen
därigenom att han tröttnade; men han hade
häller icke haft att tillgå detta lämpliga
smörjämne.
Vi ha ock, rörande denna täflan, sett ett
uttalande af kompetent person att den
använda skidtvålen varit i afsevärd mån
afgörande till fördel för den vinnande parten.
Egodelningsrättsledamöter. För-
teckning å egodelningsrättsledamöter i Me-
delpads vestra fögderi för år 1888:
Tuna tingslag: Tuna socken: S. Andersson i Fors,
. M. Olifén i Lunde, £. O. Abramsson i Målsta
och P. O. Johansson i Asta; Attmars socken: A.
M. Grafström i Attmarby; Stöde socken: K. Ulén
i Usland ocb J. O. Karlsson i Ökne
Torps tingslag: Torps socken: H. Ersson i Ham-
mar, A. Forsgren i Gösund och C. M. Huss å Jo-
hannisberg.
Selångers tingslag: Selangers socken: N.P.Wall-
mark i Valla, U. P. Seflén i Kungsnäs och I.
Westerlnndh i Kvarsätt: Sättna sockeu: £. O. Yt-
terström i Flata.
vitupplag. Sågverksegaren S.
_„„____ i Svartvik har hos länsstyrelsen
begärt tillstånd att få i en å Fröland» ut-
mark i Säbrå socken belägen källare för-
vara högst 20 sentner dynamit till försälj-
ning i mindre poster.
En opinionsyttring. Till Heruösands-
Posten skrifves:
Vid ett af Ådalens sågverk, där man sedan åt-
skilliga år tillbaka velat förhjälpa arbetarne till god
låsning genom att vid aflöningarne gratis utdela hr
C. O. Bergs månadsblad »Arbetarens vän», bände
’ härom dagen, sedan utgången af tulldebatten
.„ riksdagen blifvit känd, att en af arbetarne, en
medelålders man, vägrade att längre mottaga tid-
ningen, under förklaring att den ej kunde kallas
en arbetarnes vän, som ville fördyra brödet men
samtidigt sätta sig mot bränvinsskattens höjande.
Uttalandet väckte berättigadt uppseende, allden-
stund arbetaren i fråga var den, som af förmän
och kamrater städse ansetts som den förståndiga-
ste och mest sansade; därtill är han absolutist och
religiös och har alltid läst sia gratistidning med
odefadt intresse.
Hernösands domkyrkas öppen-
ItåUande alla dagar under den varmare
årstiden skall vara ifrågasatt i kyrkorådet,
säger Vesternorri. Alleh., som anser att be-
slutet därom skall helsas med bifall.
Östersundskonkurser. Handlanden
Karl Sandbergs konkursstat visar:
•—•-•–- • 7,754.37
17,564.-1
9,810.34
VSSTz
Osäkra fordringar ...’.".’.’.I".;..’..........
— Handl. O. Kostads stat:
Skal-......
Osäkra fordringar!!..
Borgensförbindelser.......
— Fröken H. Festins stat:
9,O87.oo
20,799.oo
11,192.00
10,207.00
._ .«,—-.................................. — 18,758.71
Skulder...................................... - 36,138.89
Osäkra fordringar......................... - 761.u
Gåfdfarihandeln kommer att
upphöra. På en af hemmansegaren N.
O. Eriksson i Viken, A Isen, gjord anhållan
att få å Jämtlands läns landsbygd kringföra
och salubjuda s. k. korta varor har länssty-
relsen den 3 dennes afgifvit följande re-
solution :
Enär jämlikt 9 § af kungl. förordningen angå-
ende utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864, hvil-
ken med den lydelse, densamma erhållit genom k.
förordningen den 20 juni 1879. år gällande till den
1 april instundande år, sökande är utan särskildt
medgifvande af konungens befhde, men efter skedd
behörig anmälan berättigad att intill sistnämda tid
utom den ort där han är bosatt kringföra varor till
salu, finner konungens befhde ansökningen för så-
vidt afses tiden till den 1 april icke till vidare
yttrande föranleda ån att ansökningen kommer att
såsom dylik anmälan betraktas.
Beträffande åter den sökta handelsrättigheten ef-
ter den 1 april, i afseende hvarå, jämlikt 10 § af
åberopade författning sådan denna lyder genom k.
förordningen den 23 september 1887, det tillkom-
mer konungens befhde att med fastat afseende å
förekommande omständigheter besluta, finner ko-
nungens befhde, då dylikt kringförande och ut-
bjudande af s. k. korta varor hvarken är för orten
af behofvet påkallat eller ens kan anses nyttigt, ej
skäligt ansökningen bifalla. Jåmtl.-p:n.
Östersunds kyrka har varit nära att
dela öde med dem i Umeå och Luleå. I
torsdags på förmiddagen upptäcktes i skrub-
ben under trappan till sakristians vind att
mordbrannare vi
brandanlflggning
under trappan satta
sakristian wh kyrkan i lågor,
steg eamt ett stycke af väsgen
vit kolade men slocknat af brist på näring.
Att anläggningen ej gjorts under sistför-
flutna natten bevisas genom frånvaron af
rök eller brandlukt. Man gissar därför (eme-
dan skrubben högst sällan öppnas) att det
snygga attentatet förskrifver sig från den
påhelsning, som kyrkan har om året hade
af inbrottstjufvar. Tjufvarne gjorde, som
man påminner sig, vid detta tillfälle ett bård-
händt men fruktlöst anfall mot kyrkans kas-
sakista. Det är således troligt, att bran-
den anlagts i harmen öfver det misslyckade
inbrottet. Några kopparslantar utgjorde näm-
ligen hela bytet.
Marknaden i Arvidsjaur i Norr-
bottens län hvilken började den 2 dennes,
var enligt meddelande till Skellefteåbladet,
tämligen talrikt besökt, öfver penninge-
tillgången var heller ingenting att klaga,
tack vare lifliga spekulationer i skogsoiia-
rerna. Gällande pris voro; renoxhudar 4
a 6 kr., vaj kr. 2.50,2 å räfskinn 6 kr., ekorr-
skinn 12 öre, harskinn 12 öre, tjäder 2.50
paret, orre I.20 å 1.25, hjärpe 60 öre, ripa
50 å 60 öre samt renstekar 3.5o pr 20
skålpund.
Jordbruket inom Vesterbottens län
går jämförelsevis raskt framåt, och till detta
förhållande bidraga en större mängd afslu-
tade laga skiften, brist på biförtjänster,
ökrifver länsagronoinen. Tjärtillverkningen
lönar sig numera icke, hvarför de krafter,
som förut anvämlts på denna handtering,
komma jordbruket till g
Kreatursskutseln är, i hvad hästar be-
träffar, ganska god, men kor och får er-
hålla på långt når ej det foder och den
vård, de behöfva. Några jordbrukare fö-
regå nog med godt exempel och inreda
sina ladugårdar tidsenligt samt sköta sina
djur val, uien de äro mycket få, och all-
mogen är trög att taga efter.
Mskodlingen i Vesterbotten. Tid
ningen Vesterbotten meddelar ur länsagro-
nomens årsberättelse rörande fiskodlingen
inom länet, att vid anstalten i Piparböle ut-
kläckts 200,000 laxyngel och vid den i
Täfteå 30,000. Under oktober och novem-
ber månader inlades ånyo 130,000 Ii
Från Medle fiskodlingsanstalt ha l;..,.
laxyngel utsläppts i Skellefteå elf, och
90,000 laxyngel ha ånyo inlagts.
Goodtemplartalarcn A. Törnblom
blir illa åtgången i bref från Ljusdal till Hu-
diksvallsposten. Han kallas «en s. k. nyk-
terhetstalare af den fintina sorten»; han är
»ingen dufunge i att begagna sitt nninlä-
der»; nykterhetssaken är i hans tal blott
med såsom en sorts tilldragande skylt fur
omstörtningeplaner i religion och politik.
Till tullförvaltare i Skellefteå ef-
ter kontrollör Wahlman i Gefle har gene-
raltullstyrelsen utuämt kammarskrifvaren H.
W. E. Moberg i Malmö.
Om Luleå—O fot en-banan huv Göte-
borgs Handelstidning följande uttalande,
i anledning af hvad i Finland yttrats om
finsk järnväg till Toroeå och förbindelse
med Ofotenbanan:
»Den svensk-norska järnvägen från Luleå till is-
fri hamn håller nu på att förverkligas» — säges
det, och vidare antager man, att omständigheterna
skola utan tvifvel förmå Sverge att snarast brin-
ga Haparanda i järnvägsförbindelse med det öfriga
Vi tillåta oss fästa våra finske bröders uppmärk-
samhet på, att de icke böra bygga alltför mycket
på dessa båda förutsättningar.
Järnvägen har visserligen blifvit utförd från Luleå
till Gellivara och har blifvit så trafikbar, att man
kan därpå forsla malmen ned till hamnstaden. Men
sedau detta mål vunnits, om ock först efter stora
svårigheter, så lärer det näppeligen varda lätt sak
att gå vidare. De 18 svenska mil, som nu blifvit
byggda, utgöra blott två femtedelar af hela vägen
mellan Luleå och Ofoten, och den senare delen af
denna väg, nämligen vägen öfver riksgränsen till
vesterhatvet, erbjuder ofantliga svårigheter, med
tunnelar, kurvor och starka stigningar. Det är
kanske ej omöjligt att öfvervinna dessa svårigheter,
men nog kommer det att dröja länge innan man
lyckats därmed. För vår del hafva vi tviflat och
tvifla fortfarande på, att denua väg någonsin var-
der färdig i allt fall icke innan koncessionen ä
ör v
de på, a
llt fall
kd
tifla fortfade på, at en g g ar
der färdig, i allt fall icke innan koncessionen är
längesedan förverkad.
Och förverkad är den, i siälfva verket, redan.....
Till koncessionens hufvudvilkor hör nämligen, att
arbetet på banan skall »samtidigt bedrifvas från
Ofoten och från Luleå sålunda, att ungefår lik*
stor sträcka årligen bygges från Luleå i riktning
åt Gellivara, som från Ofoten österut, skolande
järnvägen i sin helhet vara färdig att för trafik
upplåtas senast vid utgången af år 1891».
Nu är det väl allom kändt, att järnvägen från
Ofotcn icke ens uärmelscvis blifvit utförd på den
iugd om 18 mil, hvartill järnvägen från Luleå
it utförd, och då det är stadgadt, att konccs-
___ten är förverkad, därest ej järnvägsanläggnin-
gen bedrifves uti nämda orduiug, så är det uppen-
bart, att detta förhållande nu iuträdt.
Vi känna icke, om någon ansökan ingått till k.
n:t om ändring i det faststälda vilkoret, meu om
å skett eller kommer att ske, föreställa vi oss,
itt för bifall därtill sättes upphäfvaude af konces-
sionens sista punkt, hvari bolaget erhållit priori-
tet till byggande af en bibana öfver Törne till Ha-
paranda.
Svenska riksdagen har, om också först efter rätt
stor meningsskiljaktighet, bifallit utsträckningen
af Norra stambanan alltmer åt norr. Meningen var
hvi&en nog ’kommer att krafva många år. Och
först frin Luleå har man lika lång väg till Hapa-
randa tom från Uleåborg till Torneå. Sträckan
från Sollefteå öfver Umeå, Skellefteå och Piteå till
Luleå är omkring 50 svenska mil och därifrån till
Haparanda 15 mil. — Det är inga småsaker.
Man torde alltså göra klokast i Finland att icke
för den nära framtiden bygga på denna förbindel-
seled med Sverge.
Om fördelen af den finska banans utsträckning
från Uleåborg till Torneå oberoende häraf äro Fin-
lands representanter själfve rätte domare, och där-
om tillkommer det ej oss att ingå i pröfning, ännu
mindre att fälla något omdöme. Så mycket må
dock erinras, att den Norra stambanans utsträck-
ning i Sverge tynger icke obetydligt på våra stads-
banors allmänna trafik med däraf beroende ränta-
bilitet.
Billigare järnvägsbygnader i Norr-
land. Deu 7 mars förlidet år infordrade
k. m:t väg- och vattenbygnadsstyrelsens ytt-
rande öfver såväl möjligheten af förenklin-
gar i järnvägsbygnadssättet vid framdragan-
det nf Norra stambanans fortsättning genom
Norrland, som äfven i hvad mån arbetet å
samma bana till större eller mindre del borde
kunde öfverlåtas till utförande på entrepre-
nad. Styrelsen infordrade i sin ordning ut-
låtande i frågan af distriktsingeniören, ma-
jor A. Tn Ruos, hvilkens förslag nu före-
ligger. Oätersundsposten är i tillfälle att i
första hand meddela hufvudpunkterna i detta
i flere hänseenden beuktansvärda betän-
kande.
Med afseende på själfva förenklingen fö-
reslår major Roos till en början, att den
hittills å Norra stambanans fortsättning an-
vända största lutningen, 1:100, måtte ökas
till 1:7 5 på en del ställen mellan Långsele
och Skorped.
Att söka nedlägga mindre arbete å bro-
och trummurningar afslås med anledning af
att den djupt nedtrSngande kölden måste
kräfva djupa och dyrbara grundläggningar.
Från den nu afslutaue orubygnaden af Sunds-
valls—Torpshaminarjärnvägen har man lärt,
att klena och illa hopkomna murar ej kunna
motstå det hårda klimatet, ty större delen
af de med dålig grundmur och svaga sido-
murar uppförda ufloppstrummorna befunnos
där samtnanskjutna.
Den hufvudeakliguste minskningen i byg-
nadskostnaden anses kunna vinnas genom
Inskränkande af antalet trafiketationer samt
genom att mineka antalet vaktetugor från sex
till tre pr mil.
Hvad angår frågan om arbetets utförande
till etörre eller mindre del på entreprenad
anser major B., att tidpunkten nu är inne
att småningom öfvergå från det hittills följda
minutiösa betingssystemet till ett mindre en-
treprenadsystem. Det senare systemet har
visserligen varit tillämpadt vid utförandet af
en del större huabygnader, men jordschakt- 1
nings-, bergsprängnings- och murningsar- |
betena hafva nästan alltid utlemnats i små
kvantiteter och till mindre arbetslag. Hr
B. anser, att äfven dessa större arbeten borde
lemnas till utförande på entreprenad på så
sätt, att arbetslag å 25 å 50 man genom
kontrakt förbundo sig att utföra nämde ar-
betena mot en med distriktsingeniören afta-
lad och faststäld betingssumma.
De besparingar och förenklingar som ge-
nom en dylik åtgärd skulle kunna åstad-
kommas, äro många och i Ögonen fallande.
Först och främst skulle två befattningar kun-
na indragas, nämligen stationsingeniörbefatt-
ningen och stationsbokhållarebefattningen.
Den förstnämde tjänstemannens göromål,
hvilka genom det utsträckta entreprenad-
systemet komme att i betydlig grad min-
skas, skulle med lätthet kunna öfverlemnas
åt distriktsingeniören och hans kontor samt
materialförvaltaren. Den senare funktionä-
ren blefve genom det nya systemet helt och
hållet öfverlödig.
Vidare skulle arbetsstationerna indragas.
Dessa tre inskränkningar med dem åt-
följande indragning af kostnaderna för handt-
langning, kontorsvakt, resersättningar, m. m.
beräknas gifva en årlig besparing af tio ä
tolf tusen kronor för hvarje arbetsstation.
Ofriga fördelar genom entreprenadsvste-
met vore, att större arbetsliflighet skulle
kunna utvecklas, distriktsingeniören bered-
des mera lätthet att bedöma arbetets ställ-
ning samt de månadtliga penningebehofven,
m. ra., inskränkning i arbetsredskapens re-
parations- och underhållskostnad kunde ega
rum, o. s. v.
Det ökade arbetet å distriktsingemörens
kontor skulle emellertid erfordra ökad ar-
betsstyrka därstädes. Såsom distriktsinge-
niörens närmaste man föreslås därför en m-
feniör, kunnig såväl i alla å byrån före-
ömmande skrif- och ritgöromål som ock i
liniearbetets både tekniska och ekonomiska
detaljer. Dessutom skulle ytterligare två
ritare och en bokhållare komma att erfor-
dras.
Slutligen föreslår major Roos, att hvarje
arbetsafdelning måtte utsträckas till så stor
längd, att den omfattar hela den banstråcka,
som på en gång skulle komina att för all-
män trafik upplåtas. Sålunda skulle d ban-
linien Långsele—Vännäs bandelen Långsele
—Skorped — den del som först kan be-
räknas bli färdig — redovisas på en enda
arbetsafdelning samt så, i motsats till hvad
hittills egt rum, att alla utgiftslitera förses
med afdelningens nummer, så att efter full-
bordan af linien till Skorped, eller första
afdelningen, fördelning af icke gemensam
Htera omedelbart må ega ruin och ej be-
höfva anstå en längre tid, eller tills hela
den långa bansträckan emellan Långsele och
Vännäs blefve färdig.
Andra afdelningen skulle omfatta ban-
sträckningen från Skorped till Anundsjö
o. s. v.
Nytt ångbåtsbolag i Söderhamn
vid i tisdags hållet sammanträde å rådhuset
därstädes bildades aktiebolaget ^Germania»
ined aktiekapital minst 75,000 och högst
150,000 kr. Bolagets ändamål är att in-
köpa och idka sjöfart med ångaren »Hög-
bo», som förut inköpts af kapten Sven Mo-
rin. Aktierna lyda å 100 kronor och har
teckning skett såväl i Lubeck som i alla
kuststäderna. Bolagets styrelse utgöres af
konsul Ax. Broliu, hufvudredare, samt kap-
ten J. Göthe och grosshandlaren C. A. Ohl-
son. »Högbo», som skall föras af kapten
Morin och intaga samma trade som den
förolyckade »Farna», håller nu på att repa-
reras och förlångas på Kochs skeppsvarf i
Lubeck. Fartyget skall förlängas med 31 fot
och beräknas därigenom få en lastdryghet
af 150 standards. Reparationskostnaden be-
räknas gå till 60,000 kr.
Fönsterinslagningar hafva på sista
tiden åter börjat förekomma i Äorrala.
Härom natten bröto fridstörare lös en pump-
stängel hos en hemmansegare och kastade
in den genom fönstret till det rum, där
hustrun låg och sof. Den stackars kvin-
nan skadades icke, men blef naturligtvis
mycket uppskrämd, ensam som hon var,
ty mannen var för tillfället borta fråu
hemmet.
På ett par andra ställen hafva fönstren
i mangårds- och uthusbyguader sönder-
’ gits. Söd. T.
Välförtjänt näpst. I söndags upp-
trädde i Söderhamns kyrka under guds-
tjänsten en person i öfverlastadt tillstånd
och uppförde sig oskickligt, så att han störde
församlingeus andakt. För detta grofva
oskick dömdes han att bota 50 krouor.
Söd. T.
Gefleborgs läns landtbruksskola
är föreslagen att förläggas till Runmo gård
’ Alfsta hos inspektor Blouiqvist. X. p.
Om hasselns förekomst i Helsing-
land skrifver kyrkoherden Adolf Thunelli
i Enånger följande till Stockholms Dagbl.:
Till belysning af den intressanta uppgiften om
itt den vanliga hasseln (Corylus avellana) blifvit
funnen vid Vik i Helsinglancf och till bestämning
af dess växtområde i fordomtima. får jag anföra:
att på 1860-talet upptäcktes under min tjänstetid
inom Los församling, nord vestra Helsingland, om-
kring 15 mil vinkelrätt från kusten å 1,400 fots
höjd öfver hafvet, i en trakt där numera krusbär
icke komma till full mognad, tierc klasar med ännu
fastsittande hasselnötter, på ett djup af omkring
tre alnar under ytan af ett i orten benämdt myr-
tag. Fyndorten straxt vester om den s. k. skol-
hustjärn. Nämda tjärn är dessutom märkbar för
att där tinnes en afart af den vanliga aborreu, hvars
rvggben och kött gå i en höghvälfd båge, men denne
dessutom bildad i rcgulier skarpt vågfonnig ställ-
ning. Af de exemplar jag anskaffat torde ännu ett
sådant finnas vid Hudiksvalls elementarläroverk och,
genom professor Tycho Tullberg, i Upsala uuiver-
iitets museum. Af hasselnötterna torde jag ock
lafva sändt en del till något vetenskapligt samfund
Stockholm.
På fettisdagen, hvilken regeringen be-
hagat utse till det nya systemets begyn-
nelsedag, hade ett större antal af Andra
kammarens motståndare till brödtullar ge-
mensam middag å Hotell Rydberg. Presi-
dent vid bordet var den nyss afgångne
krigsministern, generalmajor Peyron, och
bland talarne märktes hrr Arhuxiaiider,
Stjernspetz, frih. Bonde, Winkrans, Schö-
ning, Lilienberg ni. fl. Stämningen var, i
trots af de sorgliga förhållandena, förtrö-
stansfull, och den tanken gjorde sig gäl-
lande, att den reaktion, som nu sitter vid
ityret, skall inom ej allt för lång tid arnor-
as. D. >’.
Kungsholms handelsaktiebolag,
bildadt af hr L. O. Smith under ringrörel-
sens dagar och som strax därpå genom
aktieteckning å 5 kr. öfvergick till ringens
ledlemmar, har nu instält sina betalningar.
’ordringsegarne, som i slutet af förliden
ecka hade sammanträde, beslöto, att affärs-
rörelsen, som nu bedrifves vid Flemming-
gatan, skall fortgå under administration.
Ett likartadt bolag inom Adolf Fredriks
församling, benämdt Vasa handelsaktiebo-
ingen absolut majoritet. Högsta rostetalet,
31% röster, tillföll fil. lic. E. Sahiin, verml
Därnäst erhöll E R Hammarberg, uorrl.,
276 och B. von Schultz, vestro., 146 roster.
Nytt val till ordförande och vice ordförande
anställes mellan dessa och L. Chrysander,
göteb., som erhöll högsta röstetalet till vice
ordförande. 801 godkända röster afgåfvos.
Gamla epidemiska sjukhuset i
Göteborg afbrändes i går 8 dagar till gran-
den af brandkåren. Huset var förut sta-
dens mest besökta utvärdshue, sedan kolera,
lasarett och därefter epidemiskt sjukhus.
KonkursstaU Staten i grosshandlaren
A sel Ekmans i Visby konkurs upptager
tillgångar 145,953 kr. och skulder f
krouor.
För någon tid sedan afvek från Nor-
way, Mich., svensken Jonas Lindström, med-
tagande en summa penningar, som tillhörde
andra personer, bland hvilka »Nordmannen»
uppgifver Charles Berg, Frithiof Löfgren
och John Peterson. Lindström lär nu be-
finna sig i Sundsvall, säger Hemlandet.
Spanmålsinförseln före tullarne. I
lördags gingo från Trondhjem 82 vagnar
med spanmål och mjöl till Sverge. Sö-
dra vägen sändes öfver gränsen från Fre-
drikshald, Möss, Kristiania allt mjöl som
var möjligt att anskaffa.
I måndags — säger ett telegram — töm-
des alla mjölförråd i Torneå och fördes öf-
ver till Haparanda, där mjölpriset steg med
2 å 3 kr. säcken.
Under tiden från tullbeslutet tiU dess till-
läinpning infördes till Malmö
1,3(57,400 d:o mjöl
523,800 d:o gryn.
Härigenom sparades i tullskatt omkring
125,000 kronor. ö
Hvem får betala mjöltvUen? I
onsdags höllo Stockholms bagare möte för
att bestämma om brödets vigt nu efter tul-
larne.
På Stockholms börs fordrade kyarnegarne
de vanliga prisen med tillägg af hrl-i tutl-
beloppet. Det gjordes försäljningar, där blott
hal/eller 3/,dels tull beräknades.
I Gefle hade prisen i onsdags ej stadgat
sig. Enligt Norrl. P:n betingade hvetemjöl
kr. 1.90 pr pund mot 1,55 före tullen; råg-
mjöl 95 öre mot 80 ä 85 öre förut; rågsikt
I.40 u I.50 mot omkring I.20. Detta i
partihandeln.
Minuthandelsprisen stiga ock fast ojäm-
nare och långsammare.
I Göteborg annonsera en stor del af mi-
nutbandlarne att de, med anledning af tul-
len, höja sina mjölpriser med dels 25 dels
15 öre pr 20 skalp.
Bättre tider. Engelska kommer.skol-
legiets senaste rapporter 0111 den engelska
handeln visa synnerligen gynsamt resultat,
särskildt ined afseende på" exporten, som
visar en ökning emot föregående år af om-
kring 30 prosent. Afvenså framgår af de
engelska järnvägsbolagens redogörelser, att
trafiken är i starkt tilltagande.
Förbjudet föredrag. Från Malmö
meddelar Helsingb. Dbld.: Redaktören fur
eosialisttidningen »Arbetet», hr A. Daniels-
son, hade till i söndags afton kl. 5 annon-
serat ett föredrag med diskussion å No villa-
salen. En stor mängd människor hade ström-
mat till lokalen, så att denne var till träng-
sel fyld. Sedan hr D. talat ungefär en kvarts
timme, hvarunder han våldsamt utfarit mot
myndigheterna, fann polisen sig föranlåten
förbjuda honom att fortsätta samt upplöste
mötet.
Carl Ifvarsson, den vördade riksdags-
veteranen, fylde i måndags 70 år och var
af denna anledning föremål fur en festlig
hyllning af kamrater inom riksdagen. Ef-
ter landtmannapartiets sammanträde samma
dags afton å Grand hotel var nämligen till
hans ära anordnad en kollation, hvarvid
varma sympatier lades i dagen fur den ål-
drige landtmannachefen.
Festtalet hölls af Andra kammarens vice
talman, hr Sven Nilsson i Efverröd. Hr
Nilsson yttrade ungefär följande:
Det är ej för politiska syften, som vi samlats här,
det är för att skänka en hyllning åt Carl IfYars-
son på hans 70-åriga födelsedag. Få äro de män
af vår allmoge, hvilka med sådan stolthet som han
kunna blicka tillbaka på sin lifsverksamhct. Ut-
gången från ett anspråkslöst hem, utan annan bild-
ting än den folkskolan, den egna studerkammaren
ich verksamhet i det offentliga lifvet förmått skänka,
har han med klarhet i uppfattningen och konse-
kvens fullföljt ett arbete, hvilket i svenska folkets
hjärtan skänkt honom en plats, som blott få andra
svenska män kunnat ernå. Om vi ej alltid delat
hans meningar, så måste vi dock erkänna, att hans
verksamhet förestafvats af en ädel karaktär och en
upphöjd sträfvan. Ocb detta är en sak, som skall
stå inristad i vårt lands historia. Svenska häfda-
tecknare skola en gång till honom såsom tack och
belöning lemna ett af de mest hedrande rummen
bland våra politiska personligheter. Eraottajr vdr
flygtiga hvllning som bevis på vänskap och tillgif-
venhet! Måtte Tycka och medgång följa dig under
återstoden af din lefnad!
Hr Carl Ifvareson tackade, djupt rörd,
för den honom egnade, af lifliga instämman-
den åtföljda hyllningen. Han hade icke
många ord att säga, men han uttalade sam-
ma förhoppningar 6oni vid landtmannapar-
tiets första sammanträde under nu pågående
riksdag: vore lederna glesnade och sage det
mörkt ut, så skulle man sätta sin lit till ti-
dens verkan och vara förvissad om en ljus-
ning.
Bland öfrige talare märktes frih. Bonde,
som humoristiskt hyllade hr Ifvarsson, hr
Smedberg, som trodde, att landtmannapar-
tiets splittring ej skulle bli eå långvarig, hr
Carlheim-Gyllensköld, som upplåste lyck-
önskningstelegram från halländska lands-
tingsmän, hr Joh. Johansson i Noraskog
Den euklu, men af den varmaste stäm-
ld festen var besökt af ett 70-
ning preglade f
tal riksdagsmän
g, nämdt Vasa handelsaktiebo
lag, måste, som bekant upphöra förliden
höst. A. D.
I borgen i sorgen. Karlshamns stads-
fullmäktige hade sammanträde i torsdags,
då en skrifvelse från styrelsen för Vestra
Blekinges järnvägsbolag föredrogs, omtalar
Karlshamn. Räntan för sista halfåret å det
af nämda bolag hos bankiren Cervin i Stock-
holm upptagna lån, för hvilket Karlshamns
stad iklädt sig garanti, var förfallen, men
ej betald, och då bolaget för närvarande ej
är i stånd att betala densamma, begärde
styrelsen att stadsfullmäktige antingen ville
utanordna det ifrågavarande beloppet, eller
också hos hr Cervin göra framställning om
uppskof med betalningen.
Pä landtpigor råder stor brist i Up-
land, säger Upsalaposten. Man tänker att
skrifva efter sådana från Småland.
Upsala studentkår. Vid val af ord-
förande inom studentkåren i tisdags erhöll
Bäddade ur Kattegats drif-is. Från
Varberc skrifves den 12 dennes till »Göt.-
P:n»: På fredagsmorgonen utgingo från
härvarande hamn fyra stycken mindre bå-
tar på fiske. Vinden var ostlig och ingen
is var synlig. På aftonen ufverföllos bå-
tarne af "snöyra. Vinden hade öfvergått till
SV., tre af båtarne nådde land vid Getter-
ön strax vid Varberg, men den fjärde bå-
ten med 3 mans besättning kom utanför den
drif-is, som drifvits mot kusten, då vinden
öfvergått till SV. storm. De tre männen
arbetade hela natten, men tvingades af vin-
den att medfölja drif-isen. På lördags för-
middag upptäcktes de från Varbergs lots-
station; därifrån såg man åfven att folk ifrån
Balgö med flere platser försökte att kom-
ina dem till hjälp, men misslyckades.
Kl. 2 i lördags eftermiddag ankom ån-
garen »Halmstad» från Göteborg. Då kap-
ten blef underrättad om fiskbåtens farliga
belägenhet, afgick han, efter att hafva los-
sat däckslasten för att försöka rädda de nöd-
stälda. Ku p t en Gegerfelt å "Saga», kapten
Magnusson från Varbprg och två lotsar med-
följde å »Halmstad». Ångaren med sin starka
maskin och ain goda svenska plåt hade in
j stad. Ångaren med sin
maskin och ain goda svenska plåt hade in-
gen svårighet ined isen, men faran var dock
stor vid inträngandet biand skåren. Fiska-
rena, som lågo nere på båtens botten, upp-
täckte ej ångaren förrän den var ganska
nära. Kl. ’/, b voro de eamt deras båt lyck-
ligen upptagne på ångarens däck. Bå"tbe-
sättningen hade då i 36 timmars tid vistats
i öppen båt utan proviant och utsatt för
köld och snö. Deras tacksamhet mot den
ädelmodige kaptenen, som räddat deras lif.
var naturligtvis stor. Kl. ’/> 6 inkom »Halm-
stad» 1 Varbergs hamn med de räddade.
Vid hamnen var en stor folkskara samlad,
som egnade kapten Hultén lifliga tacksam-
hetsyttringar för hans vackra och människo-
vänliga handling.
Spårlöst borta är sedan i söndags för-
middag fru Ellen Lindström, maka till den
bekante ifraren för judemissionen, predikan-
ten i Beskowska kyrkan i Stockholm, A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
