Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, .lk- mUn do förlorat all »in egendom
& till nftrfiggftöde »f öfvewvttmningaraa
K oberörda atttder oeh byar, dar de or-
?’,|" fidu och kläder.
1 I don lilla staden Dannenberfl i Lttne-
L k"itillade* vara förifrligt, Så
dttrifrAn den 25 mara:
på morgonen genowbrötos El-
ne halftinmin mifhftrlfrån. Med
SSriflig våldsamhet Btörtade jighfom vd-
Zt och Hfltyoken genom de 150-200 me
S.r itomdBtnluekorna förvandlande de frukt
bara trakterna till en stor,djup 8j0( m
Sen endast taken af 20-25 byar sticka
J Människorna flydde med boskap oeh
upp,»A vindarne ooh sitta dar
pft.Hjttlp» fryjandei hungrande,
bedjunde – döende. Men hvem
flld
Den
ChSlp»? Tvd J^ kö?f «»«ökte i
Srtirk bdt undsätta några af de nödstftlda,
Sten krossades mot en ek, karlarne klängde
,,1,1) i ekena grenar, dflr de fingo stanna
hela natten ooh räddades först följande mor-
on TvA undra karlar, som begifvit sig
f,t i likmiudo afaigt, måate i 24 timmar
^omkring PA vattnet i sin båt. Hur
många mftnnwkor omkommit, ftr omöjligt
nti förtkmi. 1 gAr drunknade on mau oeh
hans n»odor mnt on nrbetftre» tla do för-
gökte rftddtt boskapen. I dag omkom en
«tor familj i sitt eget hus. Våm iOrråd äro
Snart slut. Kallare, kol- och vedbodar »tå
Hnder vatten. Sodan i går ftr jftruvttgH-
banken, som ar «f betydlig höjd, öfver-
%Vån& M«i’iunl>urg vid Weiehsol skrifvos
(^Tillståndet i viir trakt trotsur hvarje be-
skiifning. Hvart mun ser på de öfversväm-
mttdo Åorna, mötes ögut af förstörelse, af
klu’’iindc mauniskor, som söka samla någrn
spillror af sin egendom. Vattenståndet var
i går 10,46 meter eller 1,2 o meter merjin
det högsta förut kända vattenståndet. Of-
vcrullt ser mun stora isblook, af brutna gas-
kandelabrar och bjälkar. En mängd ill»
uppförda bu» hufva instörtat eller hota att
instörta. Brovaktarues uppförande är värdt
det högstn beröm. Oaktadt äfvon deras
hustrur, barn och egendom sväfvade i fara,
räddade de en mängd uödstalda människor
i sina båtar ooh förde dem till gymnastik-
ucli gkolsalarne.
I kyrkan i Marienburg pågick en kon-
firmation just då vattnet bröt in i staden.
1 Elbing en fabriksstad i Westpreussen
med 36,000 inv\, Jir nötlen obeskriHig. För-
staden Grubenhagon och de lägre gatorna
eti under vatten. Flero fabriker hafva måst
inställa arbetet. Om själfva katastrofen be-
rättar Elbingcr Zeitung den 26 mars.
Redan långt före genombrottet af Nogat-
damtnarne vid Jonasdorf, hvilket inträffade
i går kväll kl. Va />i både vissa förebud
underrättat stadens invånare om den före-
stående katastrofen, ty genom gatorna tå-
gade boskapshjordar, körde slädar och vag-
nar, lastade med foder, bohag, fylda säckar,
etc, fur att söka skydd i högre liggande
frakter. Det var en liten folkvaudring och
alla deltngarne betecknade det 3 mil här-
ifrån liggande Jonasdorf såsom utgångs-
punkt tur den väntade öfversväinningen.
En lycka i olyckan var att vackert väder
och månsken rådde under söndagsnatten.
Långt fram på natten arbetade gammal och
ung rastlöst för att utrymma källare och
bottenvåningar och bringa förråden och bo-
haget i säkerhet. Dessutom igenmurades
eller barrikaderades på bästa sätt dörrar och
fönster. Ja, en förtänksam borgare skaffade
äg äfveo en båt, som han band utanför sin
port.
Måndagen kl. 8 på morgonen visade sig
redan de ffirhärjande vattenmassorna i sta-
dens omedelbara närhet. Förstaden Gru-
benhagen och andra lågt belägna stadsde-
lar äro öfversvämmade. Så långt ögat når,
eer man en oöfverskådlig, med mörkt slam
uppblandad vattenmassa, ur hvilken byarne
Gross- och Klein Wickerau, Stutthof, Un-
ter och Oberkerbswalde, Kerbshorst ni. fl.
sticka upp. På några lågt liggande hus i
staden räcker vattnet sedan i middags upp
till taken och invånarnc hafva i båtar
måst rädda sig till den höga Berliner
cbaussén.
Ett telegram från Elbiog den 28 mars
meddelar:
Sjuttiosju byar, tio kvadratmil, hvilka
tillsammans hafva 30,000 invånare, stå un-
der vatten. Skadan beräknas till öfver 30
millioner mark.
Från Boizenburg vid Elbe telegraferas
den 27 mars:
I följd af att drifis samlat sig mellan vår
stad och Lauenburg, har vattnet sistlidne
natt stigit så högt, att äfven högt belägna
gator härstädes stå under vatten. I Blucher
kantrade en räddningsbåt och nio personer
drunknade; där hafva äfven två hus instör-
tat. De högre liggande husen äro öfver-
jylda med människor och boskap. 120 pio-
iierer med 10 pontoner 8ro sysselsatta med
räddningsarbete: i dag anlände dessutom
Jran Hamburg fyra isbrytare, hvilka skola
bryta en ränna genom isen i Elbe. Då, äf-
ven om Elbe sjunker undan, vattnet på de
(Hvenvämmade trakterna icke så snart torde
afflvta, torde åratal förgå, innan de förr så
mittbara och välmående trakterna återhämta
81jg-1 dag har vattnet här betydligt sjunkit:
J4 lär äfven förhållandet vara vid Witten-
»erge och Dömitz, medan från alla stationer
oivanför Magdeburg ingå underrättelser om
vattnets stigande.
från Posen telegraferas den 28 mars:
Warthe har från i går kväll till vid mid-
dagstiden i dag stigit en half meter. Flere
bygnader störta in. Brandkår och militär
»ro ifngt sysselsatta. På 33 år har ingen
wversvämning jämförlig med den nuvarande
taKfcommit. Förstäderna Schrodka, Stftdt-
cnen och Wallischei äro fullständigt öfver-
8vannnade och en stor del af den nedre
staden stårjunder vatten.
„, Välgörenhetshumbiigen.
TidnJJ,Stockholm skrifves till Sundsvalls
Barmhertigheten här i Stockholm är rike-
p T "~ ?ller borde deu bli det< tv un~
J«r den döljer sig den afskyvärdaste hum-
"g aoni kan existera, det sniknaste förvärfs-
ma • i°ch den mest far»seiska kärlek till
de år f°°P"8’ ~~ U
Basarhumbugen är nu en gång för alla
"»[ad, men den är blott eu liten del af
a. Om man hör omtalas att så och
kt kk b i
m man hör omtalas att så och
8a mycket skänkas bort i hufvudstaden i
turgåfvor, så frestas man upphäfva rop af
cssamhet, men granskar man saken, så
~~ lur tacksamheten. Ty den välgörenhet
urm som angripit en del bedagade frun-
er (af båd kö)|å i f ill
gpit en del bedagade
njmer (af båda könen),|går i sfäp till re-
1 g’«8 fanatism. Första frågan, som göres
«en fi Ä
Besvaras frftgon med ett: »ja, tackad vare
Gud», så följer ett inkvisitoriskt förhör an-
gående tiden, platsen ooh sattet för den
»stor» nåden», ett förhör som kan racka tim-
tals ooh ar af rent ut sagdt Aoklig art. Har
»brottslingen» val utstått detta sitt straff, så
¦™ öppnas den välgörande handen; det kan
hända denne innehöll några vedpoletter till
en af Stockholm vedhandlande, eller mat-
poletter till likaledes välgörande kokfrun
X, ^ eller Z.
Sd skall mottagaren taoka först gifvaren,
sedan Gud ooh till slut den soin i första
hand slappt till gåfvan.
Dotta var välgörenhet ute bland obekanta.
Det flns ock ett anflat slag allmosemottagare:
puuvres konteux oeh »guds barn». De dru
kända af valgörenhetsfrun. Fattas det nytt
öfverdrag till lansstolen eller tredje sorten
kaftebröd, så gå de åstad, ringa på, bli iu-
slappta i fruns våning, erhålla någon sedol,
stor nog att Icmina öfverskott till on biljett
å parkett eller åtminstone första radon på
».Storan». Gömma öfverskottet till nytta!
Bah! Dot fius mer, dftr dot kom ifrån!
Alon vi återvända till don som utstod för-
höret för sina polettor. Han går till kok-
frun. Vi tölja med. Polenen sagor hur
dyr maten för vara. -~ ~~ Var detta allt, ut-
ropar man, ulldelos förbluffad, dd man sor
hvad som orhölk Du mildo Gud! Notr
var detta att göra godt - åt kokfrun! Gud
välsigne henne! Om jag köpt mat på ett
vanligt matställe för don slant, polottun skulle
representera, hude jag fatt dubbelt så myc-
ket ooh vida bättre! Nu kan mun förstå
Ii varför så många fruar året om uppoffra
3ij? vid kokepisoln »för de fattige». I)e ha
tin kin, står det i skriften.
Saken har ännu en sida! Det tins alltid
*n dol mindre nogräknadt folk sora gerna
•ill slå sig fram så lätt som möjligt. Uuf-
vudstaden hyser många sådaua. De sprin-
ga till roteman oeh få betyg på att de
»ro futtiga. Mod ett sådant i hand börja
de taga reda pd hvar välgörenhetsfruarna
bo och hvilka bönhus de besöka. Sedan
Ir det lätt att få veta hvilken »församling»
Je tillhöra. — Ar denna fiskaliseriug undan-
gjord, går man till anfall. Man infinner sig
i bönhuset och ådrar sig deras uppmärk-
samhet. Läugo dröjer det ej, innan nian
kan rycka fram med en blygsam unhallau
om understöd, oftast med ’god framgång.
— Och för att bli så mycket mer hjälpt,
uppför man samma skådespel åt olika håll,
d. v. s. bland olika sekter. Hos baptisterna
ar man baptist, hos metodisterna är inan
metodist o. g. v. — i hemmet och bland
kamrater ar man kanske supare och svär-
jare; det måtte man val ha råd till, då man
är inregistrerad bland »Guds barn» hos kan-
ske 6 ä 7 välgörenhetsfruar!
• *
I rättvisans namn medgifves att det är
svårt att öfva välgörenhet där den behöfs
och där den gagnar, i synnerhet i eu så stor
stad som Stockholm, men — mindre än nu
är fallet kan man knappt säga att välgö-
renhet kan gagna, och till detta bedröfliga
faktum har man kommit just därför att inan
indragit religionen med i saken så mycket
som man gjort och emedan man länge syss-
lat med att ge hela den vackra tanken en
så skef riktning sora möjligt.
g fa
«en fatti
g g
fattige är vanligen denna: »Är ni frälst?»
Besvaras den icke nöjaktigt, så vankas
e« samling vedpoletter till »den rike man-
;,e.n8v) nuvarande hem, och det så att håren
Z A kunna re8a 8’g På hufvudet. Till sist
Sa den »välgörande» frun (som stundom
Hi byxor) utan att ha gjort något för af-
•»jalpande af den lekamliga nöden.
Nr 40
Ömsesidiga komplimanger. Eu resande tänder
en sigarr och håller den tätt under näsan på sin
kamrat i järnvägskupén:
— Nå, hvad säger ni om den här sigarren?
— Jag tycker deu luktar bränd svinborst.
— Skulle jag möjligen hållit den för nära ert
ikägg?
Meddelanden fr. allmänheten.
Till prins Oscar Bernadotte!
Under det Sverges södra provinser jubla
öfver den äran, dem* kommit till del, att få
eder ädla person jämte eder älskvärda maka
såsom medlemmar, instämma äfven vi fjär-
ran i den kalla norden i samma jubel, oak-
tadt vi ej ha förmånen att se edra ärade
personer ibland oss gläds vi i hoppet öfver
det steg ni tagit och sprängt det granit-
hårda berg, hviiket utgjort ett hinder för
svenska folkets sammansmältning och ut-
veckling så väl i religiösa som politiska
hvärf, nämligen rangskilnaden. Ni nedsteg
från konungaborgen och såg ej tillbaka ef-
ter titlar och hög rang utan påtog eder
svenska folkets drägt — försakelse. Att
detta gifvit eder och eder älskade mången
dyster dag och att våldsamma stormar ra-
sat såväl utom som inom edra bröst be-
tviflas ej; men eder flärdfria själ och rena
tänkesätt lärde eder, att en öppen ärlig
famn och ett af kärlek klappande hjärta är
att finna ej blott hos kungliga prinsessor,
utan ock hos enskilda mäns döttrar.
Ni har rätt uppfattat, att kärleken är stark
som döden och brinner i en låga, hvilken
ingen dödlig kan släcka.
Konungar hafva gjort sig stora namn ge-
nom eld och svärd, men som nedkallat him-
melens hämd öfver sig från enkor och fa-
derlösa barns munnar, men edert ädla hand-
lingssätt har åt eder förvärfvat ett odödligt
namn som ljuft ljuder för hela skandina-
viska folket, hvars önskan är, att lycka, frid
och glädje må vara den matta, som alltid
utbreder sig för eder och öppnar sina källor.
Må Blekings ek- och bokbeväxta kullar,
samt dess blomsterrika dalar harmoniera
med näktergalens lifliga drillar oTedra
ftdla unga röster till skaparens lof. Ljustorp
i MedeFpad. r K. 6. iLm, V
SUNDSVALLS TIDNINfl Toredag 5 April
Strödda underrättelser.
. Närgångpin kyrkråttor. Från Hellestad
« Östergötland skrifves till Motala Tidning,
att råttorna darvarande kyrka nu gå så
IÄJ8* > djftrfhet, att de uppträda pl ett
störande ooh förargelseväckande satt midt
under gudstjänsten. Så hände sig för ett
par söndagar sedan, att just medan man
som andaktigast betraktade ordet, plötsligt
on råtta kommer framkilande, springer öf-
ver åtskilliga kyrkobesökares ben ouh hop-
par upp i daras knän. Då hon emellertid
ingenstädes lyckades finna någon varaktig
fristad, styrde hon kurs rakt pä en rättare,
samt antrado helt behändigt upp i hans
yfviga kindskagg. Sodan hon därvid erin-
rats om det opassunde i val af sittplats, ru-
sade hon upp på altarbordet, där hon en
stund helt ogenoradt promenerade omkring
med samtlige kyrkobesökandes nyfikna och
ogillande blickar fästa på sig.
En Btvlltaernd hilnt. Från Knäred skrif-
ves till Hallandsposten: Grålle får lunka
på vagarne tre dagar i veckan, sex mil
hvarje gång. Styfbont och trött, är han
van att sofva i eu illa tillredd halmbädd, och
förlustig sin frihet får han nöja sig med
den kost som erbjudes honom, vanligtvis
hafre oeh hakelse, i hans trånga sell. Han
funderar därför starkt på att komma i åt-
njutande af sivilisationens förmåner: frihet,
ett godt bord och en varm säng, åtminstone
att döma af följaude sanningsenliga hän-
delse :
Hans fftngolsodirektör bar en dag genom
stallet till sitt eget bredvid liggande rum
en del med rågmjöl fylda säckar, hvarefter
han aflägsnar sig, glömmer grålle och icke
återvänder förr än sent på natten. Då har
grålle löst sina bojor. lian är försvunnen
och står icke till att finna. I afsgit att
tända ljus söker fångvaktaren tilltrftde till
sitt eget .rum. Förgäfves! Dörren är låst
inifrån. Med tillhjälp af ett järnspett lyf-
ter han den af sina hakar. Ridån går upp
för följande scen: Grålle har tillbommat
dörren med två fylda säckar, tagit en ba-
stant kvällsvard af de öfriga och njuter
nu under djupa snarkningar på golfvet en
behaglig hvila i deu mjuka bädd han till—
redt sig af sängens bolstrar. Vid sidan
om har han plaserat en tom bränvinsbu-
telj, en kortlek, en revolver och Lasse Majas
underliga bedrifter som äfventyrare. Acku-
rat som en riktigt siviliserad menniska!
Mord och själtmord. Från Budapest
skrifves: Louise Belicsky lemnade för en
liten tid sedan sin man, emedan han miss-
handlade henne, och tog tjänst hos en fru
Weiner. Härom dagen satt denna senare,
som länge varit sjuk och lidande, i sitt rum
under det att Louise Belicsky skurade golf-
vet. Plötsligt inträdde mannen Belicsky
och fordrade att hustrun skulle återvända
hem till honom. Han talade ganska lugnt
och fogligt. Då hustrun vägrade göra ho-
nom till viljes, stötte han en knif ända till
skaftet i hennes bröst. Därpå högg han
knifven i sitt eget bröst och föll död till
golfvet. Fru Weiner, som bevittnat det
hemska dramat, störtade medvetslös från
sin stol. När grannarne skyndade in, funno
de Belicsky redan död, men hans hustru
andades ännu; dock fans intet hopp om
hennes räddning.
Hemsk Olycka. Från Neusats mäles:
Ett brölloppståg bestående af 16 vagnar,
skulle härom dagen färdas öfver den lsbe-
lagda Donau. Knappast hade man dock
hunnit halfva vägen för än isen brast och
samtliga deltagarne i tåget kommo i vatt-
net. Ingen enda lyckades rädda sig.
Stor stöld af guldmynt. Tidigt på mor-
gonen den 16 mars föröfvades en betydan-
de stöld af guldmynt och juveler i ett vid
Rue de Louvois i Paris beläget etablisse-
ment, som innehafves af hrr Rollin ochFeuar-
dent, handlande med mynt, medaljer, smyc-
ken och antikviteter. Ensamt metallvärdet
af de bortstulna mynten uppskattas till nära
58,000 kr. men då de flesta mynten äro
mycket gamla och sällsynta, utgör det stul-
nas värde ett vida större belopp. Stölden
upptäcktes kl. 7 på morgonen af en tjänare,
som iakttog, att ett till en förstuga ledande
fönster var sönderslaget. Vid närmai*e un-
dersökning befans, att inbrott skett i flere
rum, och att därifrån borttagits nästan hela
guldiuyhtsamlingen, som ansetts för den stör-
sta och dyrbaraste i Frankrike. Den inne-
höll mynt och medaljer från den grekiska,
romerska och byzantinska perioden äfven-
som en fullständig samling franska mynt.
Likaledes borttogos ett antal grekiska silf-
vermvnt samt åtskilliga antika juvelsmycken.
Etabfissementets egare äro villiga att betala
dubbla metallvärdet för alla stulna föremål,
som tillrättaskaflas.
Jordens död skall inträffa om 10,000,000
•. Denna termin har blifvit faststäld af
den ryktbare engelske fysikern William
Thompson, professor vid universitetet i
Glasgow.
Han bevisade riktigheten af sin beräk-
ning i ett föredrag, som han för ett por år
sedan höll inför en utvald publik i London.
Han anförde att solen ar ett i afkylning
stadt klot. Solens värme motsvarar en kraft
af 476,000 millioner hästkrafter, så att un-
gefar 78,000 hästkrafter komma på en kva-
dratmeter fotosfer.
Ett ögonblick då solens temperatur blif-
vit betydligt förminskad måste ovilkorligen
komma. Och enligt gjorda beräkningar
skall detta ögonblick inträffa om 10,000,000
år. Dessa beräkningar gifva, äfven till re-
sultat att verlden iör närvarande ej kan
vara äldre an 20,000 år. Naturforskare och
geologer anse visserligen jorden vara ännu
äldre, men fysikerna, hvilka anse sina be-
räkningar som de enda rigtiga, föra som
sagdt Jordens ursprung tillbaka till 20,000
år i tiden.
Pananmkunalen, Aktierna på denna ka-
nal hafva tagit ett stort steg fram, i det att
klippåsen mellan Colon och Gatun nu blif-
vit genombruten och smärre ångbåtar pas-
serat genom öppningen. Det går nu vat-
tenväg från Colon vid Mexikanska viken till
en punkt nära stationen Boijo å Panama-
järnvägen, eller en sträcka af femton eng.
mil. Med nämda genombrott är en af de
huvudsakligaste svårigheterna öfvervunnen.
Andra betydande svårigheter finnas emel-
lertid ännu kvar. .
Natnda framgång anses emellertid minska
utsigterna för den täflande Nikaragua-kana-
len att komma till stånd. Ty Panamaka-
nalen, en gång färdig, får genom sin korta
våglängd ooh sin lätthet att passera afgjordt
öfvertag öfver hvurie annan sträckning.
1 den framstående nationalekonomen Le-
roy-Beaulieu har Lesseps* företag en afgjord
motståndare. Han utdömer i ett par artik-
lar i »Econotniste francais» kanalbygnaden
som svindel.
Den rysko tronföljaren är född den 18
maj 1868 och fyller således snart 20 år.
Han är icke högväxt, som alla medlemmarne
af den kejserliga familjen och som i syn-
nerhet Nikolaus I, hvilken var sin tids mest
högvaxte och vackraste man. Czarevitsch
brås på den kungliga danska familjen, fram-
förallt hvad ansigtsuttrycket beträffar. Hans
lifliga och genomträngande ögon likna helt
och hållet hans mors, kejsarinnans.
Hans uppfostran har ledts af general Da-
nilovitsch, kejsarens adjutant. Hans förstånd
har utvecklats genom grundliga studier, och
till lärare har han haft de mest framstående
professorer. Han är en stor vän af de sköna
konsterna och intresserar sig lifligt för dem.
Han talar och skrifver flytande franska, en-
gelska, tyska och danska. Han är genom
födseln alla kosackers ataman och dessutom
chef för Volhyniska gardet och infanterire-
gementet *\$. 45.
Han har icke rest mycket, och man kan
säga att han gjorde sin entré i stora verl-
den, då han representerade sin far vid kej-
sar Wilhelms begrafning i Berlin.
Den stora jordbäfningen i Kina. Frän
en amerikansk missionär i den kinesiska
provinsen Yunnan har ett bref ingått till
Queenstown med underrättelser om den af
telegrafen redan omtalade stora jordbäfnin-
gen i nämda provins, hvarigenom flere stä-
der blefvo förstörda och 15,000 människor
förlorade lifvet De svåraste förhärjningarna
åstadkom mos i det inre af distriktet Ching
Chan, där jordbäfningen varade fyra dagar.
Städerna Lamon och Yamen förvandlades
till ruinhögar, och öfver 4,000 personer be-
rvos under de instörtande bygnaderna. I
Chan försiggick en fullständig oinbild-
ning af terrängförhållandena. Hela land-
sträckor uppslukades och trakten förvand-
lades till en jättestor sjö, i hvilken öfver
10,000 personer drunknade.
Brefvet meddelar äfven, att enligt officiel
uppgift hela antalet af dem, som omkommo
genom Gula flodens öfversvämning, uppgick
till öfver 100,000, medan omkring 1,800,000
människor genom olyckshändelsen bragtes
i nödstäld belägenhet.
Uvad snöfallen kostat Berlin. Magi-
straten i tyska rikets hufvudstad hade för-
slagsvis upptagit ett belopp af 157,500 kr.
för bortkörandet af snön från stadens gator
och 90,000 kr. till aflönande af de därvid
biträdande arbetarne. Dessa anslagssum-
mor hade i lördags redan öfverskridits med
ett belopp af 382,500 kr., så att staden Ber-
lin då för bortskaffande af snön utbetalt en
summa af tillsammans 630,000 kr., hvar-
jämte motsågs, att »ytterligare ett belopp af
5,400 kr. dagligen någon tid bortåt skulle
för ändamålet tagas i anspråk.
Huru menniskan kan nedkalla regn
från himlen. I Atlantiska oseanen, nord-
vest om S:t Helena, ligger den lilla ön As-
sension, som år 1508 upptäcktes af portu-
giserna, och år 1816 besattes af engelsmän-
nen. Ön var torr och ofruktbar, och den
ständiga vattenbristen sökte man afhjälpa
genom att gräfva brunnar, anlägga sister-
ner o. s. v.
Men så föll en sjöoffiser, som var hög-
ste styresman på ön, på den idén att där
företaga trädplanteringar, och för 40 år se-
dan skickades en stor mängd träd och plan-
tor från botaniska trädgården i Kiew till
Assension. Småningom utvecklade sig på
ön yppig vegetation, och regn föll för för-
sta gängen. Nu odlas där en utmärkt po-
tatis för att ej tala om vinranka och frukt-
1888
träd. Luften är frisk och helsosam. På
Ön finnas nu vildänder, fasaner, vilda get-
ter och får, och hon frambringar de allra
utsöktaste jattesköldpaddor, som väsa ända
till 600 a 800 skålpund.
Och för alla dessa härligheter har den
gamla vulkaniska Ön trädplanteringarna att
Frän utlandet
Frankrike. Ett telegram från Paris med-
delar, att Bpulanger, nu beslutit träda till
baka från ein kandidatur i departementet
Aisne till förmån för den radikale kandida-
ten. Han vill ej heller mottaga någon kan-
didatur i departementen Aube och Dordog-
ne, där de lokala valkomitéerna redan upp-
stält republikanska kandidater. - Däremot
skall Boulanger söka val i departementet
Nord den 15 och skall genast med anled-
ning däraf göra valmannen bekanta med sin
politiska ståndpunkt, liksom han personligen
skall arbeta på sin kandidatur i departe-
mentet.
Detta Boulangers beslut synes dikteradt
af hans fruktan för att utvidga den klyfta
mellan den boulangistiska fraktionen och de
radikale, hvilken fann sitt uttryck i Marseille-
valet, och som endast blifvit större, om det
nu kommit till ett omval mellan Boulanger
och den radikale kandidaten Doumer.
De senaste händelserna ha för öfrigt fram-
kallat en utomordentligt stark upphetsning
i deputeradekretsar, och man har just på
grund af den genom de senaste valens re-
sultat, Boulangeraffåren och Wilsonskanda-
len skapade situationen beslutit blifva sam-
lade, till dess man underkastat hela situa-
tionen en grundlig behandling.
Från den radikala vensterns sida skulle
man söka framkalla diskussion genom att
framlägga ett lagförslag om en ändring af
författningen. Man hade valt denna form,
emedan inan hoppas kunna vinna bonapar-
tisternas och högerns röster för förslaget,
hvars egentliga afsigt ensamt var att störta
ministaren Tirard. Denna skall bekampa för-
slaget att förklara en grundlagsändring nöd-
vändig.
Däremot har ministären förklarat sig villig
att inlåta sig på en allmän debatt om hela
situationen.
Emellertid har kammaren med 298 röster
mot 237 antagit grundlagsändringsförslaget,
— hvadan ministären Tirards afgång kan
anses gifven.
Som hans efterträdare betecknas allmänt
Floquet, hvilken dock lär varit emot kabi-
nettets störtande.
Tyskland. Den 18 mars, årsdagen af
Pariskommunen, hade Berlins sosialdemo-
krater utspridt en pamflett med titeln »An
das Volk» och utgörande en hånfull parodi
på kejear Friedricns proklamation. Med an-
ledning häraf hafva bort emot 60 arreste-
ringar företagits. Man tror sig vid under-
sökningarne hafva fått reda på trådar, som
belysa sosialdemokraternas hemliga organi-
sation.
— Berlingske Tidendes enskilde korre-
spondent i Berlin förklarar uppgifterna att
kejsar Wilhelms efterlemnade förmögenhet
skulle belöpa sig till 48—50 millioner mark
voro origtiga. Förmögenheten belöper sig
blott till hälften af nämda summa, hvaraf
den större delen tillfaller den s. k. Kron-
schatz, en familjefond, som på sin tid upp-
rättades af konung Friedrich Wilhelm III.
Resten torde komma att delas mellan enke-
kejsarinnan Augusta och hennes två barn,
kejsar Friedrich III och storhertiginnan af
Baden, vår kronprinsessas moder. Babels-
berg och slottet vid Coblenz skola tillfalla
enkekejsarinnan.
— I ty8 ka tydniugarne har sedan någon
tid ett ganska egendomligt meningsutbyte
egt rum. Det påstås nämligen i Berliner
Börsen Courier, att jämväl kronprins Wil-
helm skulle vara behäftad med en farlig
sjukdom, hvars natur ej närmare angifves,
men som skulle yttra sig genom öronutflyt-
ningar. Sjukdomens natur skulle göra det
osannolikt att prins Wilhelm skulle blifva
kejsare. Från offlsiöst håll har nu fram-
kommit en dementi, enligt hvilken kron-
prinsen visserligen hade lidit af en öron-
åkomma, men därifrån vore han nu till fullo
återstäld.
England* Ett förslag, som under inne-
varande engelska parlamentssammanträde har
blifvit mottaget med så godt som enhälligt
bifall, är ett i dessa dagar i underhuset fram-
lagdt lokaladministrations-lagförslag. Det är
utarbetadt af Ritchie och inledes med ett
memorandum, som lemnar intressanta upp-
lysningar om förhållanden inom förvaltnin-
gen, hvilka hafva utvecklat sig på olika sätt
inom skilda trakter af de förenade konun-
garikena, samt alstrat så invecklade förhål-
landen, att Goschen vid ett föregående till-
fälle kunnat säga: »Det gifves icke någon
så tröstlös labyrint som den, som bildas af
våra lokala lagar, hvilka skola ordna kom-
munernas förvaltning och de lokala skatte-
förhållandena.» Det skulle kräfvas ett myc-
ket omfångsrikt arbete för att blott i helt
korta drag beskrifva ifrågavarande förhål-
landen. Enligt det omnämda memorandum
finnes för tillfället 27,069 lokala myndighe-
ter i England, och dessa myndigheter ut-
skrifva skatter på aderton olika sätt. De
enskilda förvaltmngsdietrikten åtnjuta full-
komlig ejälfständigjiet. I grefekapet Glou-
eestershire ligger en egendom, som för nå-
gra år sedan efter beskattningen tillhörde
tolf olika kommuner. Där finnas säi skilda
auktoriteter för fattigväsendet, vägunderhåll-
ningen, skol-, begrafnings- och T
väsendet. Dessa äro antingen sjä
eller regleras endast delvis af k_______
styrelsen och borgarrepresentationerna. Em-
bets- och tjänstemännen väljas på olika tider,
olika sätt och efter olika valmetoder. Landt-
aristokratien har hittills haft ett temligen
ingripande inflytande på dessa lokala val
och håller till följd häraf på det bestående
systemet. Hvad som förutom den ofantliga
apparat, som måste sättas i rörelse vid in-
terkommunala frågors afgörande, under det
senaste årtiondet bidragit att vända rege-
ringens uppmärksamhet på dessa oegenthga
förhållanden, är den omständigheten, att det
omnämda, stora antalet lokalmyndigheter gått
på ett slösande sätt till väga, så att de lo-
kala skulderna ensamt under perioden 1875
—1881 blifvit ökade med 52 millioner pd
sterl. När det af Ritchie utarbetade lagför-
slaget blifver af parlamentet antaget — i un-
derhuset torde det knappast stöta på något
motstånd — skola på en gång samtliga de
omnämda särskilda lokalaiiktoriteterna för-
svinna och ett nytt lif kommer att taga sin
början såväl i de enskilda kommunerna som
i grefskapernu, hvilka då hvart och ett skall
komma att ställas under en enskild myn-
dighet. Lagförslaget gäller blott för Eng-
land och Skotland. Det skall sannolikt blifva
stäldt i förbindelse med Goschens plan om
att lätta de lokala bördorna medelst tillskott
ur statskassan.
— Inom engelska handelsverlden har det
väckt mycken uppmärksamhet att en gam-
mal och högt ansedd mäklar- och assurans-
firma i Glasgow, Wingate, Burrell & C:ni,
instält sina oetalningar. Bristen lär vara
ganska ansenlig och bero på olyckliga spe-
kulationer i socker, the, stångjärn och far-
tygsassuranser.
Österrike-Ungern. Enligt meddelande
från Wien till The Times har sockerfabri-
kanterna i Österrike blifvit enige om ett
minimipris för sina varor, hvilket naturligt-
vis blifvit mycket illa upptaget af allmän-
heten och betraktas som brott mot tro och
lofven. I Österrike finnas omkring 300 soc-
kerraffinaderier med en sammanlagd utför-
selpremie af 5 millioner gulden. Oaktadt
denna stora förmån har nu »socken-ingen»
satt prisen så högt, att ytterligare 5 inill.
gulden skola flyta i fabrikanternas fickor.
Irland. Den agrariska rörelsen har un-
der de senaste veckorna varit i ständigt till-
tagande. I de sydliga delarne af Galway-
kretsen har en stor mängd afhysningar egt
rum af arrendatorer, som antingen icke kun-
de eller icke vågade betala sina afgifter.
Befolkningen sökte att lägga alla möjliga
hinder i vägen för polisen och militären.
För att omöjliggöra marschen för rytteriet,
hafva flere broar blifvit upprifna och man
har gräft djupa, breda diken tvärs öfver
landsvägarne. På de Ponsonbyska godsen
förestår en förbittrad konflikt mellan ega-
ren och arrendatorerna. Under senaste ti-
den hafva 60 arrendatorer blifvit afhysta,
just då de till landkommissionen inskickat
sina ansökningar om nedsättning af arren-
deafgiften. Alla arrendatorer på de nämda
godsen hafva nu beslutit att hålla tillsam-
mans och att på det mest energiska sätt
bringa den gemensamma fälttågsplanen till
utförande. »Daily Xews» meddelar att re-
geringen under senaste tiden håller på att
rådgöra om åtgärder för åstadkommandet af
ett lugnare förhållande inom de mest oroliga
trakterna. Det är fråga om att framlägga
för parlamentet ett lagförslag, i hvilket re-
geringen, med åberopande af lord Ashbour-
nes lag, äskar en ny bevillning om 5 mill.
pd Sterling till inköp af egendomar i Irland.
Vid underhusets sammankomst den 22 d:e
interpellerade sir William Lawson regerin-
gen rörande de agrariska förhållandena i Ir-
land och begärde upplysning om, huruvida
regeringen vidtagit åtgärder för att genom-
föra den af underhuset antagna resolutionen
angående de irländske arrendatorernas skat-
térestantier. Skattkammarsekreteraren Smith
svarade, att regeringen tills vidare icke hade
tänkt på att företaga något i denna rikt-
ning.
Medelpads Folkbanks ställning den
31 mars 1888.
Tillgångar: Diskonträkning ...............................
1,035,391.48
Kassa-kreditivräkning.....................
. 128,761.3a
Inventariers räkning........................ Omkostnaders räkning .....................
. 1,573.24 . 3,540.71
Fordran å andra räkningar .............
3,588.»s
Kassabehållning.......................„..„.
Skulder:
I,188,3o7.o2
Grundfondens räkning.......................
. 50,000.oo
Reservfondens räkning .................. Besparingsfondens räkning .............
50,000.oo
. 30,000.00
Depositionsräkning .........................
7O5,972.oo
Sparkasseräkning ............................ Lfpp- & Afskrifningsräkning.............. Andra bankers räkning ..................
’. 96,32L37 «5,OOO.oo
Intresse- & Provisionsräkning ...........
26,400.89
Postremissvexelräkning ...................
1,320.08
Diverse afräkningar......................
2,656 oo
Jfr
l,188,357.«a
— 234 - ,
Han lyfte upp henne och undrade, hvad det
kunde vara. Hennes svar satte honom i för-
lägenhet.
— Hvarje morgon, nar jag vaknar, går jag
in i mammas rum, kryper upp i sängen till
henne, ger henne en kyss och säger godmor-
gon. Ibland, när hon inte har brådt att kom*
ma upp, stannar jag och somnar igen. I morgse,
då jag legat der en stund, trodde mamma, att
jag sof, men det gjorde jag inte, fast jag låg
stilla.
— Nå, hvad hände då? sporde mr Sarrezin
intresserad.
— Mormor kom in. Hon sa’ till tnamraa,
att hon skulle vara vid godt mod. Om några
timmar är allt öfverstånrlet. DA faller ea sten
från ditt bröst. Så sa hon. Sofver barnet?
frågte hon derefter. Mamma svarade ja, och
eå tog mormor en af hennes handdukar, och
jag trodde hon skulle tvätta sig. Hade du inte
trott så med?
Mr Sarrazin visste ej riktigt, hvad han skulle
svara, och derför sade han blott:
— Kanhända.
— Mormor doppade handduken i vattenkan-
nan, fortfor Kitty med bekymrad min, men hon
tvättade sig inte, utan gick bort till en af mam-
mas koffertar, och du kan lita på, hon är dugr-
tig, så gammal hon är. I ett huj hade hon
gnidit bort mammas namn från den. Hvarför
gör du så der? frågte mamma, och då svarade
mormor., ja, nu kommer det förskräckliga, som
jag så gerna vill ha förklaring öfver... mormor
svarade: Innnn denna dag gått, bär du ett
annat namn.
Under det Herbert stod vid fömtret, såg han
henne komma tillbaka. Hon inträdde i rum-
met, röd om kinden efter den raska prome-
naden.
— Har du känt dig ensam, medan jag varit
borta? frågade hon och log.
Hvem skulle i detta ögonblick kunnat tro,
att hon led af misstro och fruktan?
Han satte fram en stol åt henne, och ta-
gande plats bredvid, frågade han, om hon blif-
vit trött. Na, som alltid, visade han henne all
möjlig uppmärksamhet. Hon gick honom tilf
mötes på ba!fva vägen och svarade synbart lugn
och belåten:
— Nej, käre vän — men jag är ändå glad
att vara tillbaka igen.
— Träffade du er gamla värdinna?
— Ja. Men hon var mycket förändrad, stac-
kare. Hon måtte haft svåra bekymmer, sedan
jag,såg henne sist.
— Natorligtvis kände hon igen dig?
— Ack, nej. Hon såg mycket förvånad ut
och sade, ’att hennes rum visst icke passade för
en så fin dam. Det gjorde mig så ondt. Jag
nämde, att jag mycket väl kände till dem förut,
och efter att på det sättet ha forberedt henne,
sade jag, hvem jag var. Hon brast i gråt, då
jag kysste henne, och så kom jag till, att mam-
ma var död, och att min bror spårlöst försvun-
nit. Fö/ att vända tankarne från detta sorg-
liga ämne, bad jag henne låta mig se köket,
som i forna dagar var ett riktigt paradis för
mig. Jag hade det så varmt och godt der, och
dessutom fick jag alltid något att äta. Du kan
nog tänka dig, Herbert, har fattigt det nu fö-
Kastande tidningen på bordet, stödde Linley
hufvudet i handeu.
Han hade tömt den bittra kalken ända till
botten. Gingo tankarne tillbaka till det för-
flutna, sög han blott sitt förspilda lif, och vände
han dem mot framtiden, låg den tom och öds-
lig framför honom. Hustru och barn voro för
alltid förlorade som om döden beröfvat honom
dem. Men hade han rättighet att klaga? Nej,
allt var väl förtjent, såsom det stod i tidningen.
Klockans slag ryckte honom ur hans tankar.
Han steg hastigt upp. Dervid fick han se
sitt dystra, bekymrade ansigte i en spegel. Sid
skulle* snart komma tillbaka, och han måete
taga på sig en annan min. För att förströ sig
gick han bort till ena fönstret och betraktade
folkhvimlet nere på gatan.
Konstlad glädtighet och hycklad kärlek — så
långt hade det redan kommit med honom.
Om han vetat, att också hon umgicks med
tankar, som måste döljas, att hon plågades utaf
en sorglig förkänsla af att snart förlora sin
makt öfver honom, en förfärlig misstanke om
att han redan jemförde henne med bustruu —
om han vetat detta, hvarthän skulle det då gått?
Denna upptäckt hade dock blifvit honom be-
sparad. Att hon älskade honom, visste han.
Att hon börjat tvida på honom, skulle han ej
trott, om också hans bäste vän sagt det. Vid
frukosten hade hon med ett otvunget leende
bedt honom att få söka upp den vänliga kvin-
nan, bos hvilken hon bott med sin mor. Men
när bon kom ut på gatan fylde de förrädiska
tårarne hennes ögon, och en bitter suck steg
upp ur det kvalda bjertat.
— 235 -
Juristen insåg på förhand, hur svårt han skulle
få att reda sig. Bättre fly än illa fakta, tänktu
han och sökte sätta henne ifrån sig, men hon
slingrade armarnc kring hans bals och höll sig
kvar.
— Jag måste resa med tåget till London och
kan verkligen icke dröja längre, kära barn, sade
han slutligen och steg upp.
Hon hakade sig fast med både armar och
ben och skrek som om han blifvit döf:
— Mamma skall ha ett nytt namn. Mormor
säger, att bon skall heta mrs Norman och jag
miss Norman, men det vill jag inte. Hvar är
pappa? Jag skall skrifva till honom, för jag
vet, att han inte tillåter det. Hör du, hvar är
pappa?
Hon högg med sina små bänder fast i hans
rockkrage och ruskade honom. I detta kritiska
ögonblick öppnade mrs Presty dörren och stan-
nade som förstenad på tröskeln.
— Hur du bär dig åt! utbrast hon. Man
skulle kunna tro, att du vore en liten apa och
icke ett barn!
Mr Sarrnzin satte henne försigtigt ned på
golfvet.
— Kom ihåg, Samuel, hviskade hon i det-
samma, att jag inte vill bli miss Norman.
Gumman pekade strängt på den öppna dörren.
— Du skrek nyss alldel«s förskräckligt, ehuru
din mor är i så stort behof af ro ocb b vila.
Får jag höra det en gång till, kan du vänta
dig vatten och bröd och ingen docka att leka
med under resten af veckan.
Kitty gick ut, och gumman vände nu sin
skarpa tunga mot juristen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
