Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•ym
tan
l
rma, Från Kom» nkrif«
rroiiMmdoiit don 20 »pHl:
fair Vi* fltopntf för all»
rtlurk ooh vid flera al do
ib utu bfvti raman»
honom mod hnndklBpp-
ondo sttgdt Ar dö» itttlietiakn inni»
»k fulla 1 holtt Kuropi. Må det var»
totkiwnltagw loin hllii., ordn n-
ySSthålN nå Wt wm uf iig Bjftlft,
SL» «r nftitan obohöflig.
Sm? Oiöor l«r för öfrlgt v»r» ytterit
ÄS ooh orklniam öfvop det mottngtindy
Nr 51
vid
rtisdBgiiiftonon på lin fftrd
till hamnen för att gå om»
äftMh •«-* ti» «»«»»;,»""uul,
imi iitui »u dul nyss dobarlcejrado italienska
Ser, mm komma från Mmiuii. Gune-
ÄrU Vittio gaf ordör om deras upp-
Äde i Pllffttl» oö" i»»4880""10 konungen
iöftor fronten,
w*n O»oar mimaMte med ge*
do i towttop till aln ny» bostad,
. Do roaauiK, som ayntua fnnku,
S kl I2.8Ö e. m. till don ott stycke
!Sför Karlskrona bolftgntt jftnvfcmitaUo-
B b Torakors, därifrån ekipage förde fin-
.,..«* till Vcrstorp. Att mötti hade in-
. 2 L rrorékorsstationsbefÄlhafvarun i
Kirkkrona amiral von Otter med friher-
riltUfl
Vinterråffen eor jämmerlig ut öfver
öHt i Skåne, oöligt undorrÄttelser, som ingå
SL Åtskilliga platser, hnön föll, innan mar-
ken var frusen, plantorna hafva dftrför rutt-
"Vn riir, som såddes sent, hur stått sig
bbt. Men ftfvon den har gått ut på sid-
lan.ln åkrar ouh kring gttrdesgårdurne. ^
La<ja<in hur antagit väldiga proportio-
ner nu undor don starka vårfloden, sknf ves
Wd Yenauo till Sm. 1». Den har stigit
1-5 fot flfvor ein vanliga vattenhöjd. l<lere
.kiiar har lossning af de vid åbrons 9 hvalf
hopade ismassorna fortgått samt sysselsatt
,,nU(]el arbetare.
ifveu Mn andra hdll berättas, att vat-
tedt&m fylta, aå att öfversvamning upp-
elilt. Tågen å Halmstad-Nässjö iUrnvög
|lfl Uifvit hindrade att passera en bro vid
Ihh ftr den stått under vatten. — Från
d berättas, att vattnet stigit i en
därvarancfe butik och fylt flere källare.
En arbetarevän» Lektor Löf bergs
testamente företeddes i måndags inför råd-
husrätten i Vesterås, hvarvid bekräftades
hvud Bom meddelats om den vackra och
storartade donationen af 50,000 kr.? hvilka
öfverlemnas till Vesterås arbetareförening
för att utgöra en under dess förvaltning stå-
ende fond, hvaraf räntan utdelas »till be-
höfvande uf arbetsklassen».
Kinesisk ambassad till Sverge.
Stockholmspost berättar att Sverge inom
kort har att vänta besök af två framstående
kineser, som fått i uppdrag uf sin regering
att begifva sig till de förenade rikena för
att inhämta noggrann kännedom om deras
handel och sjöfart, och framför allt med den
maska järnproduktionen.
Svenska jägarförbundets aftlelnin-
gar i orterna ega att efter ett pris af 70
kr. för guld, .’J kr. för silfver och 50 öre
fur brons inlösa och såsom pris vid mål-
skjutningar utdela de medaljer som jägare-
förbundet i Stockholm (centralafdelningen)
har att tur sådant ändamål utdela. Likvid
skall åtfölja rekvisitionen.
Det ifitya systemet" i JVorge. To-
baksrullen börjar, skrifver Opl. Avi», att
visa sig i följder, som man genast förutsade.
Folket i Glommendalen står i liflig förbin-
delse ined Sverge, och när svenska landt-
handlare kunna sälja tobak till kr. I.20 pr
rulle, men norska taga 1.8 o å 2 kr. rullen,
är bruket af svensk tobak redan icke rin-
ga bär.
Emigrationen från Norge har i år
antagit storartade dimensioner, skrifver Vest-
landsposten. Sålunda afreste 400 utvan-
drare i lördags från Stavanger. Af dessa
voro 160 från Bergen och de öfriga från
Stavanger med omnejd. Samtlige utvan-
drare utgjordes nästan uteslutande af ungt
folk i ålder 16—30 är. Bland de utvan-
drande funnos jämförelsevis få kvinnor.
Om öfversvämningen i Söderkö-
ping läses i Söd.-P:n:
En del af Södra Ågatan öfversvämmades, och
gatan som leder till teatern, afstängdes. Personer,
som bo 1 gårdarna vid denna gata, kunde under
högsta vattenståndet ej komma ut eller in. Så t.
m. begagnades ett fönser som »dörr.» i fröken Hes-
seis gård. Den gata. som leder från Rådhusbron
fram till stadskyrkan, låg helt och hållet under
vatten och kyrkan reste sig midt i en sjö af vind-
losa vågor, \attnet inträngde genom stora ingån-
gen och steg 1 kyrkan till ungefär 6 tums höjd.
’ock gick det ej iu i koret, som har ett förhöjdt
TL ?• f^Sendon» * sakristian flyttades upp
pa kyrkvinden för att räddas, i händelse floden äf-
ven skulle tränga sig dit. Sedan;påskafton år 1855
har vattnet ej gått in i kyrkan.
1 ett par gårdar srax nedom rådhuset steg vatt-
net m 1 boningsrummen 2’/, fot.
Hela gatan från tullen till Rådhustorget låg äf-
jeu under vatten. I de flesta källare i staden in-
trängde vatten och åstadkom skada och besvär.
JaJ1 % nölls j beredskap å Rådhustorget att
??™ndas> * fall det skulle blifva nödvändigt att
™8 6> S°m komm° å vägen från sk*PPs"
dockan.
De lurade dalkarlarne på
förevisnings-turné hafva befunnits icke alls
vara lurade, utan fullkomligt ordentligt
honorerade. Till Malmö anlände nämligen i
måndags hr M. F. Habermann, baron von
Schirps ombud, hvilken för Sydsvenska
Dagbladets redaktion omtalat, att dalkarlarne
varit mycket bråkiga och oroliga af
sig. Då de tröttnat på turnén, begärde de
att bli hemsända. Kontraktet uppsades hos
konsuln, och samtlige erhöllo af baron von
Schirp sitt fulla tilfgodohafvande jämte
resbiljetter till Warnemünde och 36 mark 30
pf. per man för den öfriga resan hem till
Falun. Enligt Sydsvenska Dabladet
företedt bevittnadt kvitto skedde denna
uppgörelse genom generalkonsultatet, och
deltagarne i turnén förklara i kvittot, att de
icke hafva något mera att fordra af baron
von Schirp.
Lapparne tyckes vara fogligare att handskas
med. De ha samlat en liten sparpenning
under sin resa och trifvas väl. Till
den 15 april voro de i Wien, där i
synnerhet barnen mycket omhuldades och fingo
mottaga många gåfvor. Kontraktet förlängdes,
och truppen befinner sig nu i Budapest,
där den skall stanna till i dag, då äfven
lapparne åter styra kosan mot norden.
Ett ganska allvarsamt fall af
blodförgiftning förekom nyligen i Norrala.
Handlanden W. Bodinsson hade nämligen
å nedre läppen fått en obetydlig finne, hvilken
han råkade sönderrifva, med påföljd
att en häftig värk, tryckning öfver bröstet
och hjärtklappning samt stor mattighet
instälde sig. Genom företagen operation
häfdes dock sjukdomen omsider, och herr
Bodinsson är nu fullt återstäld. Operationen,
som måste upprepas två gånger,
var så smärtsam, att patienten vid båda
tillfällena afsvimmade.
Vid stora varfvet i Stockholm har i
vinter bygts, bland annat, en bogserbåt på
IB hmtkwffcfjp, m p»iiftgirttr©
uw ttyrln 00I1 ta wpnMåonl
kryft ll ftdll l
uw ttyrln
kryfter -
ed Bftm
om 8 ESS.
Sl
luXSl
honijö gjord» hoinitAllnn att doltV I koi-
vontloMD inoi Mpofftpremler för iookerut.
talat-dg priniipyt mot uxnortpromiorg »ut-
dolBDde undor någon 10m Thftlst fofm»,
Att rogoringon doak ioko vill bitmdii kon-
vontionon beror uteslutuado på don ytterit
obetydlig» expoitfB of sookef från ivergé
Fi-ågan om skyddstull å sookor flnnor
* böja göroi till föremål för
Isen å Ålands huf börjar bli osiikor,
öder öfverfarten Ull feriiliiimi I SS
dags mod post från Finland voro två af
*-"¦"> uftra att di-unkna, me» rÄddftdei
^.VT WVÄ8kan k?«» » vattnen iA ntt heln
poaton ölef genomvåt.
Stor import afjnteväf. Med an-
ledning af att artikeln jutsvftf kommer att
belftggas med ej obetydlig tull, inkon, i
onsdags till Götoborg direkt från Dundoe
en större Ångare »Loeli Garry», lastad ute-
slutande mod nilmda vara eller omkrina
»,000 kilo. Lasten mottog» af hr F. K
hota ^flrinim H. A.Ttnuf! Stock-
Huru många hästar oeh nötkrea-
tur finnas i Sverge? Enligt det nyli-
gen på Lantbruksakademiens föranstaltan-
de utgifna arbetet Om eldsvådorna oeh
’Mrskyddet eger landet 480,000 hflstarooh
samt 2,36tf,000 större nötkreatur oeh
ungnöt.
Norrlänninpar i Amerika. Bap-
tistpastorn O. Lmdh har afsagt sigförsam-
liugsvården i Boston för att söka förverk-
»iga en kolonisationsplan i vestra N jbraska.
Hr J. Kullberg, oekså baptistpastor, re-
ser i yestern »för att finna någon honom
af Gud anvisad plats». Han medför ett
boklager till försäljning. 8. H.
För icke mindre än 588,000 kro-
nor hafva arbetarno vid Ljusne sågverk
blifvit olyeksfallsförsäkrado i Fylgin. h.
Stiftsnylieter.
Prof och val. För kyrkoherdebestftlluin-
geu i Hallens nya pastorat samt för kom-
mmisterstjänsten i Själevad aflftggas pre-
dikoprof af 4de sökande sond. den 17 oeh
54 juni samt 1 juli. Itespektiva valen hål-
las af vederbörande kontraktsprostar deu
22 juli.
Ofullständigt förslag. Öhrtrllsks försam-
ling har enhälligt förklarat sig nöjd med
ofullständiga förslaget till nya kyrkoherde-
beställningen i pastoratet, å hvilket för-
slag ensam är uppförd t. f. kapellpredikan-
teu i Ohrträsk A. F. Vesterlund.
Disputatiom- och undervisntngsprof. Lä-
roverksadjunkten d:r E. E. Norén aflägger
den 28 april uudervisningsprof för sökt lek-
torat i latin oeh grekiska vid Hernösands
;re allmänna lärover.k. För samma syssla
för en dylik i Östersund aflftgger v.
lekt. E. Rosengren disputationsprot den 3
maj; läroverksadjunkten d:r P. Rödström
unuervisningsprof den 4 och disputations-
prof den 5 samma månad och läroverks-
adjunkten d:r Esaias Lalin undervisnings-
prof den 7 och disputationsprof den 8 sam-
ma månad.
TidningsöfverNigt,
Vi läsa i Dagens Nyheter följande rikti-
ga reflektioner:
Att tron på en personlig gud skulle vara
nödvändig för samhällets bestånd, förefaller
otroligt, då tryckfrihetslagen endast fordrar
tro på en gud i allmänhet och två justitie-
ministrar ha betecknat äfven denna anspråks-
lösa fordran såsom »föråldrad». Men den
jury, som dömt i senaste målet mot tidnin-
gen Sosialdemokraten, har varit af annan
mening. Denna jury har förklarat en arti-
kel i sagda tidning brottslig, emedan en
författare där påstått att »det finnes in-
gen personlig gud» och — om vi rätt er-
inra oss — icke heller något »lif efter detta».
Antagligen skall Stockholms rådhusrätt här-
för åsätta det lindrigaste straff som är med-
gifvet, d. v. s. 66 riksdaler 32 skillingars
böter. Och därmed skall samhällets kraf
på det individuella »förnuftets fångenskap
under trons lydno» vara tillgodosedt, så vida
ej förnekelsen anses så svår, att den måste
straffas med fängelse.
Säkerligen finnas äfven många som af hjär-
tat unna ett strängt straff åt en person,
som icke skyr att sträfva för upphäfvande
af en god del af det som samhället beteck-
nar såsom hörande till god ordning. Men
om det är något som bör vara heligt här i
verlden, så är det medborgarnes likhet in-
för lagen. Hvarje brott skall dömas efter
sin egen art, utan ringaste anseende till
personen, och om stråket i dag drabbar en
sosialdemokrat, bör det i morgon vänta den
beskedligaste professor, om han i tryckt skrift
skulle våga förneka »en gud, ett lif efter
detta eller den rena evangeliska läran».
Juryns dom ar naturligtvis oförvitlig som
C esirs hustru. Icke desto mindre våg» vi
uttrveka den åsbten, att ett dylikt utslag
varft mindre tftnfbart I detta upplyininZs
tldehvarf, Blrskildt förefaller IKvftofadt
S f? iePytliro iåt lB8en8 n»Påt samtidigt
med att Bverges konung bevisar sin tolerans
genom att I Rom aft&gmt besök hos den
Katolska kyrkans öfverhufvud, d. v, s. hos
ohefen för en kyrka, som fördömtr vår *ffm
oeh hvars fundamentalsatser i sin ordnW
fördömas I vår »skvddade.) augsburgiska be-
kftnnelso. Detta tillfällig» sammantr&iLdo
VÄ fh
SUNDSVALLS TIDNING Tisdag 1 Maj
i«Efm iOfll1 lftP«»nernft I våra skolor hehöfva
»tu maj, VAr sktll daniia oied fönvlnnaV - An-
tflgUgoa med do andra »lAtthelgdagarne».
Rättegångs-och Polissaker.
StadiJorden I lundsvuli. I Aftonbla-
dot för i fredags läses: Svea hofrfttt har i
dag i hufvudsaklig likhet med rådstufvu-
rfttten i Hundsvall ilörklarat, att den till sta-
den från statsverket i början af 1600-talet
skAnkta jortfen, som sedermera genom hafd,
arf, byte ooh köp, kommit i ego af enskilda
personer, hvilka å jorden erhållit lagfart
(fasta), skall till studen genast aftrttdas. In-
nehafvarne erhålla ersättning alhnast för å
jorden nedlagd nödig oeh nyttig förbättring.
Denna ersättning skall doek efter befogen-
het bestämmas af domstol.
lill en början galler rattegången allenast
de områden af stadejorden, soin inköpts af
sågverksbolagen Heftner & komp., Mon oeh
Rosenborg.
I Svenska Dagbladet för lördagen den
28 april meddelas: Kongl. m:t oeh kro-
nan samt drätselkammaren i Sundsvall yr-
kade vid dfirvarande rådstufvuratt att Möns
travaruaktiebolag måtte frånkännas såvBl
egande- som dispositionsrätt till de stadens
donationsjord tillhörande vretarno N:ris 35,
36, 37, 38 oeh 39 med därutanför befintligt
bjalkförvaringsställe, som nu af bolaget in-
nehafves. Rådstufvuratten afslog yrkandet
nå den grund, att det icke blifvit visadt, att
besittningen af vretlotterna, som staden se-
dan urminnes tid icke innehaft, frångått sta-
den på sådant sätt, att staden kunde anses
berättigad att utan lösen återvinna desam-
ma. Svea hofrätt har dock genom den 27
april af kunnad dom — endast med fäst af-
seende vid, att det måste anses utredt,
att omstående området utgjorde en del
af donationsjorden — förpligtat bolaget att
den 1 nästkommande oktober till staden af-
träda omförmalda vretar och bjälkförvarings-
ställe.
Enahanda dom har hofrätten äfven fält
emellan ofvannämda kärande och Rosen-
borgs aktiebolag, svarande, angående besitt-
ningen af vretarne N:ris 31, 32, 33 och 34,
äfvensoin mellan samme kärande och of-
vannämda Möns bolag angående besittnin-
gen af lägenheten Fagerdal.
Sedelförfalskuittgarna. Slutransakning
inför Skuns häradsrätt egde i fredags rum
med för sedelförfalskning och utprångling
häktade gravören Melander, handlanden
Norberg, arbetarna Westin, Forsberg, An-
dersson och bagaren Carlsson.
Vid ransakmngens början ingaf Melan-
der en skrift å 12 ark, hvari han sökte göra
troligt, att Andersson vore i besittning af
något hemligt medel, hvarigenom han kunde
få en person att göra hvad han önskar, samt
att Melander vid utöfvandet af sina brott stått
under Anderssons inflytande genom hypno-
tism. Melander ville härmed påstå, att han
vid brottens begående icke varit vid sina
sinnens fulla bruk. För att styrka, det An-
dersson vore i sådant hänseende känd, hade
Melander låtit instämma ej mindre än 25
vittnen, af hvilka dock ej flera än 4 tillstädes-
kommo. Dessa hade sig ingenting bekant
om Anderssons hypnotiska förmåga. Me-
lander anhöll med anledning däraf om upp-
skof för flera vittnens hörande, hvilken be-
gäran af häradsrätten afeWs. Atven Nor-
berg begärde uppskof, hvilken begäran li-
kaledes afslogs.
Allmänna åklagaren, t. f. kronolänsman-
nen Aug. Sjöstedt, öfverlemnade därpå sa-
till häradsrättens prof ning med yr-
kande om ansvar å de tilltalade, dels för
sedelförfalskning och dels för utprångling.
Efter hållen öfverläggning afkunnades ut-
slag, hvarigenom Melander dömdes dels till
8 års straffarbete för förfalskning af sedlar,
liknande Vesterbottens enskilda banks tio-
kronsedlar samt till förlust af medborger-
ligt förtroende för alltid och dels till lika-
ledes 8 års straffarbete för efterapning af
Sundsvalls enskilda banks femtiokronsed-
lar, hvilka båda straff sammansloges till 10
års straffarbete och vanfräjd för alltid.
Vestin och Forsberg förklarades förvun-
ne till både förfalskning och utprångling af
Vesterbottens enskilda banks sedlar och
Norberg för delaktighet i förfalskningen af
dylika sedlar, men som de föröfvat utprång-
ling af falska sedlar inom Sundsvalls stads
domvärjo, hänvisades de af häradsrätten
till Sundsvalls rådstufvurätt att där ran-
sakas och slutligen dömas.
Aodersion kunde emot sitt nekande leke
åt saken fallas, men som bindande omstän-
digheter oeh liknelser mot honom förekom-
mit, stftldes han under framtiden, till dess
saken kan uppenbar värd», oeh skall han
kvarstanna i hftkte, till dess utslaget vun-
nit laga kraft eller hofrfttten annorlunda
förordnar.
Carlsson blef d&reinot frikAnd, men den
af Carlsson för inställelsen vid rfttten for-
drade skadeersättningen med 300 kr. kunde
icke bifallas.
Samtliga de dömda ålades att#ersAtta de
båda bankerna deras förlust på invexlade
falska sedlar, Sundsvalls med 800 kronor
oeh Vesterborttens med 11,860 kronor.
Karl Andersson dömdes dessutom att för
oanständigt uppträdande inför rätton bota
35 kronor och för smAdligt skrifsAtt 20
kronor.
Stölden hos Wltkowiky. förre bonden
Lare Perseou Norell från Börboda by i Ilassela
looken, undergick i torgdftgi Blntransaknlng inför
Bundgvalle raöstufvuratt rOrande förflfvaudot af
ofvanuamda stöld, hvurefter utslag i naken af-
kuBDadei. 8(<<lun åkaren Erikssons och Ihviiö hust-
rus vittnesmål förklarate hafva laga vitsord och
da Norell innehaft en del af de ho» Wltkowsky
stulna varorna, till ett varde af kr. 48. i o, utan att
lian kunnat redogöra för åtkomsten af dcBummu.
dömdes han att Tör Mrnta resan stöld undergå 4
månaden straffarbete och till 2 års vaufrejd.
För iitNkttnknlnt? A olftga,tid har kftl-
larmAstaren C. A. Bandelin i Östersund in-
stAmts af allmAnna åklagaren. S. bestred
åklagarens påstående. Målet uppsköts för
bevisnings anskaffande.
- Clstgifvaren A. Q. Jakobson likale-
des i Östersund har instämts för utskank-
niug of maltdryeker åt andra An vasfarande.
J. ttestred, och målet uppsköts i och för
bevisning. o, I1.
F. gArdiegareu Votvm Kitllgron iöster>
sund har erhållit sin dom i det mot honom
väckta åtalet för våld mot arbetaren Jons-
sons dotter. Källgren fäldes »för våld å all-
män plats mot minderårig» att bota 100 kr.
samt därjämte bota 5 kronor för det han i
sitt till rätten ingifna skriftliga svaromål in-
blandat saker, som ej till saken hörde.
Vitxelftfrfalskning 1 Bollnäs. I ons-
dags afton häktades i Bollnäs f. hemmans-
egaren Per Olsson i Vexsjö såsom miss-
tänkt för vexelförfalskning. Vid hållet po-
lisförhör har Per Olsson erkänt att han i
Hälsinglands enskilda bank förfalskat en
växel å 120 kr. och därvid själf tecknat
hemmansegarne Per Persson och Per Nils-
son från Vex»jö såsom borgen. Per Ols-
son uppsaf före häktningen att den växel
de påsknfvit som lydde å 50 kr. hade han
sönderrifvit och skrifvit en ny på 120 kr.
Vid visitation af Per Olssons fickor påträf-
fades dock växeln å 50 kr. och befans den
då ha varit belånad i sparbanken, men nu
Utlöst. Norrl. P.
Åtalad mormonpredikant. Till Vesterås
rådhusrätt var i måndags mormonpredikan
ten John Engbäck instämd att stå till svars
för det han, i trots af kyrkorådets förbud,
i staden hållit andliga föredrag i utprägladt
mormonistisk anda.
Hr E. bestred, att hans föredrag varit af
någon andlig beskaffenhet; han hade endast
talat i bibliska och historiska ämnen.
Under dessa svala, härliga morgnar, då luften
känncB friskare och fälten glittra af diaman tk lära
daggdroppar, när hela naturen synes inbjuda till
lek och jubel i det fria, huru angenämt är det ej
då, just som dagsljusets första Skimmer börjar sticka
fram bakom gardinerna, för den vaknande, stärkte
och vederkvickte slumrareu — att vända sig på an-
dra aidan och taga sig en ny lur.
Strödda underrättelser.
Oxen på Munter. En oxe af ortens ras,
uppfödd., å stället Munter inom Trehörnin-
gen i Öfver-Luleå, nedslagtades den 17
april af slagtaren Arvid Andersson i Rut-
vik, som sedan sålde köttet till stadshotel-
let i Luleå. Köttet vägde icke mindre än
880 skalp., huden 100 och talgen 100 skalp.
Oxen var 8 år gammal, och folket hade
aldrig nämts begagna honom såsom draga-
re, utan hade hellre själfva, fader, moder
och dotter, tjänstgjort såsom dragare eller
skjutit på, då oxen någon gång fått sig
arbete ålagdt. Af fruktan för björnar, som
i Trehörningen göra årliga påhälsningar,
hade folket merändels både sommar och
vinter fodrat oxen inne.
Folket i fråga lefver äfven i öfrigt ett
särskildt lif. I deras stuga finnes icke någon
sådan lyxartikel som spjäll eller klocka men
trefnad och ordning tyckas ändå råda där.
Munterfolket är mycket försigtigt gent emot
sådana, som förtära eller bjuda på brän-
vin. Utsocknes pläga finna det muntert
att öfver mark och tnoras göra en prome-
nad till Munters för att se, huru de hafva
det. Mbt.
Skatt på turnyrer. 1 Serbien har riks-
dagsmannen Gjoka Bracinac väckt motion
om att hvarje fruntimmer, som begagnar
sig af turnyr, härför skall erlägga en årlig
skatt af 20 francs.
De schweiziske sosialister, hvilka ny-
ligen — som telegram meddelat — blifvit
utvisade af förbundsrådet, hade tänkt att
bosätta sig i Bryssel; belgiska regeringen
har emellertid förklarat, att hou ej ämnar
tåla dem i landet.
En vftldlg Nlmrod kan man med skäl
kalla landtbrukaren Carl Iloos från Agu-
tarem i Mullseryds socken. Under den
senast iofliga jagttiden, nedlade han ej min-
dre än 83 harar7 jämte åtskilligt annat vUdt.
Fart - Mor! Ila stå ti tidningan hanne, att
kongou våran ha vurl ita å hfUae »I påfven har om
da’n; a han va’ d&r I tre kvarts timme.
Mor: - Hå! - Allt som ä’, aå sätt dåm ti tid-
nlngan å... Men han va’ då föll fall hål-Hfve ål
Grannländerna.
Norge. Jordskred på Röraasbanan. Från
Trondhiem meddelas: I tisdags på e. in.
sjönk a Köraas-banans stationstomt yttre
muren mot sjön till en sträckning af 180
meter i djupet. Järnvägsspåret låg tätt in-
till muren. Fyra järnvägsvagnar och en
arbetare medföljde i djupet, som innanför
inuren efter skredet är 8—9 meter. För-
bindelsen mellan Meraker—Höraas-banan
har blifvit afbruten. Skredet har förmod-
ligen förorsakats af en jordstöt. Samtidigt
iukttogoö på flere platser jordvågor, som på
enskilda ställen lära varit två mansläugder
höga.
— Stortingets sparsainhetsgrupp har in-
lemnat förslag om nedsättning af statsmi-
nistmrner löner från 20,000 till 12,000 kr.,
ötuteriUlcns från 12,000 till 8,000, »toffelpän-
gorna» från 20,000 till 8,000 och statsrevi-
sorslönerna från 3,400 till 2,400 kr.
Statsrådslönerna skulle dock först ned-
sättas vid eventuel vakans. »Verdens Gung»
föreslår likaledes nedsättning i stortingslö-
nernu,
Danmark. 1 tisdags natt — berättar en
Köpenhamnstidning — träffade den patrul-
lerande poliskonstapeln i en af Gothersga-
des sidogator på ett storväxt fruntimmer,
som såg något konstig ut. Hon betedde sig
som om kjolar och turnyr för henne vore
en uppfinning från i går.
Konstapeln sökte komma i samspråk med
fruntimret, men hon undvek honom. Slut-
ligen tvingades hon dock att svara, och en
djup bierbas röjde då att hon icke med kö-
nets rätt bar de prydliga kläderna.
»Damen» fördes till stationen och befans
vara en farlig inbrottstjuf vid namn Creutz,
som flytt från Koinmunehosptalets arrest-
runi och redan hunnit föröfva ett par rätt
respektabla stölder, af hvilka den ene var
damtoiletten.
»mittre tiga Un illa tala». Detta uråldriga ord
språk, som aldrig borde blifva urmodigt, iir ett af
de första vi i vår barndom lära oss och likval ett
af dem vi först glömma. Man sjunger icke, då man
ej har röst. livarior dä tala, nar man ingenting
bar att säga? August Blanchc.
Frän utlandet.
Storbrittanien. Mr Gosehen, Englands
skattkammarkanslär, har nyligen hållit ett
tal i Crydén.
Han berörde det politiska läget i Europa,
som han uppfattade ytterst pessimistiskt:
det vore ett brott att under nu rådande
förhållanden spara på anslag till här och
flotta.
Frankrike. Mot Boulanger hafva hittills
förklarat sig 1) majoriteten inom kamrarne
2) studenterna i Paris och 3) det socialisti-
ska arbetarepartiet. Af dessa har det sist-
nämda utfärdat ett märkligt upprop, hvarur
må återgifvas några satser.
Efter en protest mot »den orleanistiska
republiken, som nödvändigt medför oupp-
hörliga kriser», heter det, att republiken
dock ej får ersättas hvarken genom dikta-
turen eller plebiscitet. Nej, »vi böra strida
för en ny form, som lemnar åt folket icke
’en större plats’ utan hela platsen genom
att i konstitutionen införa denna direkta
lagstiftning af folket, som voterades af kon-
ventet och hvaraf Schweiz redan delvis är
i besittning.
Med parlamentarismen skola de kriser för-
svinna, som medföra det nuvarande eländet,
och med den representativa republiken skall
reformernas aera begynna.»
Därpå följer ett upprop till kamp mot
diktaturen.
— En märklig interview har egt rum mel-
lan tidningen Matins hufvudredaktör och hr
de Maupas, en af Louis Napoleons trog-
naste medhjälpare vid statskuppen den 2
desember och följaktligen en »sakförstån-
dig».
På journalistens fråga, om det funnes någon lik-
het mellan boulangismen och den rörelse som förde
Louis Napoleon till presidentplatsen, svarade Mau-
pas:
— Utan allt tvifvel, och för mig fins ingen skil-
nad mellan de båda rörelserna. Jag talade i går
i ämnet med en väninna, som som på samma gång
är förtrogen väninna till general Boulanger, ocli
rådde henne att uppläsa för generalen en sida ur
mina memoarer, där jag skildrar den rörelse som
förde prinsen till presidentposten. Man erinrar
generalen att han ej har på sin meritlista Bona-
partes segrar; han har ej häller den gloria som ora-
gaf prins Louis: men han är soldat, och det vill
säga mycket.
— Hvad tänker ni om general Boulanger ’i
— Jag ser i honom en person, som skulle kunna
befria oss från alla dessa människor, som fört
Frankrike i det tillstånd, hvari det för närvarande
befinner sig. Vår skyldighet är att sluta oss om-
kring honom. Sant är visserligen att han har en
och an»
1
ÄftÄfl
fivilkeu med don Htflr 1 <
byta åiiigter med f
ralB*°Ä!g varit Vepubiikwriiin "må ~n"u"vm
aldrig så mycket radikal; skall lian dock nar
han en gång får makten 1 sina händer bli konser-
vativ,
— Hur tror ni vttl att general Boulangor skall
kunna komma till makten? För en revision af för-
fattningen behöfs senatenB samtycke, och skall bo-
näten val samtycka till sitt eget afskaffando?
Vid de allmänna valen skola boulangisterua
och orhålla en stor majoritet. Inför denna
station af landet skall senaten ej kunna hålla
........ och om han gör förgök till motstånd, helt
enkelt bli bortsopad.
Caruot, fortsatte han, Hkall i sin tur nödgas gå
sin vag. Det skall gå lika lätt. Och Boulangor
behöfver ondast intaga den tomma platsen. — lian
bör till hvad »ris hoiii helst akta sig att låta fånga
»ig af parlamentarismen, mot hvilken han blifvit
vald. Han bör Bullan visa sig i kammaren och en-
dast tala i revisionsfrågan.
— Tror ni nå en statskupp, som gör en gene-
ral Boulaugcr till kejsare?
— bet tror jag inte. Jag kan ej gerna tanka
mig en Boulanger 1. Han skall nöja sig med att
låta utnämna sig till republikens president. På
hur många &Vi Jag kan ej suga det. Men han kan
endast bil republikens »resident, ty däri, och en-
dast däri ligger hans roll.
— Hvilken ur bonapartistcrnas afsigt med det
understöd de ge Boulangor?
— Att bringa plcbiBcitct åter till heders. Kc-
Subliken bar baudlat oklokt som ej begagnat Mig
Uraf. Hon skulle duraf haft stor fördel. Sedan
plebiscitet blifvit åtcrstuldt, skull Boulanger utnäm-
nas till republikens president. Men, som ni vet,
unpböjcs man till makten medels acklamation; där-
efter aftagor populariteten och sjunker slutligen
till nollpunkten. NUr general Boulanger hinner
denna Bistå period, skota napoleoncrna na goda ut-
sigter att åter komma till makten i Frankrike, tack
vare plobiMcitct.
— Hvilken Napoleon? Prins Jerome eller prins
Victor? l
— Icke prins Jerome. Jag bar varit en af hans
intima vänner, men måste dock erkänna, att lian
aldrig kan lyckas. Han åtnjuter ingen aktning af
bonapartiHtorna. För öfrigt är han icke blott gam-
mal, utan ilfven utsliten och närmare grafven äu
makten. Det arjilltså prins Victor jag menade.
Hvad monarkisterna beträffar, trodde ej hr de
Maupas att de skola få något gagn af att grefven
af Paris gifvit sina anhängare i Le Nord order att
rösta för Boulanger. Att detta verkligen varit för-
hållandet, visar sig nu af ett publiceradt bref fråu
den rojalistiske deputeraden grefve de Martimprey,
däri det bland annat heter: »General Boulanger är
ej för oss ett mål, utan ett medel. Vi skulle vara bra
enfaldiga, om vi ej begagnade oss däraf».
Tyskland. Kojsar Fredriks hälsotillstånd
har under förra veckan allt jämt förbätt-
rats. I fredags hade febern upphört och
hans bronchitis ansågs fullständigt häfd.
Matlusten var i tilltagande och han kunde
åter njuta rasta födoämnen.
— Furst Bismarck har erbjudits hertig-
titeln men afböjt den.
Domaren: — Ni gick alltså med dcu där knöl-
påken upplyftad i banden till den unga damcu och
bad om en al mosa och samtidigt hotade ni henne
genom att skrika: »Ni är dödens!»
Den tilltalade: — Mycket sant, nådig herr do-
mare, men jag sade inte, när hon skulle dö, och dö
skall bon ju dock en gång.
Handel och sjöfart.
Finska lotsöfverstyrelsen har tillkänuagifvit,
att inom Bottniska viken fyrfartyget »Storkalle-
gruud» kommer att vid öppet vatten innevarande
år förflyttas från dess förut innehafda plats och
utläggas vester om det i vestlig riktning från Eriks-
sons grund inom området under Bergö lotsplats i
Vasa lotsfördelniug upptäckta grundet Judastenarne
samt den vid vestra kanten af Erikssons, äfveu
Södra Storkallegrund benämda grund utsatta
flaggremmare samtidigt indragas. Så snart sagda
fartyg intagit deu nya platsen, skola närmare be-
stämmelser meddelas om fartygets läge och det
djup, å hvilket detsamma är utsatt.
— Samma myndighet har tillkännagifvit, att i
och för utmärkande på ett tillförlitligare sätt af
det inom området under Bergö lotsplats i Vasa
lotsfördelning belägna grundet Svartgrund, å den
vid detsamma utsatta remmarestång med flagga
skall från seglationens början innevarande år an-
bringas kvast med riset nedåt under flaggan.
Grundets läge: Lat. 62 gr. 42 min. i sek. N
(?), Long. 20 gr. 58 min. 18 sek. O.
Norrlands Skeppslista.
Carl Hindric, Björkeroth, anl. t. King-
ston fr. S:t Thomas.
Ida, Lindström, anl. t. S:t Thomas fr.
Platafloden.
Mars ltf.
- 20.
- 28.
Frey, Svedberg, anl. till Capetown fråu
Calkutta.
Wilhelm Gynther, Fröberg, afscgl. från
Kingston t. Milk Revir.
April 6. Australia, Sandin, pass. Tarifa.
— 12. Andrea Wilhelmina, pass. Gibraltar.
— lti. Adolf, Sjöholm, scgelkl. fr. Grimsby till
Marsala.
— — Jacob, Johansson, pass. Deal.
— 18. August, Nordlinder, anl. t. Falmouth fr.
Portorico.
— — (omkr.) Aracau, Hedberg, pass. S:t He-
lena.
— — Catharina, Myra, pass. Dungeness.
— 1». Medelpad, Öhrnberg, anl. t. Falmouth
fr. Laguua o. beord. till Glasgow.
— 2.’5. Hedvig Sona, Norman, segelkl. fr. Halm-
stad t. Hull.
— 24. Ida, Carlsson, anl. till Hull fråu Fila-
delfia.
Afgångna och ankomna fartyg.
Geut d. 15 april. 4:dc November, Rcincrtsen,gt.
Heruösaud.
Cagliari d. 10 april. Vere, Kastmat, gt. Sunds-
vall.
Rosario d. 29 febr. Hilda fr. dito.
Mjölnaren har slumrat in i sin kvarn och sitter
och nickar, till dess slutligen en del af hans långa
hår fastnar i maskineriet. Först när en handfull
hår rvckes från hans hufvud vaknar han och ropar!
— Nå. men i all verlden, hvad står på. gumman
nin?
bon vände sig åt sidan, upptäckte hon ett frun-
timmer, som stod midt i gången och såg på
henne.
A fs t and et ocb mörkret gjorde det omöjligt
att urskilja, hvera det var. Ben skuggrika
skepnaden hvarken rörde sig eller yttrade nå-
got. Kate, hvars nerver redan voro hårdt an-
gripna, blef rädd och frågade med en liten darr-
ning på rösten:
— Hvem är ni? Hvad vill ni?
Rösten, som svarade, lät lika förskrämd.
— Jag skulle gerua vilja tala några ord med
er, eade den.
Kvinnan närmade sig med dröjande steg. Nu
kunde den unga frun se hennes anletsdrag. Det
var Sid Westerneld.
Kates första känsla var vrede.
— Er djerfhet förvånar mig, sade hon.
Det låg ingen barm i Sids svar.
— Två gånger bar jag närmat mig hotellet,
och två gånger har modet svikit mig. Jag gick
min väg igen och vankade omkring, Gud vet
hur länge. Min blygsel och fruktan gjorde mig
känfllolös för tröttheten. Detta är mitt tredje
försök. Om jag stode er litet närmare, skulle
ni kunnat se, hvad det kostat mig. Jag har
så mycket att säga er. Vill ni höra på?
— Ni tränger er på mig mot all anständig-
het, miss WeBterfield. Jag vill ingenting höra.
— Besinna, min fru, att en olycklig varelse,
som jag, icke utan allvarliga skäl skulle utsätta
sig för er vrede och ert förakt. Ännu en gång,
vill ni ej höra mig?
— Nej!
— 327 ~
hade medvetande af, var en känsla af ömhet i
alla leder.
Månen steg allt högre på himlen, försilfrade
trädtopparne ocb letade sig äfven till detta ställe,
der den stackars flickan satt. Skenet föll rakt
på hennes ansigte, utan att bon lade märke
dertill. Omsider väcktes hon dock till lif af
en barnröst, som kom hennes bjerta «tt klappa.
— Ack, kära, kära Sid, är det du!
Ögonblicket derpå låg Kitty i hennes armar.
— Min egen lilla nicka! Har bar du kom-
mit hit?
— Vi äro på återväg från kristallpalatset,
miss, svarade barnpigan. Jag fruktar dock, att
vi måste gå in, tillade hon ängsligt.
Sid släppte genast flickan. Denna hakade sig
emellertid fast vid henne, kysste henne och ut-
brast häftigt:
— Kan du tro, Susan, att jag går ifrån Sid,
just som jag tränat benne? Kan du verkligen
inbilla dig det.
Barnpigan gaf efter. Hos en bjertegod natur
gfi vänlighet och takt hand i hand, utan att
fästa afseende vid de sociala skrankor, man mö-
ter öfver allt i lifvet. Försynt drog hon sig
tillbaka.
Kittys frågor följde tätt på hvar andra. Några
af dem rar det svårt att öppet besvara. Slut-
ligen ville hon äfven veta, om Sid träffat
modern.
— Nå, hvarför följde du inte mamma in?
sporde hon vidare.
— Fråga mig ej, kära barn.
Flickan drog genast sina slutsatser.
— Ha du ocb mamma varit ovänner?
Kate såg på benne och blef rörd. Hennes
ädelmod fick åter öfverhand.
— Jag säger icke detta af bätskhet mot er,
återtog hon, men när det är fråga om förlå-
telse från min sida, så må ni också besinna,
hvad ni begär, att jag skall glömma... Dock,
det skulle vara oss bägge plågsamt att stantia
längre tillsammans, fortfor hon och steg upp.
Jag hoppas emellertid, att ni tror mig mena
fullt uppriktigt med er, när jag frågar, om det
icke är något, jag kan göra för er.
— Nej, ingenting!
Den olyckligas öfvergifna belägenhet skulle ej
kunnat få ett mera gripande uttryck än i dessa
två ord. Då hon synbarligen var mycket ut-
mattad, frågade den unga frun, om hon ville
hvila sig uppe i hotellet, men hon bad istället
att få stanna en stund, der hon var. Nu aflägs-
nade sig Kate, i det hon vänligt yttrade:
— Jag tror på er ånger och edra goda af-
sigter.
— Tro på mitt straff!
Flera ord vexlades ej dem emellan.
Månen steg upp, och dess rena, klara strålar
flödade öfver trädgården.
IX.
Ingen, rädsla för ensamheten, inga sorgsna
minnen, iDga farhågor för framtiden plågade
Sid. Ingenting annat än trötthet. Orörlig ocb
likgiltig hvilade hon som ett utmattadt djur,
hon hvarken såg eller hörde. Det enda, hon
Sid vände sig om för att gå, men stannade
genast. Någon kom ut från hotellet. Det vi-
sade sig vara barnpigan.
— Hvar är miss Kitty, frun? frågade hon.
Kate upplyste henne derom samt bad henne
gå och befria kapten Bennydeck från besväret
med flickan. Under det hon talade, kastade Su-
san en blick på miss Westerneld ocb kände ge*
nast igen den forna guvernanten. I detsamma
hon aflägsnade sig, sade Sid till henne:
— Jag hoppas, att lilla Kitty mår bra.
Ingen mor skulle kunnat motstå den ton,
hvari dessa enkla ord uttalades. Det krossade
hjertat och den oförsvagade kärleken till barnet
dallrade deri och rörde till och med tjenstflic-
kan. Erinrande sig de lyckliga dagar, då guver-
nanten vunnit allas tillgivenhet på Mount Mor-
ven, stannade bon och svarade vänligt:
— Ja, tack, miss, hon är rask.
I detsamma hon gick, sfig hon sin matmor
vinka åt Sid och skjuta fram en stol.
— Miss Westerneld, jag ber er glömma, hvad
jag nyss sade, yttrade den unga frun. Innan
jag lyssnar till er, vill jag dock först göra en
frfiga. Eör det, ni vill säga mig. blott er sjelf?
— Nej, äfven en annan.
Kates sjelfbeberskning sattes på ett hårdt prof.
— Om ni med den andre menar mr Herbert
Linley...
8id afbröt henne, i det hon alldeles oförbe-
redt utbrast:
— Jajr skall aldrig mer återse mr Linley!
— Har han öfvergifvit er?
— Nej, det är jag, som öfvergifvit bouorn.
— Ni!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
