Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uktioM* «f Malmberget synes
T\ obillig. Med den nu rådande
?™<" * ^deD»ir vAHttt åttan-
och hyggliga medborgare och ined-
ir mast flvtta ur staden, behöfver
rdflegare af fruktan att se sina hy
heteretå tomma, uthyra de samma
; anatftndiga och ärbara nerso-
ZTitmt han ej vill ockra på lasten.
tolontarkompantetvid Norrbot-
Jffältfägarekdr. Enär det befun-
f fliSet att förberedande åtgftrder
.*Jt möififft vidtagas för upprättande af
Ämp ni, har årchefen oemyndigats
å Jnm kontrakt på 2 år, från den 1
PZl J fafe ll 45
inuttdt, anställa 45 yo-
SrerekölandcTtetrftffande deras aflöning
SUelserntt angående volontftrer vid be-
Strupperna landa till efterrättelse. Vo-
i aräolau skall inrymmas i bygnader å
nden i Norrbotten» län
almberget, till 1888 en be
^k
mgsv
aare af lappsk härkomst
„, eten har ijifvit vid handen att den
n som frå«rnuu.adlifvet öfvergår till
lm vanligen icke vinner god fram-
Torfbrukare. Det ^fves.lik-
För närvarande, sknfver
bor uti Ullisjaur, Stensele
Nl Ad d
ivJerbotien», bor uti j,
ölen, en lappman Nils Andersson med
hustru och birn, om hvilken en resande
efter ett Dyligen aflagt besök berättar: »Jag
Vi deras ladugård. Darstodo tio granna
Tor och tre höstar, utom fåren. För att
nra lappa»’ ar denna en alldeles ovanlig
! :jj. äet är rent och snyggt inomhus och
Sveket bra kvarter för en resande. Ar-
letfiaujmo väuliga oeh snälla äro de, och
deras söner äro duktiga karlar. En vär-
Spfnll tillgång har Nils Andersson i sina
SJ, Z torde uppgå till omkring 300».
! stadntolag. Den äldsta hand-
^orrl-Pin känner, som tillförsäkrade
ueDe stad rättighet att uppbftra tolag, är
k resolutionen den 5 juni 16o8, hvan sä-
aeB det k. ni:t ville hafva »förundt staden
tillhjälp och understöd samt dess betjäntes
nderhäll ett billigt tolag af allt inkommande
j, U(oäende gods, efter som uti andra stä-
der som nå^on seglation hade praktiserligt
vore dock med den kondition och förord
alt borgerskapet därmed ej blefvo för myc-
ket betungade.»
Denna tolag, som senare vexlat till be-
räkningsgrund och namn, var exempelvis år
1846 ej mer än 6,495 riksdaler banko.
I elutet på 1850-talet ändrades tolagen
tiU tolaasereättning. År 1875 uppgick denna
tolajrsereättniDg till kr. 28,462.57 och har
«edan i hufvudsak vuxit, så att den år 1886
var kr. 59,089.26, hvarefter den i fjol nå-
got nedgick, nämligen till kr. 52,348.44.
En affärsman i Söderhamn hade
från utlandet införskrifvit ett parti patente-
rade hängslen, som egde utseende af att
vara synnerligen solida och präktiga. Vid
närmare undersökning upptäcktes emeller-
tid, att stropparne bestodo af uselt fårskinn,
hvars bastanta utseende åstadkommits me-
delst tjockt gråpapper som unvändts såsom
mellanlägg.
Sverges allmänna exportförening
hade enligt revisonsberättelsen under år
1887 haft följande
Inkomster:
Jmrådesafgifter ............... &Vi7ti.7o
.irsafgifter........................................ 7,879.i»
L 0. Smiths donation frr upprättande
afagentureri Spanien..................... 25,000.oo
Statsunderstöd................................... 35,000.oo
fpplupna räntor den 31 desernber ..... 1,154.49
Kr. 94,210.38
.. .. 12,250.00
____ 3,801.63
..... 2,266 78
...... 1,100.41
....^ 10.000.oo
• 29,418.88
...... 64,791,56
Utgifter:
.Meningar............................
Hyror och diverse omkostnader..
Inventarier ............................
Agenturerna i Spanien..............
Utställningen i Köpenhamn.......
Arets behållning......... _______________
Kr. 94,210.66
Trävarumarknaden. Inga förändrin
gar af betydelse hafva under den sista tiden
förekommit, utan marknaden röjer fortfa-
rande samma fasthet.
Af allt att döma skall vårskeppningen i
år betyd igt fördröjas, emedan hela Bottni-
ska viken, stora delar nf Östersjön och Fin-
ska viken aro isbelagda och isen till följd
nf den stränga kylan ovanligt tjock. Det
samma är förhållandet med isen i de sven-
ska och finska haranarne. Man kan däraf
draga den slutsatsen, att de nu i importham-
narne befintliga lagren skola, innan de få
förstärkning, blifva alldeles utrymda, hvilket
äter orsakar en raskare omsättning af de
varor, som vid f. ö. v. anlända. Att denna
omständighet skall vara till siiljarnes fördel
8r gifvet.
Ätt tråvaruförsäljniugarne i år börjat ti-
digare än under sista åren varit vanligt, är
utan tvifvel ganska fördelaktigt, men hvad
som okar det gynsamma haruti är, att de
iranska könarne kommit i marknaden nä-
stan sandigt med de engelska. Köplusten
pä irankrike liar hittills varit mycket god,
wh hvad särskildt betriiffar Bordeaux- och
Havre-distrikten, så hafva de köpt större
kvantiteter än i fjor, hvilket synes bebåda
""’gare tillstånd i den franska handeln i
»Hmänhet.
Australien, som under det sist förflutna
aret visade en minskniug i träimporten från
*™<"> mot de två föregående åren, har en-
"&n"-\ rapporter för närvarande en
jnadsverksamhet, oeh behofvet
i synes i år vara i tilltagande.
&i"iaa-M"en exPorterades
, gE..................... 11,368 stds
„ S»......................... 16,265 »
\\pa \......................... 8,512 i.
. ’«a stor BunnnKM.». ..«*—- exporten
Norr?«r!i8nÖum?8?or httfva fallit > mellewta
äTd fh l ’eke ringa mån bidragit att
toravåra afverJcningarne därigenom att de
«f v« w"? daSen klargjorts andra da-
Sn ? °/arbttrn’ Denna mängd snö skall
Srt Gn blifva hinderlig till följd af
f^"* V*Sarne «* **" k
lut mgår »underrättelser om
cningar från Helsingland.
fdt vore om herrar exportörer ville
vinte -i ^n Smeten att ej under inne v.
Ii»* i.,?,i afverkningarne, utan så vidt möj-
Sl hi idem inotn fJoråret* ram, ty då
till niwo fm ,tlllverkos lätt finna köpare
t1J1 »mvawnde eller kanske högre pris.
pet Z8Uftffter uf le(]a™öter i »Sällska-
hafva « >lk"ndervi8iiingen8 befrämjand
SnetU;?e.r år 1886 influtit- 157 kr" Sfll
kr Po;:::Dju^r «" är% statsanslag af 4,5(
?tfn9et OCK seminari
rmt:t har’ meddelar Sv. Ltg, af-
.AuSust G»staf8son från Sund
T &)°.r? an8Ökan att vinna inträd(
Vld Linköpi«gs folkskollärare-
? Utan hinde^ d^raf’ att han ’*
ttvarden.
notal
nnafö
/., 1887 utvisa ’x Ja™a k™
r. inkomster, däraf 1,209 kr.
Nr 28
mot 1,495 kr. utgifter,
SUNDSVALLS TIDNING Tisdag 6 Mars
1883
ng&. Af aon tiHAr 1888 i
bohånningen, 7,833 kr., firo 4,632 Sr. på-
förda begrofaingsknsann och 3,201 kr. sjuk-
hjnlpskussnn. *
v. ^rentogen räknade vid innevarande års
början 97 medlemmar. Den under år 1887
utbetalade sjukhjalpen har åtnjutits af 16
medlemmar. g^ p
Karlskrona stad» lån å 900,000 kr,
fr öfvertaget af Skandinaviska kreditaktie-
bolaget till ett pris af 981/, pros. oeh 4pro-
sents ränta samt 40 års amortering.
I Norrala har kyrkostämman beslutit
att okända nykterhetstalare skola af skol-
rådet pröfvas, innan do få uppträda i skol-
huoen.
Åt andliga talare, som ieke äro trogna
vår lutherska bekännelse, upplåtas icke skol-
lusen, 2|
I donationens stad. Sedan cnkefru
iauny Benecke i Göteborg den 27 febru-
ari aflidit, kommer det af hennes år 1871
aflidne make grosshandlaren L. Benecke
upprättade testamente att gå i verkställig-
het. Genom nämda testamente hafva an-
senliga belopp donerats till enskilda perso-
ner och till stiftelser; dessutom har en ej
obetydlig del af de aflidnes förmögenhet
— man antager cirka 250,000 kronor — te-
stamenterats till en fond benämd: »L. Be-
neckes donationsfond till behöfvande med-
människor.»
Bland ofvannämda donationer till stiftel-
ser må nämnas följande:
De fattiges vänner ............................ kr. 8,000
Allmänna fattigförsörjningeu ............... » 3,000
täddningsinstitutet å Hisingen ............ » 1,500
frivilliga brandkåren........................... » 1,500
G. H. T.
Utvandringen tillväxer. Emellan
Sverge och Amerika öfver Göteborg hafva
vandrat
År 1884 jau.—febr. 506
» 1885 » 361
» 1886 » 879
» 1887 « 1,157
207
166
211
Från Furusund är hafvet, sedan den
!3 febr. då fyren släcktes, ett enda isfält.
Nässjö stations samhälle har beslu-
tat begära köpingsrättigheter.
För åstadkommande af ångare
för bankflske är ett bolag under bildning
Göteborg.
En hvit fjälluggla sköts häromdagen
¦id Ekoleund i Upland. På ett ställe i
Vakeal» socken tog under några dagar en
fjälluggla 11 st. af en där vårdad rapphöns-
rlock om 14 foglar.
Svenska historiska föreningen med
,056 medlemmar hade i fjol kr. 6,375.49 i
inkomster och kr. 6,059.64 i utgifter samt
behållning till detta år kr. 10,826.6 9.
Sexton timmar mellan Köpenhamn
ch Landskrona behöfde ångaren Helsing-
borg som i måndags förra veckan kl. 3 e.
m. lemnade Köpenhamn och framkom föl-
ande morgon kl. 8 till Landskrona.
Göteborgs ekonomiska utveckling,
orste stadsläkaren £. Almqvist i Götehorg
lar i G. H. T. offentliggjort en intressant
ppsats om några befolkningsförhållanden i
Göteborg under sistlidet år. Uppsatsens
slutsatser formulerar d:r A. sålunda:
Att döma af taxeringsuppgifterna har inkomsten
if rörelse eller yrke icke väsentligen gått tillbaka
sedan 1873. Denna anslås betydligt högre nu än
For åren före det nyss uämda oeh högre än för 1879,
en något lägre än de gynsammaste aren på 1870-
let. Slutsumman at all beskattad inkomst för
887 uppgifves vara minst lika hög som under nå-
ot föregående år. Anledning till pessimistiska
sigter för Göteborgs framtid synes mig i det au-
orda icke föreligga. Efter detta att döma synas
le närvarande tryckta tiderna mera utmärka ett
»tillaståeude än en verklig tillbakagång i våra eko-
nomiska förhållanden.
Folkmängdens fortsatta tilltagande, oaktadt den
beskattningsbara inkomsten icke ökas, syttes inbära
;n viida för framtiden, den ökade folkmängden för-
orsakar i alla händelser staden betydligt ökade ut-
gifter. Möjligt år dock, att befolkningens fortsatta
tveckling framåt är en känsligare mätare på sta-
ms ekonomiska resurser, än beskattningen.
Svenska goodtemplarordens verk-
ställande råd beslöt på möte i Stockholm i
måndags och tisdags i förra veckan att den
»venska storlogen skall skilja sig från verhis-
<torlogen, dels på grund af bristande hän-
jyn, som i utlandet fästs vid svenska för-
hållanden i fråga om maltdrycksförbudets
tillämpning, dels ock emedan sambandet
med verldsstorlogen under ett år skulle kosta
Sverges goodtetnplare 42,700 kr., en ej obe-
tydlig summa, sammanskjnten af till stor
del obemedlade personer.
En tillernad pensionsförening för
lärare och lärarinnor vid småskolor i Mal-
möhus och Kristianstads län har icke fått
sina stadgar af k. m:t faststälda »på grund
af missförhållandet mellan å eua sidan den
föreslagna pensionsåldern och de ifrågasatta
pensionsafgifterna samt å den andra de pen-
sionsbelopp, som stälts i utsigt för delegar-
ne», omtalar Kristianstadsbladet.
En bättre affär. Norrköpings gas-
•erks vinst för år 1887 lärer uppgå till
cirka 129,000 kronor, däraf 81,000 lära kom-
ma att aflemnas till stadskassan.
Som bekant, infriades den 1 des. 1887
med då befintliga vinstmedel återstoden af
stadens skuld för gasverkets inköp, och som
gasverket den 1 aug. 1882 af staden öfver-
toga, har sålunda på ej fullt 5% ar inför-
tjänat flåvöl sifllfvn köpesumman 500,000kr.
iftmte rflnta därå, som dftröfver eirka 81,000
kr. till lindring »f skatterna - en i sm
ning i dubbel bemärkelse lysande affär.
N. T«r.
Interiörer frän hofvet. I senaste
n&ftet af ,Ur Pag6»* Krönika berättas att
fröken Munck ej fick vara med om »fa-
miljemiddagen» på slottet ejfllfvu förlofnings-
dagen. — ––•• ". « -. o
någon
terskick
timme vid ett glas vin på förmiddagen, må-
ste den blifvande bruden vända tillbaka
till sin moder och i hennes enkla hem in-
taga sin middag. Och detta var dock för-
sta gången någon förlofning inom kungliga
familjen blifvS eklaterad på n. v. Stock-
holms slott!
Uppgiften låter otrolig, men Söndags-
Nisse påstår att den är fullkomligt sann
och tillägger: Invigde veta att berätta,
huru som ett visst, dagen före nämda för-
lofniug hastigt intritffndt sjukdomsfall (kron-
prinsessans) lika hastigt gått Öfver; den höge
svärfadern hade själf varit lifmedikus och
ingifvit ett tröstepulver: att fästmön på sin
hedersdag genast skulle resa hem med sin
mamma.
Protest» Ku meddelare till Vårt Land
skrifver: Teologiska föreningen i Skara
sammanträdde hos biskop A. F. Beckman
å gamla konsistoriihuset i Skara den 22
februari.
Utom största delen af föreningens af pre-
ster och skolman bestående ordinarie leda-
möter voro närvarande flertalet af de depu-
terade från stiftets 16 kontrakt, hvilka på
f. m. deltagit i den så kallade »enkeregfe-
ringen».
Förhandlingen leddes af föreningens ordi-
narie ordförande biskop Beckman.
Beslut fattades, att det 3:dje å program-
met upptagna öfverläggningsämnet skulle
behandlas först.
Detta ämne hade följande lydelse: »Om
’Familjebiblen’ och ’Barnens bibel’, samtal
och öfverläggning».
Alldenstund den på Centraltryckeriet 1875
utgifna, af d:r Fr. Fehr redigerade, »Bar-
nens bibel», icke vore att betrakta annat
än såsom en utförligare biblisk historia,
sysselsatte sig föreningen icke mycket med
den. Hufvudfrågan blef att få utrönt be-
skaffenhet och värdet af den af pastor pri-
marius Fredrik Fehr utgifna hos C E.
Fritze i Stockholm tryckta »Familjebibeln».
Efter föregående diskussion stannade för-
eningens närvarande ledamöter och de in-
bjudna prestmännen i nedanstående enhäl-
ligt antagna resolution, hvilken hade denna
lydelse:
1. Titeln är förkastlig. Vi hafva allenast en
bibel lika väl för familjen och skolan som för
kyrkan.
2. Icke ens såsom utdrag ur bibeln är detta
arbete att gil a, enär
a) urvalet icke är gjordt enligt grundsatser, som
i alla hänseenden kunna godkännas, och re-
dan på grund däraf ni Aste anses i hög grad
otillfredsställande;
b) att den slags modernisering förf. tillåtit sig
är egnad icke att infora uti, utan att aflägsna
ifrån biblen.
3. Ätt icke allenast åtskilliga af de i företalet
angifna grundsatserna för urvalet, utan till och
med utdragets utförlighet, särdeles under påverkan
af nämda grundsatser, synes egnad att göra läsa-
ren likgiltig för bibiens läsande i dess helhet.
Få grund af allt detta ansåg föreningen för in-
gen del önskvärdt, att arbetet vunne allmännare
spridning i föreningarna, icke heller nödigt, att
det antages till bruk vid barns och ungdoms un-
dervisning.
Presleu, som kommer i socknebud, säger till den
sjuke:
— Hur är det med dig, käre Per Larsson V
— Ah, det är illa stäldt, må prosten veta. De
blir nog baringa döden åf et.
— Då gör Per Larsson bäst i att tänka på sin
själs frälsning.
— Ja-a, de är sant nog de’.
— Nå, när nu Per Larsson dör, tror Per liars-
son då att han kommer in i himmelriket?
— Jo, si prosten, de’ är fälle just de’ som ja’
ligger och lurpassar på.
Åtal för oloflig utskänkuing. Till råd-
husrätten i Sundsvall hade poliskommieea-
rien C. J. Ekelund påstått ansvar å Kri-
stina Dahlgren för det att hon under seg-
lationstiden 1887 och föregående år, då hon
varit anstäld såsom restauratris å ångbåten
»Aino» bland annat olofligen idkat utskänk-
ning af spritdrycker å nämda fartyg, såväl
när det legat vid kajen i Sundsvall som
ock vid fartygets resor. I utslag af den 30
des. 1887 dömde rådhusrätten Kristina Dahl-
gren att med ed betyga att hon livarken
vid något af de utaf stufvåren C. Anders-
son omvittnade tillfällen till honom mot be-
talning utskänkt eller låtit utskänka brän-
vin, eller tagit betalning för det bränvin,
som stufvaren J. G. Hamrin, enligt hvad
han berättat, vid två särskilda tillfällen då
han spisat ombord på Dämde ångbåt af Kri-
stina Dahlgren bekommit till maten.
Häröfver besvärade sig Dahlgren men
Svea hofrätt gaf den 28 sistlidne februari
det utslag att not rätten icke fann skäl vara
anfördt som kunde föranleda ändring i råd-
husrättens -utslag; egande rådhusrätten att
på anmälan utsätta tid för ifrågavarande
edgång.
Hrtktade. Af länsman M. Kjllllnn
Dolsbo har till Östersunds länefångels
förpDeeate förut för fjärde resan stöld s
fd E P få Hd kkb
llllnnder i
Dolsbo har till Östersunds länefångelse in-
förpDeeate förut för fjärde resan stöld straf-
fade E. Persson från Hede kyrkoby. P.
är nu häktad för stöld af klädespersedlar
i Wemdalen,
—- Extra polistjänBtemannen K. E. By-
ström i Föllinge har häktat och till samma
länsfängelse införpassat J, Andersson från
Karlskoga, Nerike, för inom Föllinge soc-
ken begånget hemfridsbrott. ö. P.
Strödda underrättelser.
£n grossh, Perey F. Lnck i Ange, Kall,
tillhörig oxe har insjuknat under egendom-
liga symptom. T.f. distriktveterinären Horn-
ren har varit å stallet och vidtagit nödiga
försigtighetsmått, men tror dock, att sjuk-
domen icke Sr af sraittosam art. j. p.
En ohygglig historia berättas af tid-
ningen Ostgöten om en 13-årig flicka, som
sökt taga lifvet af två små barn, det äldsta
2 år och det yngre endast 7 månader. Flic-
kan var anstäld i en fattig smeds familj A
torpet Grymyr strax vid Linköping, men
som hon fann besvärligt att passa barnen,
beslöt hon att undanrödja dem. Åt äldsta
gossen gaf hon tre skedar messingsvatten,
men då detta ej gjorde åsyftad verkan, sökte
hon att pressa ned i hans svalg ett gam-
malt, ärgigt messinssnusdoslock och där-
jämte strypa honom genom att pressa sina
fingrar om hans hals Yngsta gossen sökte
hon äfven strypa samt stack en tandborste
ned i hans svalg. Någon fara för dennes
lif lär dock ej finnas, ehuru han är svullen
och lidande efter behandlingen, men äldsta
gO9sens vederfående är ovisst, enär blod
flyter ur både mun och öron efter den gif-
tiga vätskan.
Sft kan det ga till. En landtman har
berättat Kristianstadsbladet följande histo-
ria, om en af sina bekanta, hvilken är —
eller rättare varit — protektionist.
Mannen i fråga kom för några dagar se-
dan till staden för att köpa kli, hvilket han
använder för ladugårdens behof, ty han är
en rationel jordbrukare, som särskildt lagt
an på ladugårdsskötsel. Grosshandlaren be-
färde emellertid nu ej obetydligt mera för
Het än några dagar förut. Det var (ullen
som var tillagd.
Vår landtman måste betala det högre pri-
set, men på hemvägen försjönk han i tull-
politiska funderingar. Efter hvad han se-
dan omtalat, hade nan resonnerat ungefär så
här: Jag får betala hvad jag köper dyrare
hädanefter än under det gamla systemet,
men mejeriet i staden ger mig fortfarande
endnet 18 öre kannan för mjölken, hvilken
är min förnämsta afsättningsvara. På mjöl-
ken kan man inte gerna lägga tull, åtmin-
stone skulle en sådan tull icke göra någon
verkan. Jag förlorar alltså på tullarne, så-
vida jag inte vill återvända till de gamla
jordbruksmetoderna, och det låter jag nog
bli.
Bättre byxlös än rådlös. Personalen
vid statens järnvägsstation i Malmö har myc-
ket roligt åt en historia, som inom den cir-
kulerat de senaste dagarne och är af föl-
jande lydelse:
Bättre byxlös än rådlös tänkte härom da-
gen en eldare vid en enskild järnväg där-
städes, då han skulle vattna ånghästen. Lo-
komotivet hade kört upp till pumpen å sta-
tens järnvägs bangård, och slangen påskruf-
vades pumpröret, men befans för kort och
blickade med en statsfunktionärs högdragna
förakt på det Hga privatbane-lokomotivet.
En statsfunktionärs åligganden skötas ofta
bäst under permissions-förlängning, är en
gammal sanning, som måtte ha instinktmes-
sigt föresväfvat vår eldare; ty han tager af
sig byxorna, binder dem fast vid slangen,
och nu räckte den nykonstruerade vatten-
ledningen fram till lokomotivets vattenbe-
hållare, som ett par minuter därefter hade
fylts för kommande behof. Man torde kun-
na hoppas att mannens fyndighet belönas
medels beviljande af en permissionsansökan,
fall en sådan inlemnas.
Studenter på snöskottning. I »Fol-
kets tidning» läses: Vid nordiska festens
slut i Lund den 24 februari på natten an-
lände till Åkad. fören. underrättelse om att
kronprinsessans extratåg hindrades fram-
komma af snömassor. Ett antal studenter
skyndade då ut på järnvägslinien norr om
staden och arbetade där tillsamman med en
större skara arbetare på undanskottning af
snön.
Konungen af Portugal har nyligen fått
till present af fursten of Dahomey fyra
unga negrer och fem negrinnor.
Diplomatisk själf mördare. Från Peters
burg telegraferas, att tyske legationsse-
kreteraren därstädes, prins Hohenlohe-Oeh-
ringen, son till hertigen af Ujest, den 25
d:s sköt sig på Hotel de France. Anled-
ningen till själfmordet är obekant.
ror belöper sig till 1,250,000 kronor. Intet
räddades. Varulagret var försäkradt för !
700,000 kronor. Äfven ett par mindre va- j
rulager etröko med. Alla Bergens och flere
främmande försäkringsbolag äro intresse-
rade, Sundt & C:nis bygnader aro taxe-
rade till 2,500,000 kronor. Elden hade upp-
stått genom värmeapparaten.
Telegram t Sundsvalls Tidning.
Stockholm den 6 mars. Tid i går !
kväll i riksdagen förrättat val af banko. ’
fullmäktige omvaldes enhälligt förut-
varande. Till ersättare nyvaldes F. M.
Lund från Stockholm, Malmin och von
Stockenberg.
( Till riksgäldsfullinäktigc omvaldes
Åkerhjelm, Samselius, Andersson och
Nordenfalk samt nyvaldes riksdagsman-
nen Boström till Ostanå, Sederholm och
kapten Wersäll. Till ersättare återval-
des Högland samt nyvaldes förre riks-
dagsmannen Olsson i Attersta och kam.
ror .Liljesköld.
Visby den 5 mars. I lördags förmid-
dag inträffade svår olyckshändelse i här-
varande hamn.
Under rasande snöstorm utsändes från
bergningsångaren ,,Hernies" fyra man
i båt att förstärka förtöjningen. Båten
vattenfyldes, manskapet kom i sjön.
Räddningsbåtar utsändes: Från ,,Po-
seidon" fem man och från ,,Hernies"
sex man.
,,Poseidous" båt upptog fyranödstälde,
men härunder drefs båten utanför våg.
brytarens pirhufvud, där båten med alla
nio ikullvräktes. Båten från ,,Hermes"
ilanddrefs och manskapet räddade sig
vadande 1 vattnet.
Inalles äro nio drunknade, däraf två
ryssar.
Tre lik äro funna: Dykaren Bark från
Karlskrona, ryssen Timorfejus och sjö-
mannen Engström från Fårön.
Telegrafen från Visby har varit otjänst-
bar sedan i lördags natt.
Ostavall den 5 mars. Natten till går-
dagen uppstod fylleri och slagsmål i en
kolarekoja i närheten af Alby. Eld ut-
bröt i kojan och då hjälp anlände fans
två förbrända människolik därstädes.
Undersökning, pågår.
A.: — Hvaraf dog er hustru V
B.: — Hon hade lefvat för fort.
— Hvad vill det säga?
— Jo, när vi gifte oss var hon, enligt hvad hon
själf sade tre år yngre än jag, men nu, när hon dog,
var hon, enligt dödsattesten, sex år äldre än jag.
Grannländerna.
Norge. Sundt & C: nia varulager i Ber-
gen nedbrann mellan kl. 7—8 morgonen
den 27 februari. Värdet af förlorade va-
Från utlandet.
Frankrike. Daily News’ Paris-korre-
spondent skrifver den 24 februari följande:
»Landsortskorrespondenterna till åtskilliga Paris-
tidningar meddela förskräckliga skildringar af de
snöstormar, som med sådan förbärjande kraft en
hel veckas tid svept fram öfver norra, södra och
mellersta Frankrike. Järnvägslinierna synas ha
lidit stor skada. Trafiken äfven på åtskilliga bland
de förnämsta linierna har varit instäld mellan 20
och 30 timmar. På Corsika befordrades postför-
sändelserna medels pony-expreaser, och alla andra
kommunikationsmedel voro så ytterligt gagnlösa,
att dom stolarne måste inställa sina sammanträden,
emedan domare och jurymän omöjligen kunde in
finna sig.
»Hela byar i Aveyron äro bokstafligen inanöade.
Vägarne i Auvergne täckas af två eller tre fots
snö, och all skolgång och samfärdsel ha upphört.
Vädret i Paris var i går kallt och stormigt.
»I dag steg barometern något, och kölden blef
skarpare. Tidigt på aftonen visade termometern
mellan 3 och 4 grader under fryspunkten, men
luftens torrhet och klarhet gjorde kölden dräglig.
Emellertid blåser det nordlig vind, och utsigterna
äro mycket nedslående. I åtskilliga delar af lan-
det ha vargar kommit fram från sina gömslen.
Under vanliga år ser man i Frankrike sällan dessa
vilddjur, men en sträng vinter jagar alltid fram
dem skocktals».
Om sina egna intryck skrifver samme
korrespondent från Bordeaux vidare föl-
jande :
»Jag har just slutat en kort resa i sydvestra
Frankrike och kan försäkra att berättelserna om
vädrets stränghet, särskildt i Pau och trakten
mellan Toulouse och Biscaya-viken samt spanska
gränsen vid Hendaye icke det ringaste öfverdrif-
vits. Snön har med en eller ett par timmars uppe-
håll fallit ouphörligt under en hel veckas tid, och
hela landet bär ett snötäcke af, på orter där det
är minst, två fots djup snö. En så väldig snö-
massa har aldrig fallit vid en så långt framskri-
den tidpunkt af vintern, och det som man är mest
rädd för är ett plötsligt töväder: ty då befarar
man ett upprepande af de öfversvämningar. som
fillstälde en sådan förödelse i denna del af Frank-
rike för tolf år sedan».
— Vid senaste fyllnadsval fick general
Boulanger, ehuru icke valbar, 54,000 röster
i Sju departement. Republikanerna anse
det som en sorglig öfverraskning. För öf-
rigt tvistas om upphofvet till denna demon-
stration. Några anse radikalerna vara upp-
hofsmän därtill, men de neka och välta skul-
den på de reaktionäre monarkisterna. En
I parisbankir, som spekulerar på Boulanger
i såsom den »kommande mannen», skall hafva
f förskjutit de 40,000 francs eom tillställnin-
gen kostat.
– Deputeradekammaren har med 294
röster mot 240 beviljat det begärda ansla-
get till sändebudsposten i Vatikanen, hvil-
ket anslag utskottet strukit. Utrikesmini-
stern Flourens framhöll, att en indragning
af denna post på en tid, då Frankrikes in-
flytande i Orienten hotades af de europei-
ska makterna, vore detsamma som att be-
sluta att barnen i skolorna i Levanten blott
skulle lära sig italienska.
Tyskland. I Berlin hålles sedan den 1
dennes ett extratåg ständigt i ordning för
kejsarinnans räkning, så att hon efter första
varsko ögonblickligen skall kunna begifva
sig till San Rerao. Man kan häraf sluta,
huru dåligt kronprinsens helsotillstånd an-
ses vara.
Österrike. En deputerad, som i riks-
rådet gisslat den tilltagande råheten i se-
der inom vissa högaristokratiska kretsar,
har på öppen gata i Wien misshandlats af
två bättre klädda personer.
— En af kämparnefrån 1848 förJJngarns
själfständighet, K. Ghyczy, sedan minister,
afled i tisdags, 80-årig.
Preussen. Religionsundervisningen är fö-
remål för en motion, som af den romersk-
katolska sentern nyligen framlagts i preus-
siska landtdagens deputeradekammare. Däri
uppmanas regeringen att förelägga landt-
dagen en lag, hvarigenom de skilda kyr-
korna erhålla den betogenhet med afseende
på religionsundervisningen, som om namnes
i art, 24 af författningen. Denna artikel
har följande lydelse:
»Vid upprättandet af offentliga folkskolor skall
den största möjliga hänsyn tagas till de konfessio-
nela förhållandena.
Den religiösa undervisningen i folkskolorna le-
des af vederbörande trossamfund o. s. v».
Dässutom motioneras om, att de ordnar,
h vilka på grund af majlagarne upplösts och
förut egt korporationsrättigheter, åter skola
erhålla dessa rättigheter genom införandet
af nya lagar.
Härmed är alltså signalen gifven till en
ny kulturkamp.
Byssland. Universitetsrektorn Vadislaven1’
är så hatad att han, på väg till och från
sina föreläsningar, måste omgifva sig med
en vakt af beväpnade pedeller.
Italien. Borgmästaren i Roma mottog
i dag en deputation af arbetare, hvilken
han lofvade nya arbetens utförande. Det
oaktadt sökte en större arbetaremassa in-
tränga på Kapitoliiplatsen ined begäran om
arbete. Polisen skingrade dem då, hvar-
vid 6 polismän sårades genom stenkastning.
Flere orostiftare arresterades.
— Ett regeringsdekret, hvarigenom den
i allmänna tariffen bestämda införseltullen
för visjsa franska varor höjes, har i torsdags
offentliggjorts. Konseljpresidenten Crispi
har förelagt deputeradekammaren en ny
följd af aktstycken rörande underhandlin-
garna med Frankrike. Konseljpresidenten
förklarade vid detta tillfälle, att regeringen
gjort hvad hon kunnat för åvägabringandet
af en särskild tariff mellan Italien och Frank-
rike. Han hoppades, att kammaren icke
måtte debattera frågan. Det skulle vara
smärtsamt, om italienska parlamentet inläte
sig i strid med Frankrikes regering. Han
önskade upprigtigt h varken tvedrägt eller
strid med Frankrike. Det vore icke rege-
ringens skuld, att från och med den 1 mars
den allmänna tariffen tillämpades. Frågan
gälde försvar, icke angrepp. Prinetti, baron
Nicotera och Micheli uttalade sig i samma
rigtning, och den radikale Ferrari återtog
en af honom framstäld interpellation.
Handel och sjöfart.
Medelpads Folkbanks ställning den
29 febr. 1888.
Diskonträkning....................
Kassa-kreditivräkning............
Inventariers räkning..............
Omkostnaders räkning ........
Fordran å andra räkningar ...
Fastigheters räkning ............
Kassabehållning ...................
Skulder:
Grundfondens räkning .........
Reservfondens räkning ......
Besparingsfondens räkning . .
Depositionsräkning ..............,
Sparkasseräkning ................
Upp- & Afskrifningsräkning ...
Ändra bankers räkning .......
Intresse- & Provisionsräkning ,
Postremissvexelräkuing .........
Diverse afräkningar..........__L
.....1,003,409.47
....... 130,840.14
....... 1,573.84
........ 6,671.78
........ 2,487.80
........ 3,939.14
.... 11,794.04
Kr. 1,160,715.55
. ... 50,000.00
..... 52.500.oo
..... 15,750.00
.... 696,474.00
..... 159,754.31
52,000.00
4,182.80
16,278.00
Kr. 1,160,715.55
Norrlands Skeppslista.
Jau. 14. Amazon, Nordbäck, segel kl. t. Kanalen
f. o. fr. Port Pirie.
— 25. Orient, Ahlgren. anl. till Cochin från
Bombay.
— (i slutet af). B råge, Baumgardt, segelkl. till
Rio de Janeiro fr. Penedo.
Febr.l. Hilma, Skogström, segelkl. t. New Orleans
fr. Barbadoes.
— 13. Engelbrekt, Ekman, anl. t. äavannah fr.
Marseille.
— 14. Solid, Hallqvist, anl. till Tybec från Bor-
deaux.
— — Maria Margretha, Fogman, anl. t. Trapani
fr. Livorno.
— 18. Daphne, Pettersson, segelkl. t. Kanalen
f. o. fr. Pascagoula.
— 23. Polstjernau, Andersson, segelkl. t. Bar-
badoes fr. Bremerhafven.
— 28. Wejdenhielm, Frånberg, segelkl. t. Tra-
pani fr. Malaga.
(Utan datum) Carin, Leufstadius, från Gorontalo
(Celebes) t. Rotterdam, pass. St. Helena
., Curry Treffenberg, Edlund, fr. Bang-
kok till Kanalen f. o., pass St. Helena.
- 138 —
— Vet du icke, att jug kan svara för mig
pjelf?
Mra Linley höll fortfarande ögonen fästa på
llamlai.
— Det är mi£ omöjligt att begära en för-
klaring af min mor, sade hon. Hvad jag än
känner, får jag ej glömmii, att hon är min mor.
Jb£ frågar dig ännu en gäng, Randal, hvad me-
nar hon?
Mrs Pr stys sjelfkänsla finn sig djupt sårud.
— Hur oförskämdt du än uppför dig, Kate,
skall du ej lyckas förarga ruig. Det är din
mors pligt att öppna ögonen på dig. Du Iiht
en rival, som bestulit dig på din iuhus kärlek,
och det är din guvernant. Nu kan du handla
sora du fiuner för godt, jag har ingenting vi-
dare att siiga.
Med högburet hufvud och en min, som an-
stod den personifierade dygden, lemnnde den
gamla damen rummet.
Ändtligen tog Rnudal till ordet, men nu hI-
bröts han nf sin svägerska. Den harm, rars
Preety framkallat hos henne, var blind och
orättvis.
— Besvära dig icke med titt ursäkta din
tystnad, sade hon. Når jng kom in, hörde du
på min mor, utan ntt moteäga henne. Äfven
du är delaktig i detta nedriga förtal.
Randal ville icke ytterligare reta upp henne
genom att söka försvnra sig.
— Du skall Bjelf beklaga hvad du sagt, då
det blir dig klart, att du dömt mig utan an-
ledning, tade han suckande och gick ut.
Hon sjönk ned på en elo). Om det i detta
ögonblick fnne n&gon klar tanke tios henne, så
- 143 -
— Ja, många, svarade hon. fiu kvinna ur
hopen, som på delta sätt blifvit kränkt, skulle
visserligen sökt tröst i utbrott af svartsjuka och
skällsord. Men du har alltid lefvat bland da-
mer, och du bör då veta, att en hustru i min
ställning, som har aktning för aig sjelf, lägger
baud på sig. Jag söker komma ihfig, hvad jag
hr skyldig andra, lika vnl som hvad de äro
skyldiga mig.
Hon närmade sig skrifbordet och fattnde en
penna.
Linleys pinsutr.ma ställning af boll honom från
att ge vidare uttryck åt Bin beundran. Intill
dess bau förtjenat förlåtelse, hade han ju ingen
rättighet att yttra sig om hennes handlingssätt.
Emellertid missförstod hon hans tystnad. Hon
uppfattade den som um han blott satte värde
på miss We8lerfield8 sjclfuppoffring, men icke
hade ett enda erkäueamt ord för hennes egen.
Den förfördelade hustrun kastade pennan ifrån
sig i ett utbrott af vrede, det första som und-
fallit henne.
— Du har hittills endast talat om guver-
nanten, sade hon. Ännu har jag ej hört, hvad
du har att eäga om dig sjelf. Det var du, som
freUadc henne? Du visste, bur tacksara hou
var mot dig, och du har kanske missbrukat hen-
nes tacksamhet ocb för] ed t henne till karlek,
ulau att hon sjelf vetat af det. Grymt, grymt!
Försvara dig, om du kant
Han teg.
— Finner du det icke löua mödan att för-
evara dig? återtog hon häftigt. Din tystnad
nr en förolämpning.
— H2 —
göra, ljuger icke, Kate. Miss WestertieUl är
oskyldig — undantagandes i tankarne, och hon
erbjuder dig den enda upprättelse, soiu står i
hennes makt.
— Är det allt?
— Det beror på dig sjelf, om du fordrar nå-
got annat af henne.
— Låt mig först få veta, hvad det skulle
innebära. Uppställer miss Westerneld några
vilkor?
— Nej.
— Och hon går värnlös ut i verlden?
— Ja.
Icke ens under denna förfärliga profnit g för-
nekade sig mrs Linleys ädla natur.
— Ge mig tid att tänka pn, hvad du sagt,
yttrade hon. Jag hor hittills vatit lycklig och
är icke van ntt lila, livad j»g nu lider.
De stodo bägge tysta en stund, Kittys röst
hördes från trappan, som ledde till iafvelgalle-
riet, hon disputerade med barnpigan. Hvarken
fadern eller modern gaf akt derpå.
— Miss Westerneld Hr oskyldig, undantagan-
des i tankarne, upprepade hon slutligen. För-
såkrar du mig det på ditt hedersord?
— På mitt hedersord?
Lugnad i detta afseende, återtog hon:
— Min guvernant kunde ha missbrukat mitt
förtroende, men hon bar icke gjort det. Det
är ej mer än rätt, att jag påminner mig det.
Hon iså gå, men icke bjelplös och värnlös.
HenneB man förmådde ej lägga band på sig.
— Fina det någon kvinna i rerlden som du?
utbrntt han.
dröj le den ud Herbert. Hon längtade att få
se honom, att få eäga till honom: Min älskade,
jag tror icke ett ord deraf! Han syntes ej till
i trädgården, då hon gick in efter parasollet,
och äfven Sid var försvunnen. Kitty, som icke
kunde begripa, livart hennes far och guvernant
tagit vägen, hade bedt barnpigan Böka upp
dem. Hvad hade förefallit sedan dess? Hade
hon trKffat dem?
Efter någon strid med sig ejelf skickade mrs
Linlcy bud på (jenstflickan.
— ’Har du fått reda på rar Linley? frågade
hon med en våldsara ansträngning.
— Ja, frun.
— Hvar fann du honom?
— Nere i buskaget.
— Skulle han komma genast?
— Jag smög mig tillbaka, frun, innan han
såg mig.
— Hvarför det?
— Han var tillsararatins med miss Wester-
field. Jag såg kanske miste, men...
Mrs Linley försökte be henne fortsätta. Or-
den lågo på tungan, men rösten svek benne.
Hon gjorde otåligt ett tecken med handen.
— Jag såg kanske miste, återtog flicVan, men
jag tror, att misg Westerfield grät.
Derpå fick bon brådt att komma ut. Para-
sollet föll henne i ögonen.
— Miss Kitty vill ba det här, eadc hon.
Skall jflg ta det med mig?
— Ja, gör det.
Mrs LinJeya röst var alldeles förändrad. Tjcnst-
flickan $8g ingsligt på henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
