Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
SUNDSVALLS TIDNING Tisdag 17 April
Å Stadshotellets Schweitzeri
upptrltda 1 dog Systrarna Farbnch för sista g&ngen hvareftertfo
afresa tlU Stockholm för att den 21 dis npptritla i derrarande
Tlvo.U hvarost de ilro engagerade för 5 inanador.
Afven det Hammerska Kapellet som under Tinterm&naderna
conserterat A Stadshotellet afslntar med i morgon sin sejoiir
hKrstttdes.
Intreiienterae uti
Fli
behagade Biunmnntrllda å Humraiiifi ttiigihui
Torp» aooken Omdagea den 25 Innevarande m
n&d, kl. 10 f. m., hvarinnan Henar virkm*
ffarå torde till undertecknad inkomma med
uppgift** öfver på de réspéötivé distrikten
vattendraget utlagd virketmängd.
Samma dog, kl. 13 raidd,, hålles entreprenad’
auktion å årets fiottning, hvarvid ipeeulnuter bör
våra fönedda med antaglig borgen för noooi
dets fullgörande.
Erikslund den 12 April 1888.
(1808) N. E. Nttsstfn.
Herrar Virkesegare
iom innevarande vår önska få sitt virke frumflot-
tndt uti HarrAnS flottled i Borgsjö socken, helin-
gudo innan denna måuads utgång, till underteck-
nade inkomnm med fullständiga uppgifter öfvei
virkesraängden samt på samma gång aflemnu nö-
digt förskott å AottningsuragiUdernu.
Fränsta den 13 April 1888.
(1299) Berglund Forman & Co.
Herrar Virkesegare
som innevarande vår genom vår försorg önska få
sitt virke framflottadt uti Karrsjöån inom Torps
socken, behagade sjelfva eller genom befullraiikti-
gadt ombud sammanträda med undertecknade å
Hammars tingshus, kl. 10 f. in., den 35 inneva-
rande månad, för att härom träffa uppgörelse.
Fmnsta den 13 ApVil 1888.
(1800) Berglund Pernian & Co.
Herrar Virkesegare
som innevarande vår önska få sitt virke framflöt*
tadt uti Stumån inom Torps socken, behagade
sammanträda med undertecknade å Hammars
tingshus Onsdagen den 35 innevarande månad,
kl. 10 f. m., hvarinnan, eller vid samma tillfälle,
uppgifter öfver i flottleden utlagd virkesmängd
benäget torde aflemnas.
Samma dag, kl. 13 midd., å samma ställe hål
les entreprenadauktion på årets flottning, hvar-
vid speculanter erinras om medhafvande af antag-
lig borgen för accordets fullgörande.
Fränsta den 13 April 1888.
(1801) Berglund Perman & Co.
Pn korg innehållande 3 par skor är förlorad på
>" landsvägen mellan Matfors och Grönängen.
Kättsinnige upphittaven torde godhetsfullt anmäla
sig å Sundsvalls Tidnings kontor. (\ aos)
Hö
i balar om 11% lispund till salu vid F ramnäs
Skeppsvarf till billigt pris. (1297)
, O. Boström.
Till Utfodring.
t hf t fdjöl h
g
Vacker svart hafre samt fodermjöl hos
Aktiebolaget Sundsvalls Ångt
) & Målti
(1304)
& Målteri.
\ngqvarn
Sedlig idealism och publisistisk
bestialitet.
Från Stockholm skrifver en tillfällig korrespon-
dent till Sundsvalls Tidning:
Fredagen den 6 kl. 7 e. m. i Immanuels-
kyrkan höll Björnstjerne Björnson sin före-
läsning om »engifte och månggifte». Några
norskätande högertidningar — med »Sven-
ska Dagbladet» och »Vårt Land» i spetsen
— hade allt ifrån den stund, då hans hit-
resa beslöts, angripit honom på det förhat-
ligaste och lumpnaste sätt. Den förstnämda
tidningen hade gått så långt i sin ilska, att
den ådragit sig en välförtjänt upptuktelse
af sin partivän »Nya Dagligt Allehanda»,
den enda af de konservativa tidningarne,
som i fråga om Björnsons föreläsningsresa
i Sverge låtit »detta vara detta» och ej ve-
lat att man skulle af politiskt hat tillbaka-
visa hans betydelsefulla inlägg i sedlighets-
frågan. Agitationen mot Björnson bar också
så liten frukt, att hans föredrag åhördes af
mer än 2,000 personer.
Detta föredrag går — som bekant är —
ut på att visa, att kärleksförhållandet mel-
lan en man och en kvinna är det nor-
mala, att de afvikelser därifrån, som här och
hvar förekomma äfven hos de högre raser-
na, äro lemningar af lägre utvecklingssta-
dier och såsom sådana bestämda att vid en
fortskridande utveckling utplånas, samt att
hvarje återgång i detta hänseende medför
ett tillbakagående i det stora hela. Sin
ideella synpunkt stödde han med oemotsäg-
liga, reella fakta. Han visade, huru hvarje
försyndande mot denna engiftets lag straf-
far sig ej blott på den felande själf, utan
äfven på hans efterkommande, att ordet
om, att fädernas missgerningar hemsökas
på barnen allt intill tredje och fjärde led,
här i fullt mått besannas. Men hänvisade
äfven huru den, som öfvervinner ärfda an-
lag till ett viljelöst eftergifvande för köns-
driftens retelser, därmed lyftar en börda ej
blott från sig själf utan äfven från sina
efterkommande. Hans framställning af allt
detta, en framställning, i hvilken den logi-
ska förståndsklarheten smälte samman med
siarens intuition, var väldig och gripande.
I dag höll Björnson på W 6 stora sal,
som var fyld af åhörare, ett föredrag om
Gambetta. På sitt oförlikneligt lefvande
och kraftiga sätt skildrade han den store
franske statsmannens utveckling och lifsger-
ning. Han visade huru först studiet af fran-
ska revolutionens historia och sedan åsynen
af Louis Bonapartes brott — statskuppen
den 2 desember 1851 — tände hos honom
denna kärlek till friheten och detta hat till
tyranniet som blefvo bestämmande för hans
bana. Föredraget var rikt på genialiska
och djupa tankar. Särskildt må här näm-
nas hvad han — i samband med framställ-
ningen af Gambettas åsigt om sosialismens
m såsom omfattande en mångfald af
hvilka måste lösas en om sänder —
om »utopier». Han anmärkte nämli-
gen, att sådana världsförbättringsplaner, som
gå ut på att lösa alla de stora frågorna så
att säga i ett slag, ingalunda äro ofruktbara
lor mänsklighetens utveckling. Såsom ett
exempel härpå framhöll han de förste krist-
nes tro, på Jesu omedelbart förestående åter-
komst. Såsom exempel på s. k. drömmar
på hvilkiiH förverkligande vi redan nu må-
ste tro framhöll han idés om krigets afskttf-
fande.
Oöh iådana föredrag motarbetat ooh ha-
sas därför, att talaren Ar hvad aom i det
»fosterländska» partiets terminologi hette
»Sverges fiende» di v, g, eu försvarare af
Norges själfstandighot ooh likställighet. Här-
till Kommer — i synnerhet hvad det första
föredraget angår — allmänhetens slöhet oeh
giltighet för alla sedliga strafvanden, en
slöhet oeh likgiltighet, som i väsentlig mån
främjas af tidningspressen — hvilken i all-
mänhet ooh i stort sedt ingalunda kan be-
traktas sdsom en framåtskridandets förtrupp,
utan snarure sdsom ett bestialitetens skydds-
värn. Att trots alla dessa hinder Björnson
har ioke kan hålla ett föredrag utan att ett
så stort tillopp of åhörare, att man måste
infinna sig på stitllot en hel eller half timme
förut för att få plats, är dock ett löftesrikt
tidstecken.
t motsatt* till Björnsons uppfattning af
de första kristues väntan på Kristi omedel-
bart förestående återkomst till grundläg-
gande af sitt rike såsom en drifkruft till
kristendomens införande och realiserande i
världen, ooh hans sammanställning af denna
tro med sosialismens s. k. utopi såsom lika-
ledes en drifkruft, hvilken slutligen leder
till idéns förverkligande, ehuru småningom
och steg för steg, framstälde hr Viktur
Lenmttrand i ett samtidigt i Arbetareföre-
ningens sal hållet föredrag, hvilket han se-
dermera på aftonen upprepade i en lokal
på söder, denna de första kristnes tro så-
som ett argument emot kristendomen. Han
skildrade den messianska idéns utveckling
kos judarne i forntiden på sådant sätt, att
han helt och hållet förbisåg och icke med
ett enda ord omtalade denna idés religiöst-
etiska kärna ~ att ett lif enligt Guds lag,
leder till lycka ej blott för individen utan
för slägtet, leder till ett Guds rike och ett
motsatt lefverne till ofärd, och att Guds
kärlek och trofasthet i hållandet af sina löf-
ten till sitt folk äro en borgen för att denna
rattfärdighetens idé skall Blifva förverkli-
gad — höll han sig blott till den messian-
ska idéns yttersida, till att messiasriket
skulle bli ett tillstånd af yttre lycka, makt
och välstånd för det utvalda folket samt till
de poetiska symboler, med hvilka den i ett
österländskt bildspråk af profeterna utmå-
las. Däraf, att dessa bilder — bokstafligt
tagna — stå i strid med naturlagarne, slöt
han till idéns oförnuftighet, till att den var
»en af de mest fåvitska*drötntnar» som män-
niskor någonsin hyst. Därefter visades att
kristendomen ledde sitt upphof från den ju-
iska messias-idén, och — så var han fär-
dig med kristendomen.
När vi sammanställa denna uppfattning
med Björnsons ofvan nämda yttrande om
»utopierna», få vi så där tämligen klart för oss
snillets och dumhetens olika syn på idea-
lerna. Härmed är för ingen del vår me-
ning att säga någon oartighet om den andre
föreläsaren, som helt säkert icke är klenare
utrustad än folket mest, och som i själfva
verket blott är att anse som exponent för
gängse uppfattning hos en hel del folk i
våra dagar, för en hel tidsriktning. Men
just denna riktning är det som kan beteck-
nas — från en viss sida — såsom uttryck
För dumheten. Förståndet, när det helt och
hållet vill lösgöra sig från det intuitiva ele-
mentet i menniskonaturen, blir — dumt.
- skökoj.% O, byad jag blygdos - A studenter»»
vagnar, h människans vagnar. Jag skulle aldrig
för mina föräldrar kunna omtala, att jag sett él
sådan »yn. tänkte Jag, och Jag t nkto ooVnå,huru
mången faders och moders inlirdij», samvetsgranna
arbete har sätt förloradt. Men företeelsen var på
den tiden aTldagltg, och jag förargades andra gån-
gen mindre an den första och tredje gången min*
(tro lin andra, Var det helnosaratv’
Jas ffick nfigra gånger pa teatern under min stu*
dentfld. Tre gånger efter hvarandra uppträdde en
relsorna ooh kunde lika
tors fortjusning, aom di __
hvars snikna blick jag smått förh&nudo. ___„_
gängen vnr jag vill tillfreds och hado gcrna lånt
en kikare, om nAgon af kamraterna kunnat afvara
sin. HA fort hado det gått!! .Tag markte emeller-
tid metamorfosen ooh slutade för att aldrig mer ho
slikt. Vill någon nu saga mig, att han icfie finner
dansand*) damer i trlkadrltgt ~~ ’- * .......
–––––- w* i trlkådrttgt vara uågot anstötllgt,
eå evarur jag: jag tror dig. du finner det icke mer
istjtligt^men fögon ekal^öfvortyga mig om, att
tändigtTh
Sundsvall 17 April,
MinnesliBta
Ongdag 10, kl. 6 e. ra., sammanträda hushållnings-
sällskapets förvaltningsutskotts ledamöter å
B&llskapeta lokal I Heruösand.
TorsdAg 19, kl. 11 f. m., auktion å dera tusen
pund klöfvor- och timotojhö i gården N:o
171 Trädgårdsgatan.
Fredag 20. Belångers tingslags lagtlma viatcrting
- kl. 1 e. ni., ordinarie bolagsstämma med dol-
egarno i Sundsvalls nya telefonaktiebolag å
bokföreningens lokal.
- kl. half 0 o, in., extra bolagsstämma med
aktieegarne i Sundsvalls goodtomplarB byg-
nadBaktiebolag & ordenshuset.
Lördag 21, kl. 10 T. m., auktion å diverse korta
varor å auktionskammaren.
- kl. 10 f. in., auktion å diverse förfallet pant-
gods i gården M 28 A Trädgårdsgatan.
SVnda? 22, kl. 3 e. m., ordinarie bolagsstämma
med delegarne i Norrlänningens tidningsak-
tiebolag i goodtemplars ordenshus. ¦
Iakttagelser och intryck.
I ett arbete af författarinnan Mathilda
Langlet — betitladt »Vi och Våra söner»
samt utgifvet på Fr. Skoglunds förlag —
berättas hurusom det, vid undersökning af
le beklagliga förhållanden vid hufvudsta-
skolor som hösten 1886 väckte ett så
pseende, blef kändt att det fans
äd h ft kl f
lens
orgligt pp, ädt att det fans
gossar i fjärde och femte klassen, som af
na föräldrar hade ända till tjugo (säger :
) kronor i veckan såsom fickpänningar.
å man eftertänka hvad verkan ett dy-
likt oförtjänt pänningeöfverflöd skall hafva
\ den därmed utrustade ynglingen.!
— Längre fram i sin undersökning be-
handlar förf. den frågan, huruvida man bör
låta ynglingen deltaga i nöjen eller allde-
mgo)
Må
la honom därifrån. ’Hon anser to-
alafhållsamheten i denna våg icke rådlig
råder målsmän och föräldrar att tillse
,tt nöjena njutas måttligt och icke så, att
nan för lek och flärd förlorar ur sigte lif-
’ets allvar. Likaledes bör man akta sig för
itt vänja de unge vid kostsamma nöjen. På
al härom säger hon:
Det torde icke vara för mycket sagdt,
M det bekanta »svenska öfverdådet» till stor
lel har sin grund i den uppsjö på nöjen,
om erbjudas i alla större städer.–––––
)et är nästan som om de flesta människor
icke hade annat mål här i lifvet än att roa
sig, endast jägta efter nöjen och förströel-
Arfs-skatt föreslås af en ins. i G. H. T.
sfter mönstret af Norge, eom har en rätt
>etydande sådan och där man nu är betänkt
)å att ansenligt höja densamma. Äfven i
indra länder förekommer en dylik skatt.
Stockholmsdamerna sägas hafva blifvitrys-
igt förtjusta i tyske skådespelaren v. d.
Isten — emedan han »ryter vilddjurslikt».
General Boulanger, den bekante franske
lilitär-politikern, Tär ha fått för sig, att han
f Gud är utsedd att besegra tyskarne och
Iter med största allvar jämföra sig med
eanne d’Arc.
Tidningarna berätta att doktor Féré i
franska biologiska sällskapet upptäckt en
jlektrisk kvinna. Så väl hennes hår som
:ropp utsända elektriska gnistor.
Här i Sundsvall fins en person, af oss
känd, hvars hår vid kamning utsänder ett
sprakande ljud och lyser starkt i mörkret.
I anledning af Björnsons föredrag i Stock-
lolm uppkastar Vårt Land den frågan: »Be-
löfs här verkligen en sedlig reformation?»
Svaret går ut på att vi behöfva en sed-
hghetsreformation i literaturen, på teatern,
på gatan.
Vi tillåta oss ur artikeln i fråga hitsätta
följande redogörelse för »något ur författa-
rens egen erfarenhet».
Han skrifver:
»När jag tillbragte min första termin i Upsala
och efter slutadt dagsarbete promenerade med nå-
gon kamrat utefter Tyris förbi det s. k. Flustret, ______
cb första gången såg studenter arm i arm med I ordnat m>
Vid stadsfullmäktiges samman-
träde i går afton förekommo följande ären-
den till behandling.
1) Frågan om plats för ny materialgård
blef, på därom af hrr Dehn och Christier-
nin frnmstäldt förslag, ytterligare uppskjuten.
2) Förslaget till taxa för stadsingemören,
som från bygnadsnämden inkommit, åter-
remitterades till den för uppgörande af sådan
taxa, m. m., tillsatta komitén, hvilken be-
står af hrr Gran, Dehn, Lundqvist, Teng-
etröm och Ax. G. Andersson.
3) Magistratens framställning om indrag-
ning af åtskilliga gamla saluplatser blef af
stadsfullmäktige bifallen.
4) Tivolibolagets ansökan om ytterligare
20 års upplåtelse af Tivolijorden, remitte-
rades till drätselkammaren.
5) Kallar mast ar nes motion om utsträckt
rättighet till utskänkning under sön- och
helgdagar blef, sedan borgmästaren 11.
Björck samt hrr Bystedt och J. Johanson
talat för afslag och hr Dehn talat för bi-
fall, efter votering, med 16 röster mot 8, af
stadsfullmäktige nfslagen.
6) Gust. Larsons sterbhusdelegares fram»
ställning att förlikningsvis lemna staden en
godtgörelse af 2,000 kr. för den borgen
hvari de stå för gasverksföreståndaren A.
Sigell, remitterades till drätselkammaren.
7) Egarne till Torpshammarsmagasinet
vid stadens hamn gjorda erbjudande, att för-
sälja detsamma till staden för 18,000 kr.
blef af stadsfullmäktige godkändt.
8) Ansökningen om upplåtelse af jord till
en gångstig emellan nya landsvägen och
Norrmalmsgatan öfver kronolotten »%£ 7 blef
af stadsfullmäktige bifallen, hvaremot frå-
gan om ytterligare jordupplåtelse för utvidg-
ning af lasarettstomten oordlades.
9) Grönborgs och Gamla bryggeriets an-
sökningar om nedsättning af priset för det
af dem begagnade vattenledningsvatten blef-
vo af slagne.
10) Det nyligen upplösta Kreditaktiebo-
laget har anslagit ett belopp af 1,400 kr.
till Barnhemmet för flickor, i händelse en
hr A. P. Pettersson icke inom 10 år lyfter
samma belopp på ett till honom utfärdat
depositionsbevis. Af fonden får endast år-
liga afkastningen användas för barnhem-
mets behof. Den komité, som af kreditbo-
laget fått i uppdrag att öfverlemna gåfvan,
hrr Dehn, Christiernin och Hedberg, upp-
manades af stadsfullmäktige att till gifvarne
framföra stadsfullmäktiges tacksamhet.
11) Sundsvalls ölbryggeriaktiebolag och
Grönborgs bryggeriaktiebolag hafva hos
länsstyrelsen anfördt besvär öfver stadsfull-
mäktiges vid sammanträdet den 15 sistl.
mars fattade beslut, att ej några ölutskänk-
t tillsammans, ooh pastorn, ohuruval
jordo dock sin tjilnat p& sUti det
.— –––-Je vi en liflig diskussion. Slutli-
gen bildades en förening därstädes med ett tjugu-
Den 24 besökte br. Eucblom Liden oeh under-
rit godt. Damrtnde förening hade upplösts, men
ordnade sig då adyo med pastor Josefsson till ord-
förande. fBerge hade vi det också ratt bra.
Den 25 hade vi ett större möte i Indals stora
skolhus, De besökandes antal antogs vara omkring
800. Mötet var godt. Diskussionen liflig. Pastor
Skog hvilken tjänade mötet som ordförande deltog
tappert. Han ttr, såsom det märktes, en nitisk nyk-
terhetskämpo med ett varmt intresse för saken.
Oro det hela kan sagas; intresset och ifvern för
uykterhetssaken Ur olika pa de olika platserna. PÄ
en del stallen Ur nyktcrbetssaken en bisak, på an-
dra stallon omfattas den med mera värme och nit.
J. P. B-d.
(Meddeladt). Mälerlarbetareförbun-
dets afdelnlng härstädes höll ordinarie
sammanträde i söndags. Mötet öppnades af
hr Fredriksson.
Beslöts att inga arbetsgifvaro skulle få
vara närvarande på mötena, utan särskild
utfärdad kallelse af förbundet.
Vid ett, föregående möte väcktes förslag
om att under innevarande sommar söka att
fa någon af de norrländska yrkesbröderna
att besöka Köpenhamn. Efter en längre
diskussion antogs följande resolution: Ai’-
delnjngen af Svenska måleriarbetareförbun-
det i Sundsvall, beslutar att i sommar sända
någon af yrkesbröderna till Köpenhamn för
att taga ’kannedom om målareorganisatio-
nen och arbetssättet i yrket därstädes, samt
rekommendera härtill målaren O. P. Nor-
din i Hernösand. På samma gång upp-
mana vi afdelningarne i Hernösand ech
Östersund att understödja vårt beslut.
Beslöts att sända ombud till målarekon-
gressen i Stockholm, samt tillskrifva afdel-
ningarne i Östersund och Hernösand: att
om de icke ha råd att ensamne bestrida
kostnaderna för representant, gemensamt
med Sundsvallsafdelningen bidraga med kost-
naderna.
Beslöts att tillställa en enkel fest till upp-
muntran för två arbetskamrater som under
innevarande vinter drabbats af olycka.
Landsstaten. På förslag till återbe-
sättande af landskamreraretjänsten i Väst-
manlands län hafva uppförts: l:o) lands-
kamreraren Zetterstedt i Luleå, 2:o) kro-
nofogden Fernqvist (med förord) och 3:o)
länsbokhållaren Arnell i Hernösand.
På biskopsförslaget i Hernösand
hafva kyrkoherden Sundelin i Jönköping
(född norrlänning) och professor Johansson
i Upsala stora utsigter att komma, säger
»Upsala».
Delning af Hernösands stift i två
föreslås al en insändare i Hernösandsposten,
som anser att rätta tidpunkten härtill vore
inne just nu.
Ångermanland, Medelpad, Jämtland och
Herjedalen med Hernösand som stiftsstad
skulle blifva ett; Vesterbotten och Lapp-
land med säte för biskopen i Umeå eller
Skellefteå det andra.
Insändaren påpekar, hurusom Hernösand
ligger i mellersta Sverge och att således
halfva landet utgör ett stift, under det att
den andra hälften utgör elfva.
Medel till lön åt den andre norrlandsbi-
skopen anser ins. kunna fås genom sam-
manslagning af Kalmar och Visby stift —
Sverges minsta stift, till ytinnehållet knapt
så stora tillsammantagna som Ångerman-
lands vestra kontrakt — samt genom in-
dragning af pastor-primarie-sysslan i huf-
vudstaden.
MJÖWrist lftr hota LulcA 8tatl. Flere
hundra säckar ha redan förte från Piteå., dar
lagret också säges vara medtaget. Äfven
norrut påstås det vara ondt om mjöl. —
Sttd fins det nog i Luleå-trakten, men in-
gen kvarn, och det är nästan oförsvarligt,
säger Norrbottenskuriren.
Ny järnväg i Norrbotten. Från
Luleå skrifves i »Malmberget»; Från säkert
håll hafva vi hört uppgifvas att Svensk-
norska järnvägsbolaget i dessa dagar till k.
m:t ingått med ansökan om konsession för
en grenbana från Luleå—Gellivare-järnvä-
gen. Den nya banan skall utgå från nå-
, j g ölutskän
ningsrättigheter i vidsträcktare omfattning
i enlighet med hvad magistraten föreslagit,
under nästa försäljningsår skulle vara af be-
hofvet påkallade, samt med anhållan att detta
beslut måtte upphäfvas. Häröfver hade läns-
styrelsen infordrat stadsfullmäktiges för-
klaring.
Med anledning häraf förklarade nu stads-
fullmäktige sitt förra beslut, som tillkommit
af ett missförstånd, för upphäft och före-
o, att i likhet med hvad under inneva-
le år är fallet, tre sådane rättigheter må
af länsstyrelsen beviljas.
Frånvarande voro: hrr Arhusiander, Al-
tin, Axell, Boström, Hedberg, B. Johans-
son, Larsson, Sellstedt och Åslund.
Första emigrationen i år egde rum
i lördags, då några fruntimmer från Sköns-
mon med järnväg begåfvo sig till Trond-
hjem för att därifrån afresa till Amerika.
En nykterhetsresa i Medelpad.
Härom skrifves till baptisttidningen Sven-
ska Härolden sålunda:
Undertecknad, som i sällskap med hr A. O. Eng-
blom under mars besökt de flesta nykterhetsför-
eningar inom Medelpad, vill härmed meddela nå-
g0UHn* *t8l9lhga mötea vi hade tillsammans.
Vill då börja med mötet i Svartvik den 10. Ef-
ter föredrag af br. Engblom dryftades frågan an-
gående en resolution som skulle insänd till k
ter föredrag af br. Engblom dryftades frågan an-
gående en resolution, som skulle insändas till k
befhde inom länet, hvilken afsåg en inskränkning
af utskänkmngen på ångbåtarne under seglations-
tiden. Resolutionen afsåg endast de båtar, som e&
efter Alnösundet och Svartviksbugten samt Eje?
manelfven. Någon trodde att en sådan förbudiW
skulle finnas förut fastän den öfverträddes. Pastor
Ullmark ansåg det vara oriktigt att hd
e finnas förut fastän den öfverträddes. Pastor
Ullmark ansåg det vara oriktigt att, om man hade
en sådan lag Törut, komma ånyo med en sådan be-
gäran, hvilket vore att gifva vederbörande den fö-
reställningen att man ej visste hvad man begärde
och undanbad sig på det bestämdaste uppdraget
att sknfva sitt namn under resolutionen Sedan
någon annan blifvit utsedd därtill upplöstes mötet
l^refter nykterhetsföreningen höll sitt årsmöte
Sedan årsberättelsen och räkenskaperna blifvit upp-
lästa, blef styrelse vald. Det enda vi kunna åter-
gifva ur årsberättelsen år, att medlemsantalet, ge-
nom någon rensning sjunkit till 170
fva ur årsberättelsen år, att medlem
m någon rensning, sjunkit till 170.
Allt var lifligt och godt.
Den 12 hade vi ett lifligt möte i den lifliga för-
eningen »Gnistan» i Tuna. Mötet, som var talrikt
besökt omvexlade med föredrag och diskussion
Den 13 fortsatte vi färden till Attmar dä
d l bk och lifligt mo\e på a
Vesternorrlands nya jagtvårds-
förening har angående vården af rapp-
höns i dagarne offentliggjort ett cirkulär,
hvari skrifves:
Under vintrar så snörika som fallet är inneva-
rande år, äro skyddsåtgärder synnerligen påkallade,
emedan rapphönan icke i likhet rked våra öfriga
hönsfoglar Kan nära sig af trädens knoppar, utan
måste söka sin föda pä marken, hvilket vid djup
snö och därmed förenad skarpbildning öfverstiger
fogelns krafter. Det är då hjälp hehöfves och lätt
åstadkommas dels genom sädeskärfvars utläggande
här och där eller bortskottande af snö å rågåkrar
på ett par kvadratfamnars ytvidd å hvarje ställe,
dels genom att under och omkring hölader utströ
slösäd och från foderlador hopsamladt hö- och
ogräsfrö, dels ock genom utsättande af så kallade
skyddslådor, hvilka hopslås af gamla bräder till 4
mellanrum af 2’/j_ tum, så att hönsen obetinj
kunna krypa därigenom och upi ’
j_ betk
kunna krypa därigenom och uppsöka genom hål å
lådans tak inströdd säd och höfrö, som äfven spri-
des omkring lådan, hvarjämte man bör vinnlägga
sig om att från skyddsplatserna af hålla räf och
duf hök genom utläggande af saxar, där sådant utan
skada för husdjur kan ske, eller i annat fall här
och där plasera föremål, hvilka förefalla räfven
misstänkta, såsom t. ex. vridna järntrådar eller
järnsvarfspån. För de med dessa åtgärder förenade
obetydliga kostnader erhåller djurvännen rik er-
sättning ensamt genom nöjet att få betrakta de
vackra foglarna, som icke frukta människan, när
de se sig vara i åtnjutande af hennes skydd, och
ej heller gerna öfvergifva en trakt där de fredas
och finna tillräckligt med födoämnen.
Som det inträffat, att personer dödat rapphöns
af bristande kännedom om hvilka foglar de haft
för sig, och i följd däraf blifvit fälda till böter,
anse vi oss böra upplysa: att rapphönan är något
mindre och har mera satt kropp än hjärpeu och
håller sig i flock hela tiden från ungarnas utkläck-
ning intill dess marken blir bar på våren, att upp-
flygten är bullrande, samt att hos hannen pannan, ett
band öfver ögonen, hufvudets sidor och struper
äro blekt rostfärgade; halsen och hela främre de-
len af bröstet gråa och mörkvattrade, skuldrorna
och vingarnas täckfjädrar försedda med hvitgula
Bpolstreck på hvarje^fjäder, och stjärtens sidopen-
nor brunröda. Honan liknar i det närmaste ha-
nen, men är i allmänhet något mörkare.
Från Tängs station i Jämtland af-
reste tredjedag påsk 50 personer för att of-
im begifva sig till Amerika.
För landshöfding Ericson gafs i
fredags middag i Östersund af Jämtlands
hushållningssällskap.
Orgeln i Östersunds kyrka, som
undergått en omfattande reparation af C.
Schuster, afsynades i går. ö. P.
..Nära att drunkna — på gatan. Från
Östersund berättas i J. T. En liten parfvel
råkade i måndags slinta ned i en rännsten
vid Köpmangatan i närheten af residenset,
och hade så när fått låta sitt unga lif i den
alnsdjupa af vårfloden sammanförda vatten-
massan, som hindrades afrinna därigenom
att trumman var tillfrusen. Han slapp dock
undan med blotta förskräckelsen och genom-
dränkta kläder.
gon punkt strax söder om Lulel g;la stad,
därifrån gå rakt på Gäddviksströmmen i
Luleå, oeh sedan i sydlig riktning till Jakt-
viken å den arm af fastlandet, som mot
vester omsluter Kallaxfjärden. Härigenom
skulle Luleå—Ofotenbanan erhålla en ut-
fartshamn äfven söder om Luleå elf, och
en hamn, som vore tillgänglig åtminstone
några veckor längre än den i Luleå. Gren-
banan skulle blifva omkring 1 % mil lång
och gå öfver en mycket lättarbetad ter-
räng. Bron öfver Luleå elf vid Gäddviks-
strömmen blir naturligtvis det dyrbaraste af
banan.
Att järnvägsbolaget af denna grenbana
skulle hafva stora fördelar är helt påtag-
ligt, oeh äfven för staden Luleå och landet
kan den i vissa fall blifva till nytta. Men
som genom bron öfver Gäddviksströmmen
ängbåtsfarten uppå Luleå elf blir mycket
försvårad, ja kanske rent af omöjligsjord,
anse vi det nödigt att regeringen, innan
konsessionen lemnas, låter noggrant under-
söka hithörande förhållanden. Sannolikt är
äfven att regeringen låter Luleå stad uttala
sin mening, ty många och stora intressen
för vår stad beröras af detta järnvägsför-
slag. Att döma af opinionen inom riksda-
gen för Luleå—Ofotenbanan har inan goda
skäl antaga, att vår regering denna gång
skall gå mvcket fOrsigtigt tillväga innan han
lemnar Luleå—Ofoten järnvägsbolaget nya
fördelar och rättigheter.
I Luleå stad misstänker man på goda
grunder, att järnvägsanläggningen till en
god del afeer att göra järnvägsbolaget obe-
roende af staden och omgälderna till den-
samma.
,,Kredttens falska våg". Till i förra
veckan utfallna likviden vid Ljusne hade en
handelsidkare från Söderhamn infunnit sig
i akt och mening att inkassera något utaf
sin af verkets arbetade till omkring 2,000
kr. uppgående fordran. Det.. inkasserade
beloppet steg till — 15 kr. — Ändå respen-
ningar! Hels.
Smått förmögen torde Böle by i Rä-
tans socken med tiden blifva, som ännu har
sin välbevuxna skog i det närmaste orörd,
skrifves till Hudikvalls Allehanda. Då man
för ett 30-tal år sedan till Dicksons bolag
sålde sin skog på 50 års afverkningsrätt,
var man ej så juridiskt fullklappad som man
nu är, hvadan man då förbisåg, att en viss
hemmansegares hustru ej undertecknade
handlingen. För några år sedan proses-
sade nämda hustru igen den skog, som till-
hörde det hamman hon och hennes man
innehade. Och som skogen är oskiftad har
bolaget i följd däraf ej kunnat åtkom-
ma sin del af skogen, fastän försök nog
gjorts. Bolaget har bjudit ända till 50 a
60 tusen för ifrågavarande hemman för att
i och med detsamma komma i besittning
af den öfriga skogen. Men Baken är den,
att Böleborna sins emellan upprättat lag-
ligt kontrakt på, att ingen på några vilkor
får sälja sitt hemman eller del däraf före
afverkningsårens utgång, utan att först hem-
bjuda det åt de öfriga byamännen. En af
de yngre Dicksönerna har i vinter varit hit
upp och rådplägat med sina underhafvande
angående nämde skog. Böleborna inkalla-
des och tillfrågades, om de ej voro nöjda
med att ånyo sälja sin skog, men svarade,
att de förut blifvit bjudna en half million
för den samma, men ändå ej sålt den. Nå-
gon vidare affär kom då ej på tal.
Gå Böleborna lyckligt i land med sitt
fasthållande, blifva de med tiden ett burget
folk. g
Hur det är med deras heder, det må lemnas
därhän!
Gefle kyrka skall restaureras, enligt
kyrkostämmans beslut. De fula norra och
södra läktarne, som skymma mycket, skola
borttagas; elektriskt ljus skall införas af in-
geniörerne Luth och Rosén: ny#torgel skall
%gg#as »f firman Setterqvist i Örebro; sa-
kristieläktaren skall ombyggas och minskas;
orgelläktaren skall restaureras; kyrkans golf
skall läggas i cementmosaik: fönstren skola
göras kulörta i engelskt råglas, mosaikar-
beten; innanfönster och ventilatorer skola
anskaffas samt epitafier, ljuskronor m. m.
restaureras, alltsammans för en kostnad af
37,650 kr.
Frälsningsarméns nya ark i Gefle är
nu under tak och är afsedd att invigas i
pingst. Stora salen är 75 fot lång och myc-
ket hög. Den har två mindre och en större
läktare. Huset har också en mindre sal samt
bostadsrum. Norrl.-P:n.
Gefle stads sparbank saknar för ögon-
blicket fulltalig direktion, i det att två leda-
möter afgått därur. Omständigheterna där-
vid äro något säregna och torde förtjäna
ett omnämnande, hvilket — säger Norr-
landsposten — lftnr"
kort referat af de L _
Sjökaptensföreningei ., ________
två ledamöter i direktionen, har låtit in-
lemna en skrift till magistraten, hvari an-
mäles det förhållandet att föreningens om-
bud i direktionen afsagt sig uppdraget och
att föreningen gillat denna afsägelse utan
att invälja några nya i de afgångnes ställe.
Skrifvelsen är åtföljd af ett protokoll öfver
sjökaptensföreningens sammanträde den 21
mars 1888, hvilket protokoll berättar hu-
rusom föreningens ordförande, kapten Dry-
selius, sammankallat föreningen för att med-
dela att han afsagt sig uppdraget att vara
I hade ett gemensamt ansvar för alla insatt»
medel, hvilket hr D. icke ville ikläda si*
Föreningen godkände denna hr DryaeUi
anhållan om entledigande. Kapten L. G
Brodin, föreningens andre förtroendeman i
sparbanksdirektionen afsade sig också sitt
uppdrag. Likaså suppleanten kapten Fern-
strand. Och ftfven dessa afsägelser imd
kändes. På tillfrågan förklarad! sig jE:
af föreningens ledamöter vilja åtaga 8fo
uppdrag att ingå i sparbankedirektionen
Tillika beslAt sjflkaptensföremngen att ie
nom kaptenerna Dryeelius, Vretman, Skoide’
brand oeh Brodin ingå till magistraten med
en sknfvelse för att anmäla att föreninsen
ej anser sig kunna hålla någon ledamot i
sparbanksdirektionen »förrän direktionen
handlar i förening med gällande reglemente
och återgår till reglementet af den 26 sent
1866». "’
Detta sitt uppdrag hafva de fyra hrr
komiterade fullgjort genom den ofvannätnda
ekrifvelsen, i hvilken till en början lemniu
en historik öfver sparbankens utvecklW
efter stiftandet 1824, och anföres att soå
banken nu medgifver insättningar till 3 (to
kr., hvilket vållat ett penningtillopp som n.
rit svårt att lämpligt plasera, hvarför man
måst tillgripa antagandet af säkerheter, aom
icke vore höjda öfver tvifvel och sålunda
gjort tig till förläggare för induétn- Th
bygnada-röreUe.hmlket i uppgifna falhål-
lat förluster. Såsom en nära nog fuUstän
dig affärsbank hade banken fått belopn un
der sin vård, som ej lämpligen kunde Hand-"
hafvas af en styrelse, så sammansatt gom
sparbankens, hyarigenom ett oskäligt an-
svar ålåge direktionsledamöterna. Förai»
tigheten vore, mena de komiterade berRt
tigad med hänsyn till rörelsens omfattning
och »med den slappa moral som nå senaiS
tiden gjort sig gäflande och som föranledt
häpnadsväckande oregelbundenheter hos ett
roångtal bankers både styresman och biträ-
den») samt med hänsyn till hypotekens
r%- ,„., —v ––––––«oojunkturer.
Däraf förklaras obenägenheten att åta»a si*
ledamotskap i sparbauksdirektionen,° och
föreningen anmäler nu att hon godkänt sina
ombuds afgång ur direktionen samt slutar
med att begära de åtgärder som kunna er-
fordras.
Denna skrifvelse har magistraten remit-
terat till sparbanksdirektionen för vidta-
gande af lagliga åtgärder. Och på deon
punkt står frågan nu. Dock har ett m
litet aktstycke tillkommit.
Sparbankens nu gällande reglemente stad-
gar i sin paragraf 2 att bankens principaler
utgöras af ståndspersonssocieteten, handels-
föreningen, handtverksföieningen, fabriks-
föreningen, skepparesocieteten och fiskare-
föreningen i Gefle.
Där är sålunda den ofvannämda ejökap-
tensföreningen alls icke nämd utan från sjö-
fartsnäringens sida blott skepparesocieteten
och huruvida sjökaptensföreningen har be-
fogenhet att föra skepparesocietetens talan
såsom sparbanksprincipal är omtvistadt. En
protest har till och med ingifvits, som be-
strider detta.
Kaptenerna Fr. Kramer, H. B. Lindborg,
A. L. Gillberg, J. Svenson, A. Broman ocn
B. A. Sandin hafva i en till snarbaukedt-
rektionen ingifven skrift »uttryckligen pro-
testerat» mot sjökaptensföreningens åtgärd
och anfört att sjökaptengföreningen utgör
endast en del af skepparesocieteten och år
sålunda oberättigad att uppträda i eociete-
tens namn, dä inga af dess många med-
lemmar, som ej tillhöra föreningen, vid be-
slutets fattande varit närvarande eller ens
kallade».
Oafsedt emellertid huruvida sjökaptens-
föreningen haft sin befogenhet klar eller
icke, då den velat göra revolution i spar-
banksdirektionen har den utan tvifvel väckt
till lif frågan huruvida icke bankens orga-
nisation är något föråldrad, grundande sig
på oordnade och högst oklart begränsade
»8osieteter» och »föreningar», hvilka utgöra
en föråldrad kvarlefva från gammalt skri-
väsende och växt ur den organisation som
förr band dem tillsammans. De påpeknin-
gar föreningen gjort torde väl förtjäna att
tagas i öfvervägande, men utan tvifvel hade
det varit lyckligare om de skett i en min-
dre stormande form och med klarare ut-
tryckta önskningsmål.
Så vidt vi af bankens reglemente kunnat
finna — säger samma tidning — har direk-
tionen icke öfverskridit detsamma. Para-
graf 22, som särskildt åberopas, lemnar näm-
ligen direktionen uttrycklig rätt att höja in-
sättningarnes maximibelopp då omständig-
heterna därtill föranleda. Och talet om »den
slappa moral» som sports vid bankeus sköt-
sel, må vara i många fall berättigadt, men
näppeligen här på sin plats.
Jönköpings vestra församlings nya kyrka,
nu färdig och invigd, kostar omkring 350,000
kr. Två arbetare ha slagits ihjäl och en
skadats under bygnadsarbetet.
Dödsfall. I fredags afled i Stockholm
en af hufvudstadens mera bekanta yngre
läkare, med. d:r P. S. Loven;, född 1849.
Han dog i lunginflammation. Ännu två da-
gar förut, i onsdags, var han friak och stark.
— Landskapsmålaren Hj. Sandberg afled
i torsdags i Stockholm 401/, år gammal.
Riksbankens fullmäktige ha till-
styrkt bifall till hr Lithandera motion om
uppförande å Helgeandsholmen af en byg-
nad för riksdagen och riksbanken.
en 13 fortsatte vi färden till Attmar där vi
hade ett talrikt besökt och lifligt mo\e på afSJe"
Ixågra anslöto sig till föreningen.
Den 14 höllo vi möte i Matfors stora skolhus
Br. Lagergren, som i sällskap med br. Bergström
kommit oss till mötes, höll ett kraftigt nykterhets-
föredrag af det slag, som endast han kan hålla.
Diskussionen blef rätt lifli k
redrag af det
Diskussionen
kan hålla,
en skollära-
M
Händelsen utgör emellertid en maning
till vederbörande gårdsegare att rensa sina
rännstenstrummor och bereda vårvattnet af-
gång.
Ett hönseri är af ryttmästare Söder-
mark och rådman Wickström i Östersund
inrättat vid Hornsberg å Frösön. Flere
af de förnämsta hönsraserna finnas i hön-
seriet representerade. Som man hufvud-
sakligast ämnar lägga an på äggproduktion,
har man åtminstone ännu icke, anskaffat
äggkläckningsmaskin.
Äggen från hönseriet, hvilka äro åsatta
dess stämpel, försäljas efter vikt. j. p.
,,Hvem har förnyat franska trak-
>sten - lämpligast sker genom ett I &£"*" fråSar Yårt L5n(L <** D,agT
sferat af de handlingar som föreligga. Nyheter svarar: Jo, ärade samtida, det ha
aptensföreningen i Gefle, som invik ä8?!1 andnL *>iskop Rundgren, professor
’ ¦ -* - - ’ Rydm, A. Rundbäck, hrr Per Persson i
Norrsund, O. Andersson i Lyckorna m. fl.
Vårt Land var ju icke med på den tiden
så vi kunna nog förstå att tidningen behöfde
denna upplysning.
Postverkets borgens- ochgarantU
förening. Vid första kvartalets utgång
förra året var antalet ledamöter 295 med
ett delaktighetsbelopp af 718,000 kr.
Antalet ledamöter i denna förening ut-
gjorde vid 1888 års ingång 291 med ett
delaktighetsbelopp af 711,500 kr. •
En tullskyddskomité. Sedan bevill
ningsutskottet ändtligen medgifvit att det
ej kunnat föreslå ett konseqvent genomfördt
»skyddssystem», utan blott delar däraf, och
att man saknar tillräcklig utredning affrå-
—in (hvilken utredning hrr protektionister
fjol ansågo öfverflödig), hemställer ut-
skottet:
riksdagen ville hos k. m:t göra framstå!I-
>m tillsättande af en komité med uppdrag
han anmärker att banken öfvergått från sin
ursprungliga bestämmelse att vara en väl-
öhtiätting till att blifva en »af-
upp- och afskrifnings- samt
depositions-bank», och att han ansåge det
»alldeles oförenligt med respektive sosiete-
t it l ikl i k
ters intresse att längre ikläda sig skyldighet
åtaga sig dylikt direktionsmedlemskap». Han
ansåg ansvaret afskräckande stort och ville
efter moget öfvervägande utträda intilldess
banken återginge till hvad den uttryckligen
bär namnet att vara, en sparbank för Gefle
stad.
Inför föreningen utvecklade hr Dryselius
vidare sina motiv, hvilka voro, utom att
sparbanken frångått sitt ursprungliga syfte
att direktionen genom ett beslut den 15
mars frångått bestämmelsen i reglementets
paragraf 22 om mottagandet af insättnin-
gar om högst 2,000 kr., att banken hade
omkring 600,000 kr. mottagna på deposi-
tion oeh att alla direktionsmedlemmarne I
»att
ning
dels atYföre "nästkommandé^rsriksdag verkställ»
are ändrini
utredning, angående hviika ytterligare ändringar i
tulltaxans bestämmelser må vara erforderliga för
att, i den mån sådant under för handen varande
förhållanden kan ske, bereda våra näringar ett väl
afvägdt tullakydd, dels ock att sedermera efter be-
höné utredning och med hufvudsakligt iakttagande
af de tullsatser, som vid denna och vid nästkom-
mande års riksdag äro eller varda beslutna, af-
gifva förslag till tulltaxa, innefattande de bestäm-
melser, som böra gälla efter utgången af nu bestå-
ende tarifftraktater; samt
att riksdagen ville — med framhållande af an-
gelägenheten och önskvärdheten dåraf, att den ge-
nom den franska handelstraktaten betingade tull-
friheten för maskinerier, redskap och verktyg samt
ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra — hos
k. m:t göra framställning, att k. m:t täcktes taga
i öfvervägande, bura vida icke med stöd af 18 ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
