Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ångf. „NORDSTJERNAN“,
Kapten C. A. Pettersson,
afgår från Stockholm Lördagen den 26 dennes,
kl. 12 midd., till Sundsvall, Hernösand och
Nyland.
(1843) GUST. LARSON.
Ångf. „CARL XV“,
kapten O. F. Hedborg, afgår
från Stockholm till Sundsvall Söndagen den 27
Maj, kl. 12 midd.
„ Sundsvall till Hernösand och Nyland den
28 Maj ej före 9 f. m.
„ Sundsvall till Stockholm Onsdagen den 30
Maj, kl. 6.30 e. m.
(1800) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „VESTERNORRLAND“,
Kapten Gustaf Lindberg,
afgår från Stockholm, Onsdagen den 30 dennes,
kl. 10.15 f. m., till Sundsvall, Hernösand och
Nyland.
(1844) GUST. LARSON.
Ångf. „J. L. RUNEBERG“,
Kapten Alfred Sundberg, afgår
från Sundsvall till Stockholm Söndagen den 27
Maj, kl 6.30 e. m.
(1744) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „GUSTAF II ADOLF“,
Kapten J. A. Dahlström,
afgår från Stockholm Söndagen den 27 dennes,
kl. 10.15 f. m. direkt till Sundsvall.
OBS. Biljettpriset 1:sta plats 10 kronor.
(1845) GUST. LARSON.
Ångaren „GESTRIKLAND“,
Kapten H. B. Lindborg,
afgår från Gefle Söndagen den 27 Maj på
morgonen, anlöpande Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall,
Hernösand och Örnsköldsvik samt Nordmaling och
Umeå om underrättelse ingått före afgången från
Gefle att farvattnet till sistnämnde båda platser är
isfritt.
Återvänder från Sundsvall söderut Torsdagen
den 31 Maj, kl 11 f. m.
(1818) ERNST O’KONOR.
Ångf. „HERNÖSAND II“,
Kapten H. Asplund, afgår
från Sundsvall till Hernösand, Ullånger och
Örnsköldsvik Lördagen den 26 på morgonen.
„ Sundsvall till Stockholm Måndagen den 28,
kl. 6.30 e. m.
(1784) O. B. JOACHIMSON.
Bremen—Sundsvall.
Ångaren „SKELLEFTEÅ“
lastar i början af instundande Juni månad i
Bremerhaven för Stockholm och Sundsvall mot billig
frakt. Vidare meddelar
(1785) C. G. WICKBERG.
Snabbgående och för passagerare beqvämt inredda
Ångfartyget „PRINS OSCAR“,
Kapten Alfred Spikh,
skall vid första öppet vatten börja en regelbunden
trafik mellan Sundsvall och Hudiksvall med
anlöpande af mellanliggande platser.
OBS.! Ångfartyget afgår, så snart
isförhållandena det medgifva, från Stockholm till Sundsvall
medtagande passagerare och fraktgods till
Sundsvall, Galtström, Gnarp, Jettendal och Hudiksvall.
Närmare meddelar
(1565) O. B. JOACHIMSON.
Ångaren „TELEGRAF“,
Kapten J. G. M. Clareus,
afgår från Gefle Torsdagen den 31 Maj anlöpande
Söderhamn, Enånger, Hudiksvall, Jättendal,
Sundsvall, Hernösand och Örnsköldsvik.
Från Sundsvall norrut Lördagen den 2 Juni,
kl. 12 middagen.
Återvänder från Sundsvall söderut Måndagen
den 4 Juni, kl. 11.45 e. m.
(1849) ERNST O’KONOR.
Ångf. „WILHELM RÖHSS“
skall, så snart farvattnet blir isfritt, trafikera traden
med anlöpande af Hernösand, Köpmanholmen,
Örnsköldsvik, Husum, Nordmaling, Umeå, Sandviken,
Ratan, Sikeå, Kallviken, Skellefteå, Kågeå o. Piteå.
Närmare meddelar
(1789) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „NYLAND“,
Kapten J. O. Stafverin, afgår
från Sundsvall alla dagar kl. 8 f. m.
„ Hernösand alla dagar kl. 3 e. m.
(1777) GUST. LARSON.
Ångfartyget „HERNÖ“,
Kapten Lindström,
afgår från Sundsvall till Hernösand hvarje
söknedag kl. 3.30 e. m., från Hernösand kl. 8 f. m.
(1759) ERNST O’KONOR.
Sundsvall—Sollefteå.
Ångaren „FÄNRIK STÅL“,
Kapten C. Wedholm,
afgår hvarje Tisdag, Torsdag och Lördag kl. 7 f.
m. till Sollefteå och mellanliggande stationer.
(1848) ERNST O’KONOR
Ångf. „ELIAS SEHLSTEDT“,
Kapten Rob. Fahlman,
hitkommer Söndags afton och afgår så långt norrut
som isförhinder medgifva Tisdagen den 29 Maj på
morgonen.
(1837) O. B. JOACHIMSON.
Ångaren „NJURUNDA“
afgår tillsvidare sökendagar:
från Sundsvall kl. 7 f. m., 1 och 5 e. m.
„ Wärsta kl. ½10 f. m., ½3 och 7 e. m.
Söndagar:
från Sundsvall kl. 8 f. m., 2 och 6 e. m.
„ Wärsta kl. 10 f. m., 4 och 9 e. m. (1743)
Ångfartyget „LJUNGAN“
afgår Sökendagar:
från Wärsta till Sundsvall kl. 8 f. m., 2 och 6 e. m.
„ Sundsvall till Wärsta kl. ½12 f. m., 4 och 8
e. m.
Sön- och helgdagar:
från Wärsta till Sundsvall kl. 9 f.m., ½3 o. 7 e.m.
„ Sundsvall till Wärsta kl. 12 midd., 5 o. 9 e. m.
(1733)
Sundsvall—S:t Petersburg
Under instundande seglation afgår ett af
ångfartygen „Wasa“ och „Gustaf Wasa“ från
Sundsvall till S:t Petersburg tillsvidare hvarje
Söndagsafton. Från S:t Petersburg Torsdagar
och Lördagar. Närmare meddelar
(1298) O. B. JOACHIMSON.
Skånska Grisar,
friska, af Veterinär besigtigade, hvarom intyg
kommer att företes, säljas vid följande stationer
och tider, neml.: Ånge Tisdagen den 29 Maj, kl.
2 e. m.; Erikslund Onsdagen den 30 Maj, kl. 9
f. m.; Fränsta samma dag kl. 4 e. m.; Kärfsta
Torsdagen den 31 Maj, kl. 5 e. m., samt
Nedansjö Fredagen den 1 Juni, kl. ½6 e. m., af P.
Löfqvist från Ovesholm. (1840)
Stor Fest
Midsommardagen
kommer logerna »Folkets Lycka» och
»Fridsförbundet» att hålla i Östlonings Åstrand kl. 3 e.
m. Hornmusik utföres af Fagerviks musikkår.
Nykterhetsföredrag hålles af Pastor Skog m. fl.
Vidare genom annons framdeles.
Festkomitérade.
Sång och Strängaspel.
Lördagen den 26 Maj, kl. ½8 (half åtta) e. m.,
i Skönsbergs kapell. Söndagen den 27 Maj,
kl. ½5 (half fem) e. m., i Salemskapellet i
Svartvik. Onsdagen den 30 i Liden. Torsdagen
den 31 i Indal.
Föredrag, predikan och korta tal af I. S.
Österman, C. G. Lagergren, Anton Österman, Viktor
Liljeberg och G. Lagerstedt.
Sången och musiken anföres af pastor I. S.
Österman. Inträdesafgift 25 öre.
Allmänheten bjudes välkommen till mötena.
Vid A. J. Lindgrens arbetsinrättning
emottages presenningar och säckar
till lagning. Äfvenså förfärdigas förstugumattor
af platting. Utarbeten såsom vedhuggning m. m.
utföres efter billig taxa. Order å ofvanstående
emottages alla tider på dagen vid inrättningen.
(710)
Hattar blekas, färgas, omsys och
pressas. Modellhattar samt
moderna Baretter inkomna. All slags
modesömnad verkställes fort och billigt.
Anna Petterson.
(1329) 29 B Trädgårdsgatan.
H. Norbergs åkeri
är flyttat till Trädgårdsgatan 45. Skjutsar och
arbetskörning verkställes fort och billigt. (1389)
STEN SÖDERBERGS
BOKBINDERI
rekommenderar sig till utförande af allt hvad till
yrket hörer.
Allt utföres med största omsorg till lägsta pris.
Hattaskar finnas på lager.
N:r 1 B Köpmangatan N:r 1 B
f. d. Jernvägshotellet. (1413)
Reparationer emottagas å
alla sorters maskindelar till Ångbåtar och
Landsmaskiner, och utföres arbetet omsorgsfullt, fort
och till ytterst billiga priser vid
N. P. Linderbergs
(745) Metallfabrik.
Conservering.
Till conservering emot Mal, öfver sommaren,
emottagas alla sorters Pelsvaror hos
P. F. Hejdenberg.
(1484) Körsnär.
Pianostämningar
och reparationer
verkställas
omsorgsfullt och billigt i
staden och på landet af
J. P. Sjöberg. Adr.
Märta Sillérs gård,
Trädgårdsgatan 24.
(221)
JAKOBSSON
ÖSTERLUND
KOPPARSLAGARE
LUNDSTRÖMS
EFTERTRÄDARE
SUNDSVALL
Utföra allt hvad till
kopparslageriyrket hörer.
Stort sorteradt lager af
välgjorda kopparkärl. 1496
En ny större skräddarsax har nyligen blifvit
bortstulen. Den som återskaffar saxen, eller
lemnar upplysning om hvarest densamma finnes,
erhåller nöjaktig ersättning af
J. P. Wiklander.
För
Tvätt-Klädningar!
Kulörta Galoner.
Vackraste och billigaste garneringsartikel för
sommardrägter. Ovanligt stort sortiment.
Mycket billigt.
Knappar i stennöt, glas, perlemor m. m.
i Nya Väfnadshandeln vid Vängåfvan.
(1847)
Seglare ohoj!
En i godt stånd varande Lustkutter, god
seglare, utmärkt sjöbåt, mätande 11 tons, 38 fot
lång, 11 fot bred, byggd af furu och ek samt
kopprad; rigg af wirerope, beqvämt inredd med två
salonger och kök. Kuttern, som har fullständiga
inventarier, deribland flera reservsegel, säljes
billigt och på fördelaktiga betalningsvilkor, om
uppgörelse sker med undertecknad innan d. 15
nästkommande Juni. G. R. Staflin.
(1814) Örnsköldsvik.
För Turister och Handelsresande
samt amatörer af jagt och fiske!
Hallbergs patenterade Matschatull
är en nödvändighetsartikel för alla som på en
utfärd från hemmet önska medföra en väl ordnad
och på några sekunder elegant serverad reskost.
Utseende af en snygg liten kappsäck. Priset 3
storlekar resp. 12, 15 & 18 kr. st. Återförsäljare
rabatt. Agenter antagas i alla Sveriges städer.
(1842) Gottfrid Östeman, Sundsvall.
I anseende till resa
försäljas under hand diverse snygga Möbler.
Adr.: Gamla Kyrkogatan 17, 1 tr. upp.
Fru Rosenqvist.
Undertecknads stora
välförsedda lager af Manufakturer, Korta varor,
Hattar, Mössor, Färdiggjorda Kläder,
Skinntröjor, Filtsjalar från 6 kronor till högre
pris, Skodon, Galoscher, Sulläder, Svart
läder, Nåtlingar, säljes ovanligt billigt mot
kontant hos
J. Olson Wallström i Lucksta.
Gefle välkända Bomullsgarner,
Viktoriagarner, Väf- & Strumpgarner, Koft-
& Rundgarner af flera slag, billigast hos
J. Olson Wallström i Lucksta.
Kaffe, Socker, Sirup, Gryner,
Mjöler, Malt, Ärter, Bönor, Sill, Fisk, Salt,
Medvurst, Anjovis, Hummer, Fläsk, Ost,
Smör, Russin, Sviskon, Plommon, Gårda &
Colmans Stärkelse, Dun, Snus, Tobak,
Cigarrer, Glas, Porslin m. m., billigast hos
J. Olson Wallström i Lucksta.
För vårsådden!
Gödningsämnen af Stockholms välkända
Superfosfatfabrik, Timotej, Alsike och
Rödklöfver, Vicker, Hafra, Ärter, Korn samt
Kryddgårdsfrön af utmärkta slag till högsta
grobarhet hos
J. Olson Wallström i Lucksta.
Målarefärger, Oljor, Fernissor, Kopal,
Penslar, Papp, Papper, Tapeter, Bårder,
Hemfärgsatser, Asfalttjära, Rödfärg, Kalk,
billigast hos
J. Olson Wallström i Lucksta.
Symaskiner, Hackelse- &
Kastmaskiner, Jernspislar, Kaminer, Kokkärl, Plogar,
Spadar, Grepar, Gafflar, Tjuder, Hästskor
och Söm, stort lager af Spik, Dyckert, Stål,
Koppar-, Jern- och Bleckplåt, Zink, Bly,
Tenn, Yxor, Liar, Brynen, Slipstenar m. m.
m. m., säljes till ovanligt billiga priser hos
(1489) J. Olson Wallström i Lucksta.
Franska
Percaler och Satiner
samt
Almedahls Bomullstyg
utsökt vackra mönster; god qvalité
i Nya Väfnadshandeln vid Vängåfvan.
(1846)
COLLODIN.
Erkändt bästa medel mot Liktornar och
Vårtor.
Absolut oskadligt och användes utan smärta,
säljes i kommission à 1 krona pr flaska i
boktryckeriboden bakom stadshuset.
Norra stambanans fortsättning.
Kongl. m:t har den 23 april anbefalt väg-
och vattenbygnadsstyrelsen att under
innevarande år verkställa undersökningar för
stambanans genom öfre Norrland
fortsättning från Vännäs till Öfver Luleå (Boden)
i den sträckning, att linien, utgående från
Vännäs eller någon punkt i närheten och
vester därom, framdrages på ett afstånd af
omkring fem mil från kusten och, så vidt
görligt är, kommer att närma sig de mera
betydande punkterna i denna del af landet,
eller Degerfors, Jörn och Elfsbyn; börande
därvid iakttagas samma tekniska
bestämmelser, som för linien Långsele—Vännäs
äro faststäda.
Vidare och då det är af vigt för en
jämförelse mellan den sålunda ifrågasatta linien
och den tillförene undersökta, närmare
kusten belägna sträckningen, att sistnämda linie
varder undersökt med iakttagande af
samma tekniska bestämmelser, som skola
tillämpas vid undersökningen af den andra
linien, har kongl. m:t uppdragit åt väg- och
vattenbygnadsstyrelsen att, efter det den
ofvannämda inre linien blifvit undersökt eller
dessförinnan, om tillgängliga
ingeniörskrafter det medgifva, jämväl låta, med
iakttagande af samma tekniska bestämmelser, som
äro faststälda för linien Långsele—Vännäs,
verkställa förnyad undersökning af den redan
undersökta linien för att söka åstadkomma
möjliga förbättringar af denna linie.
I sammanhang med fastställande af plan
för norra stambanans fortsättning till Skorped
anbefalde k. m:t väg- och
vattenbygnadsstyrelsen att vid uppgörande af arbetsplan
för denna linie tillse, hvilka förenklingar i
bygnadssättet syntes kunna vidtagas
äfvensom i hvad mån större eller mindre del af
arbetena borde kunna öfverlåtas till
utförande på entreprenad.
I anledning häraf har styrelsen, som förut
yttrat sig i fråga om hvilka förenklingar i
bygnadssättet kunna vidtagas, i skrifvelse
den 11 sistlidne april afgifvit yttrande
rörande förändrade och utsträckta arbetsaftal
och häraf beroende anordningar. Styrelsen
anför i afseende härå följande:
»De ganska betydande arbetsaftal, som
under föregående tid uppgjorts rörande
utförande af omfattande murnings- och
schacktningsarbeten, hafva, i likhet med de mindre
arbetsaftalen, städse betingat användning af
en så kallad dagsverksbok och i
sammanhang härmed nödiga annotationer och
bokföring. För att undvika dessa anordningar,
som förutsätta ett talrikare befäl m. m., och
för att jämväl bereda arbetsförmännen en
själfständigare ställning, anser styrelsen, att,
vid sidan af det gamla systemet, hvilket
för särskilda fall såsom grundläggningar med
flere maktpåliggande arbeten bör bibehållas,
större arbetsaftal på delvis nya grunder
borde införas, med afseende å hvilka aftal
följande föreskrifter skola lända till
efterrättelse: 1:o) aftal om utförande af större
jordschacktnings-, sprängnings-, murnings- med
flere arbeten ingås sålunda att, sedan
arbetsberäkningar m. m. underkastats
arbetschefens pröfning och godkännande, och
anbud af honom infordrats från kände
arbetsförmän med flere, samt arbetschefen haft
tillfälle afgöra, hvilket af de afgifna
anbuden vore att föredraga, skriftligt aftal i dubbla
exemplar upprättas och utvexlas, försedda
med godkännande underskrifter af
arbetschefen och arbetsförmannen. 2:o) Som för
utförande af sålunda aftaladt arbete torde
åtgå större delen af den för arbetenas
bedrifvande lämpliga årstiden, bör månatliga
afmätningar öfver verkstäldt arbete ega rum.
3:o) Förmannen erhåller på grund af den
verkstälda afmätningen likvid för under den
gångna arbetsmånaden utfördt arbete,
hvarvid dock, till säkerhet för utlemnade
materialier, atbetsredskap m. m. innehållas 25
prosent af den för ifrågavarande arbete
belöpande betalningen. 4:o) Sedan ett
arbetsaftal blifvit fullgjordt, skola vid slutlikvid
utbetalas de vid föregående afmätningar
innehållna belopp, efter de afdrag för
materialier m. m., som enligt aftalet skola ega
rum.»
I utlåtandet framhålles vidare att genom
tillämpning af omförmälda större
arbetsaftal skulle en del af de åligganden, som
hittills tillhört stationsingeniörerne äfvensom
stationsbokhållarnes göromål öfverflyttas till
arbetsdistriktets byrå och
materialförvaltarekontoret. Härigenom komma
tjänstemännens antal å linien att betydligt
inskränkas. I stället för den gamla
arbetsstationsindelningen, med därtill hörande tre klasser
tjänstemän, skulle befälet å linien utgöras af
en enda tjänstemannagrad eller
afdelningsingeniörer. Vid föredragning af väg- och
vattenbygnadsstyrelsens ofvannämnda
skrifvelse har k. m:t förordnat,
att tjänstemännen å en arbetslinie vid
statens järnvägsbygnader skola utgöras af:
en öfveringeniör, hvilken skall vara väg-
och vattenbygnadsstyrelsen närmast
ansvarig för arbetets ledning å det område af
järnvägsbygnaderna som blifvit honom
anförtrodt; en öfveringeniörsassistent, hvilken
skall förestå bygnadskontorets såväl
tekniska som ekonomiska afdelning och under
öfveringeniörens frånvaro på tjänsteresor
eller eljest utöfva den denne tillkommande
ledning af arbetet; afdelningsingeniörer till
erforderligt antal, af hvilka en hvar under
öfveringeniörens inseende skall förestå
arbetet å en bansträcka af 5 till 7 kilometer,
samt, jämte öfvervakande af arbetet,
verkställa de förrättningar, som förut tillhört
nivellörerne, en materialförvaltare; en kassör;
erforderligt antal material-bokhållare såsom
biträden på materialförvaltarekontoret; en
bokförare och ingeniörsbiträden med
tjänstgöring dels å linien och dels å ritbyrån.
Hvad sålunda stadgats skall tillämpas
från den tidpunkt, då arbetet å
stambanebygnaden innevarande år allmänt tager sin
början.
Öfveringeniören tillsättes, på förslag af
väg- och vattenbygnadsstyrelsen, af k. m:t
och de öfrige tjänstemännen af väg- och
vattenbygnadsstyrelsen.
Sundsvall 26 Maj.
Minneslista
Söndag 27, kl. 2 e. m., ordinarie bolagsstämma
med Selångers brandstodsbolag uti
sockenstugan.
Tisdag 29, börjar brandsyn.
— kl. 2 e. m., sammanträde i handl. Julius
Anderssons konkurs i rättens förmak.
— kl. 4 e. m., auktion å 9 st. kor hos C. G.
Redelin i Granlo.
— kl. 5 e. m., ordin. bolagsstämma med
Sundsvalls hypoteksförening å G. O. Stadins kontor.
Onsdag 30, kl. 10 f. m., auktion å diverse
lösegendom å auktionskammaren.
— kl. 10 f. m., d:o å d:o i gården No 19
Sjögatan.
— kl 2 e. m., sammanträde i f. handl. Johan
Sundbergs konkurs i rättens förmak.
Torsdag 31, senast denna dag skola skulder till
fru Anna Brännströms konkursmassa
inbetalas till poliskommissarie Ekelund.
— kl. 12 p. d. ordinarie bolagsstämma med
delegarne i aktiebolaget Vesternorrlands läns
trädgårdsförening å landtstatshuset i
Hernösand.
Vi hafva efterfrågat hos åtskilliga
arbetsgifvare, hvilket svar de gifvit på
sågverksarbetareförbundets skrifvelse. Man har
upplyst oss, att sedan deras egne arbetare
förklarat sig främmande för förbundet och
skrifvelsen, hafva arbetsgifvarne ansett sig
sakna skäl att besvara densamma. Den var
dock såväl till innehåll som form af så pass
märklig art, undertecknad af personer,
intagande en så framskjuten ställning bland
arbetarne, för öfrigt anhållande om
arbetsgifvarnes svar på ett så hofsamt sätt, att vi
måste för vår del finna denna tankegång
hos arbetsgifvarne icke väl motiverad.
Förbundet må omfatta blott ett mindretal af
arbetarne, det är dock den enda kända
offentliga förening af arbetare inom distriktet
och det program, som talemännen i sin
skrifvelse framlagt, är af sådant innehåll att det
synes oss ligga i arbetsgifvarnes intresse,
måhända äfven vara deras pligt, att icke
intaga en kylig hållning mot förbundet.
Det är också med glädje vi erfarit, att
åtminstone en af arbetsgifvarne aflåtit ett
motiveradt svar till förbundet. D:r S. Axells
ställning till distriktets arbetare är väl
äfven sådan, att han skulle hafva illa häfdat
densamma, derest han ej begagnat tillfället
att för dessa framlägga sina tankar om en
öppen skrifvelse, aflåten från arbetare till
honom, känd och diskuterad af hvarje
arbetare i orten.
Då d:r Axells svar borde vara af allmänt
intresse, hafva vi förskaffat oss del af
detsamma. Våra läsare må nu själfve döma,
om denna förmodan besannat sig.
Svaret har följande lydelse:
»Till Sundsvallsortens Sågverksarbetareförbund!
På sinom tid hade jag i egenskap af chef för
firman Axell & Co. och för Rosenborg Aktiebolag
förmånen att mottaga Eder tryckta skrifvelse,
dagtecknad den 4:de dennes.
Med svar därå har jag dröjt. Väl visste jag utan
vidare betänkande, att de medgifvanden, som Ni
ansågo nödiga från min sida för att afvärja den
enligt Eder mening hotande faran af strejk, icke
kunde af mig göras. Hvad först och främst den
allmänna löneförhöjningen af 12 proc. angår,
behöfde jag blott öfverslå, att detta skulle innebära
för Strands sågverk en ökad utgift af kr. 18,000
och därjämte erinra mig de senare årens bokslut.
Dessa ställa på mig en helt annan fråga: Kan Du
fortfarande betala arbetarne den aflöning de hafva,
eller måste Du minska den? Eller, om Du icke
vill tillgripa den utvägen, skall Du inskränka
affären, afskeda en del arbetare? — I fråga om den
från utlandet komna tanken på en
normalarbetsdag behöfde jag blott spörja mig: äro dagarne
normala under vår breddgrad; kan arbetaren här
arbeta lika många timmar vintertid som sommartid
och bör han icke, måste han icke arbeta en längre
tid under juni, juli än under januari, februari?
Hvad skulle för öfrigt en normal arbetsdag å 10
timmar hos oss leda till? Icke till en höjning,
utan till en nedsättning i arbetsförtjänst för de nu
anstälde.
Jag kunde således i fråga om det hufvudsakliga
i Eder hemställan, att jag måtte ändra mina
arbetares aflöning och arbetstid, genast hafva svarat
ett bestämdt nej. Men jag önskade dessförinnan
göra mig förvissad om, dels hvad mina egna
arbetare tänkte i frågan, dels huruvida Eder fruktan
för strejk var välgrundad, dels huruvida den —
rent ut sagdt — var verklig och icke föregifven.
Jag har nu gjort detta. Jag tror, att mina
arbetare icke vilja strejka och helst sett, att strejk
aldrig varit nämd. Jag tror, att Eder farhåga för
strejk varit öfverdrifven. Men jag tror äfven och
skall tro, intill dess ovedersägliga bevis föreligga
om motsatsen, att Ni själfve icke önskat, icke
arbetat för strejk, utan fruktat den.
Då jag hyser en sådan uppfattning, anser jag
mig kunna säga Eder några ord i allmänhet om
Eder skrifvelse. Såsom I veten mer än väl, är
strejk en utväg, som kostar arbetaren pengar och
helsa, som rubbar förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetstagare, och som mycket sällan
leder till målet. Det är en förtviflad utväg, som
blott bör begagnas af den arbetare, hvilken i fråga
om aflöning är bragt i en förtviflad belägenhet.
Det måste således vara förenadt med stort ansvar
att förbereda en sådan och att däri deltaga. Men
redan det att bringa ett förslag om strejk
allmänneligen och offentligen på tal, isynnerhet när man
därmed samtidigt förbinder vissa önskningsmål om
högre lönevilkor, är mycket vågadt och enligt min
mening oklokt af dem, hvilka såsom Ni särskildt
frukta för strejk. I hafven med denna Eder
skrifvelse gifvit ett godt handtag åt just dessa
ytterlighetsmän, hvilka I viljen bekämpa, och går nu
allt väl, är det den stora massans af arbetare förtjänst,
möjligen äfven till någon del Eder såsom enskilde
personer, men icke Eder skrifvelses. I kunnen väl
möjligen säga, att något godt har dock skrifvelsen
medfört, enär på ett eller annat verk, där
arbetaren i något afseende haft det sämre än då andra,
jämkning skett. Men detta hade tvifvelsutan
kunnat vinnas äfven utan skrifvelsen. Denna har
däremot, så vidt jag kan döma, gjort Sundsvallsortens
arbetare, Edert förbund och Eder själfva ogagn
och skada såväl i arbetsgifvarnes som troligen ock
i arbetarens egen opinion, för att ej tala om det
vapen, som den lemnat i handen på allmän och
enskild reaktion. Detta är nedslående, ty det är
af nöden, att distriktets sågverksarbetare bilda en
förening, omfattad af arbetsgifvarnes och
allmänhetens sympatier — icke för att göra strejk eller
tilltvinga sig något med hot om strejk — utan för
att verkliggöra det program, hvarom Eder
skrifvelse i öfrigt förmäler: klok hushållning, nykterhet
och ökad bildning.
Tänk om Arbetareförbundet skulle kunna
åstadkomma något sådant, som till exempel en praktisk
hushållsskola för distriktet. En skola, där
arbetaredotter, under åtnjutande af kostnadsfri
undervisning, föda och bostad, finge lära sig att på ett
klokt sätt reda matvaror till god föda, taga vara
på och använda det öfverblifna, sy och lappa, att
sköta ett hushåll bättre med 500 kronor om året
än nu med 700 och möjligen äfven inhemta de
första grunderna för späda barns vård. Detta skulle
enligt min förmening rycka vår arbetarebefolkning
mera framåt i ekonomisk och moraliskt afseende
än hvilken löneförhöjning som helst.
Till Edert program borde äfven höra ett annat,
kanske i stort sedt det viktigaste af allt. Så länge
arbetaren, äfven den under strecket stående, icke
tillvunnet sig den rätt, som honom tillkommer,
såsom svensk medborgare, blir han, såsom vi sett,
skoningslöst plundrad, han och i flertalet fall hans
arbetsgifvare med honom. Hvilket ekonomiskt
framsteg än I gören, så kan den snikna egennyttan i
förening med nationalekonomisk okunnighet hos
dem, som makten hafva i representationen, skuffa
Eder genom tullbeskattning våldsamt tillbaka. Mot
detta finnes intet annat försvar än rösträtt. Att
skaffa Eder sådan förmår ingen annan än I själfva.
Men om I å andra sidan riktigt viljen, skall ingen
kunna stå Eder emot.
Under önskan, att Eder energi och Edra krafter
måtte riktas äfven på detta mål, och att Edert
arbete därför måtte vinna snar framgång tecknar jag
Vänskapsfullt
Severin Axell».
Eldsvådor. Vid ½3-tiden i torsdags
eftermiddag syntes till staden från
Alnösundet en svart rök uppstiga i riktning mot
Tunadal. Vid en med anledning däraf
företagen färd uppåt sundet blef man snart
öfvertygad om riktigheten af gissningen.
En bygnad, bebodd af handlanden A. O.
Bylin, hvilken förut varit egare till
densamma, men numera försåld till Tunadals
bolag, var vid vår framkomst nära
nedbrunnen. Huru elden uppkommit kunde
ej uppgifvas, endast att elden börjat i
taket. Genom utomordentliga
ansträngningar och kloka arrangemanger samt till
största delen genom verkets ångspruta, som
inom några minuter kom i gång, kunde
den endast 40 à 50 alnar ifrån det
brinnande huset belägna brädgården räddas från
antändning. Det två våningar höga
boningshuset såväl som uthusen nedbrunno
till grunden. Likaledes uppbrann ett stort
vedlager tillhörigt hr Bylin. Boningshuset
var försäkradt i bolaget Skåne för 5,000 kr.
och Bylins varulager samt lösegendomen i
bolaget Svea för 11,000 kronor. Arbetaren
M. Holmberg som bodde i gården, hade
sin egendom försäkrad i det senare
bolaget för 1,500 kr. Veden var icke
försäkrad. I gården bodde dessutom 3 ogifta
arbetare, som ej hade försäkrat, men deras
förlust skall vara ringa, emedan de räddade
sina tillhörigheter. Stark nordvest storm
rådde. Det vackra släckningsarbetet
utfördes af verkets eget folk hvilkas mod och
raskhet man har att tacka att olyckan icke
blef större utan så tidigt dämpades.
— Omkring en timme senare än å
Tunadal uppstod eldsolycka å Nyviks sågverk
å Alnön, tillhörigt Sunds bolag. Eld hade
nämligen fattat i taket till en af verkets
arbetarebostäder, hvarifrån den sedermera
spridde sig till en annan verket tillhörig
arbetarebostad och till handlanden C.
Nordensons gårdar samt ett stort magasin för
torkning af hyflade bräder från Nyviks
hyfleri. Vidare spridde sig elden till en
mindre brädgård, belägen söder om
ångbåtsbryggan, hvilket alltsammans, jämte
ångbåtsbryggan blefvo lågornas rof. Dessutom
kastades elden upp emot land och antände
dels ett par lador, som nedbrunno, å
hemmanet Wränsta egor och dels den
närbelägna skogen. Någon vidare spridning af
elden, oaktadt dess hotande beskaffenhet,
förekoms emellertid dels af verkets egna
arbetare och dels af hjälp från Sund,
Johannedal med flera ställen. Äfven från
Mons ångsåg kom hjälp, men för sent att
göra någon nytta.
De Sunds bolag tillhöriga
arbetarebostäderna och magasinet samt inventarierna i
brädgården och magasinet jämte bryggan
voro försäkrade. Bostäderna och
magasinet till 26,450 kronor och det öfriga till för
oss obekant belopp.
Handlanden Nordenson hade sina hus
och lösegendom försäkrade till 21,200 kr.
samt varulagret till 20,000 kronor, allt i
bolaget Svea. Han gör kännbara förluster.
Rörande eldens uppkomst förmodar man,
att den härleder sig antingen från skorsten
i land eller ångbåt.
En mängd människor hade samlat sig å
Nyviks brvgga för att åskåda branden.
Under tiden fattade bryggan eld och hindrade
dem att komma i land. Omsider kom
ångaren Sylfide från staden och förde
samtlige välbehållne till Sunds brygga. Med
samma ångare bergades äfven en del saker
tillhöriga hr Nordenson, men 10 balar kaffe,
som lågo å bryggan kunde icke medtagas
utan uppbrunno, utgörande detta en förlust
å omkring 1,000 kr.
Af de åtta i arbetarebostäderna boende
familjerna hade Kjellberg försäkrat till 2,000
kr.; Zetterlund och Andersson till 1,000 kr.
hvardera; A. J. och J. A. Johansson till
1,300 kr.; B. Larsson till 700 kr. och P.
Andersson till 500 kr., allt i bolaget Svea.
En familj hade oförsäkrat.
— Under branden vid Nyvik antändes
äfven Alnö kyrka, belägen omkring en half
fjärdedels mil från Nyvik, som man tror af
gnistor från den ofvan nämda branden.
Kyrkan var försedd med spåntak och
sålunda lätt antändlig, hvarjämte den starka
stormen bidrog att inom några ögonblick
taket brann med full låga. Tak och kyrkans
innanrede nedbrann inom en timmas tid,
hvaremot tornet fordrade längre tid innan
spiran störtade. Murarne stå nästan oskadde
kvar. Kl. half 7 på aftonen var allt så godt
som slut.
Kyrkan blef färdigbygd 1862 och fick ett
bättre orgelverk för bortåt 10 år tillbaka.
Alnö vackra kyrka, från hvilken man
hade den härligaste utsigt finnes sålunda
icke mera. Den lärer varit försäkrad i
länets brandstodsbolag.
Kyrkoböckerna, åtminstone de nyare, äro
räddade.
— Tillbud till eldsvåda yppade sig i
torsdags eftermiddag vid Skönviks
lastageplats just som man där stod i begrepp
att begifva sig till Nyvik med verkets
ångspruta för att biträda med
släckningen af där pågående brand. Eld hade
fastnat i taket till ett af de
kontorsbygnaden tillhöriga uthusen. Den hotande faran
blef genast öfvervunnen. Man antager, att
eldgnistor från ångsågen vållat
antändningen.
Ångbåtsmissöde. Vid ång. »Hernö»
hitkomst från Hernösand i går på
förmiddagen inträffade att ångaren »Alnö» skulle
samtidigt gå från kajen, hvarvid
befälhafvaren icke observerade »Hernö» utan
backade så att »Alnö» med sin akter träffade
»Hernö» ena hjulhus, som splittrades.
Konsert gafs i går afton å Rullan af
direktör Hammers nybildade kapell,
bestående af 16 man. Det storartade kapellet
torde, efter någon samöfning, komma att
draga publik.
Nykterhetsföreningen „Strid och
Seger“ i Torpshammar hade annandag
pingst sitt årsmöte i förening med fest i
baptistkapellet. Mötet började kl. 4 e. m.
och fortsattes till sent på aftonen. Inemot
200 personer närvoro.
Föreningens ordförande predikanten J.
P. Bylund öppnade mötet med välkomst-
och hälsningstal samt nedkallade Guds
välsignelse öfver dagens förhandlingar.
Härefter upplästes årsberättelsen af föreningens
sekreterare. Enligt densamma har
föreningen haft under det gångna året 4 möten
med föredrag och diskussion i
Torpshammar, ett i Viskan och ett i Nordanede.
Föreningen som vid förra årsmötet
bestod af 57 medlemmar, har under det gångna
året tillökts med 32 nya, hvadan
slutsumman vid detta årsmöte var 89.
Några löftesbrott har icke kommit till
föreningens kännedom, och man hyser den
förhoppning att hvar och en som har
afgifvit nykterhetslöfte och så vilja hålla det,
både till sin nytta som till fromma för sina
medmänniskor, hvilka kunna räddas endast
genom ett godt exempel.
Sekreteraren uttalade såsom
önskningsmål, att föreningen måtte för det kommande
omfatta nykterhetsverksamheten med allvar
och intresse, och att hvar och en medlem
ville på de olika platser, där man vistas,
söka utöfva något godt inflytande på sin
omgifning, äfven när det gäller nykterhet
och ett sedligt lif, och på så sätt blifva
samhället till nytta på samma gång som
man fyller sin uppgift såsom medlem i
nykterhetsföreningen.
Af revisionsberättelsen inhämtades att
behållningen från föregående år var kr. 51.77.
Inkomster under det gångna året 61.70.
Utgifterna 61.40. Behållning alltså 52.07.
Sedan ansvarsfrihet beviljats, skreds till
val af styrelsemedlemmar. Till ordförande
omvaldes predikanten J. P. Bylund, till
sekreterare Andr. Svensson, båda i
Torpshammar; till kassör G. Eriksson. Till öfriga
styrelsemedlemmar J. P. Bolin, C. O. Wiken,
alla i Boda, samt J. Ekman i
Torpshammar och P. Norberg i Klöstre. Till
revisorer invaldes E. R. Söderberg och C. H.
Bäckman.
Sedan en hvar försett sig med kaffe, och
12 nya medlemmar antecknat sig till inträde
hölls ett tilltalande nykterhetsföredrag af
G. Eriksson från Boda, om huruledes man
får skörda som man sår. Under
mellantiderna bjöd Torps sångkör på flere
anslående nummer.
Beslöts likhet med föregående år skall
hållas minst ett nykterhetsmöte hvarannan
månad, och skall därtill om möjligt
anskaffas goda främmande nykterhetstalare.
Från Borgsjö skrifves till S:valls Tidn.:
Landsstrykare, svartskojare, lösdrifvare
och bettlare af alla slag kunna här fritt och
i största lugn ströfva omkring i sitt
äfventyrliga lif, de riskera ej här att, såsom i
ordningsälskande samhällen, blifva anhållna
och transporterade till hemorten; vi tyckas
vara skyldiga att försörja dem. Om någon
församlingsbo tager sig före att fasttaga en
strykare och sända honom till
kommunalnämdens ordförande för vidare befordran
till hemorten, så är därmed ingenting
vunnet, för han blifver utan vidare lössläppt
och då naturligtvis med ännu större
trygghet fortsätter han sitt sorgliga lif.
82-årig själfmöderska. Enkan Sara
Stina Tjernlund i Vestansjö, i Hässjö
socken har natten till den 18 dennes medels
hängning förkortat sitt lif. Tjernlund, som
varit boende ensam i en henne tillhörig gård
i nämde by, har under den sista tiden visat
sig mycket grubblande och har hon
därunder vid flere tillfällen uttalat sin förtviflan
i religiöst afseende. Hern.-P:n.
Vägfråga. Selångers och Sättna
socknars väghållningsskyldige ha hos
kammarkollegium anfört besvär öfver k. m:ts befhds
den 18 febr. meddelade utslag angående
öfvertagandet till underhåll af en vid Töfva
station i sammanhang med omläggning af
statsbanan Sundsvall—Torpshammar
nyanlagd väg. Till kammarkollegium stälda
förklaringar skola ingifvas till k. m:t bfhde
senast den 25 juni. Besvärshandlingarne
hållas under tiden tillgängliga å
kronofogdekontoret i Medelpads vestra fögderi.
H. P.
Stiftsnyheter. Död. Kontraktsprosten
och kyrkoherden i Tuna, L. N. O., J.
Thelberg afled den 18 maj i en ålder af 72 år
och 7 dagar.
Förordnad. Pastorsadjunkten J. O.
Edström är förordnad till v. pastor i Tuna.
Ledighet. Kyrkoherdebeställningen i Tuna
och Attmars församlingars pastorat sökes
den 23 instundande juli.
Den lifdömde mördaren Olof
Olsson-Hjelm skall undersökas med afseende
på sitt själstillstånd. Medisinalstyrelsen, till
hvilken Svea hofrätt öfverlemnat
handlingarna i målet, har förständigat läkaren vid
länsfängelset i Hernösand undersöka Hjelm
samt därefter till medisinalstyrelsen
inkomma med motiveradt utlåtande öfver Hjelms
sinnesbeskaffenhet så väl vid
undersökningen som vid åtalade brottens begående.
W. A.
Patent har den 3 dennes beviljats
hemmansegaren Johan Mellander i Hvalmsta,
Nordingrå socken, å af honom uppfunna,
särdeles sinrikt inrättade anordningar vid
såningsmaskiner. Det är — skrifver en
meddelare till Hernösandsposten — med
verklig beundran fackmannen står framför den
lättskötta maskinen, som blifvit uppfunnen
af en person, saknande all teknisk bildning,
och som icke ens varit i tillfälle att förut
se någon af de såningsmaskiner som finnas
i handeln. Maskinen icke blott harfvar och
sår, utan sprider äfven säden fullkomligt
jämt, nedmyllar den och sladdar åkern på
en gång. Genom användandet af en sådan
maskin sparar jordbrukaren icke blott en
del arbete utan äfven tid. Maskinen är
dessutom sädesbesparande till följd däraf att
hvarje korn kommer ned i jorden till den
djuplek, man själf önskar, så att då man sår
med den, åtgår det endast cirka 50 prosent
af hvad som åtgår vid vanlig handsåning.
Förra året sådde Mellander sin egen åker
med en sådan maskin, som då var helt
provisionelt hopsatt, och väckte det allas
beundran, huru jämna och vackra de tegar
blefvo, som voro sådda på sådant sätt. —
Här synes det vara på sin plats, att k.
hushållningssällskapet griper in och gifver
mannen ett kraftigt stöd, för att på allt sätt få
den vackra uppfinningen allmänt spridd.
Sjöfarten på Luleå. Piteå den 23
maj. Isförhållandena ute i skärgården
härstädes lära vara någorlunda gynsamma.
Hafsvaken sträcker sig till Rönnskärs
lotsplats. Isarne å inre fjärdarne äro ganska
svaga. Sjöfarten torde vid gynsam
väderlek kunna öppnas i början af juni.
Första isbrytaren på
Ångermanelfven 88. Under denna rubrik skrifver
märket —n i Hernösandsposten följande
kåseri:
»Visst har kapten Pettersson ett starkt fartyg,
men den här gången slipper han icke genom
Vålångsbandet». Kanske lyckas Nordstjernan ta’ sig
igenom Vålångsbandet, men säkert är att han icke
kommer längre än till Frånö, ty B:t på Kramfors
undersökte ju i går isen å Kramforsfjärden och 20
tums »tjurist» vill dock säga något, nej det gick
inte.» »I tjugufyra år har jag fört ångbåt på
elfven och när Vålångsbandet ligger så starkt som nu,
ta’r sig ingen ångbåt upp till Nyland». Sådana
voro de funderingar, som hystes och uttalades af
litet hvar, när vår gamla vän Nordstjernan gjorde
oss sitt första besök för året, Ersmessoafton anno
domini 1888. Men den som litet eller intet sade
om allt detta, det var ångarens lugne och säkre
kapten, som när han omsider fått den stora lasten
lossad pingstafton kl. 12.15 i det herrligaste
sommarväder lade ut från Hernösands kaj. Att med
Nordstjernan få gå genom Ångermanelfvens nu så
fruktade is, att därtill på årets första sommardag
få göra en liten utflygt efter åtta månaders
vinterdvala, det var afsigten med vår färd, den vi icke
ångra. — Man må vara aldrig så genomträngd af
Hernösandspatriotism, det är dock en ljuf känsla
att få vara ombord på en så ståtlig båt som
Nordstjernan, med hvilken man förut gjort så många
lyckliga och angenäma färder till och från
hufvudstaden. För öfrigt tror jag nästan att numera
ingen finnes i Hernösand med så utpräglad antipati
för »Sundsvalls fåfänga», (som Nordstjernan fordom
kallades) att han icke obetingadt erkänner henne
vara primus eller rättare kanske prima inter
pares, efter det är fråga om stjernor, som ju både på
svenska och latin höra till genus femininum. Vi
passera Sanna. Där är ännu dödt. Hr F. och hr
S. ha ännu ej kommit. Därföre ser man inga
ridhästar som tränas, inga pommerska gäss eller
andra märkvärdiga djur, ja icke ens vår långe vän
P:s med sin bokhållarestab och lilla »Sanna» är
ännu i farten. Apotekarens lilla täcka ställe ser
ock tyst och öfvergifvet ut. »Kojbacken» har ännu
icke fått sin kamrerare och vid Rö ligger ingen
skuta och lastar. Nu utbreder sig för vår syn ett
väldigt isband, sträckande sig tvärs öfver elfven.
Altså, nu börjar det. Visserligen ristades vår
farkost af de stundom icke så spröda ismassorna, som
med våld sprängdes undan, men framåt gick det
om än stundom långsamt och efter blott tre
backningar var »Stjernan» igenom. Intagne af beundran
för både fartyg och befälhafvare blottade alla
passagerarne sina hufvud för den senare och hade vi
varit flera, nog hade vi ock klämt till med ett
hurra med eller utan »hipp». Nu var man åter på
flott vatten och med full fart styrdes kursen
uppför elfven. Vår liflige och hjärtlige vän på
Nänsjö hade laddat sitt batteri och när vi passerade
hans täcka udde dånade kanonskotten och
helsades med flaggor. Vi blefvo honom icke svaret
skyldige hvarken i ena eller andra afseendet. Snart
äro vi uppe i Svanösundet, där vi stoppa ett
ögonblick för att låta vår Cæsar (ty äfven han var med) gå
ombord på en mindre ångbåt som landsätter honom
på hans ö. Äfven nu dåna kanonerna och hissas
flaggor — på Svanön t. o. m. den rena svenska.
Så är man snart uppe vid det andra väldiga
isbandet, det där med 20 tums »tjuris». Här skulle
sista striden, den afgörande utkämpas. Och vår nobla
farkost bestod äfven detta prof med heder och snart
ångade Nordstjernan, festsmyckad, under väldig
kanonsalut från Mariebergs beryktade sjöartilleri in
till nedre bryggan vid Nyland och därmed var
sjöfarten på Sollefteå för året öppnad, ty ofvanför
Nyland funnos inga »band».
Från Jämtland. Jämtlandslapparnes
Tysklandsresa har nu nått sin ända, och de
vidt beresta fjällmänniskorna ha i veckan
anländt till Östersund. De synas vara långt
ifrån belåtna med sin resa, som för dem
medfört svåra vedermödor. Deras renar
säga de ha icke fått den föda, de behöft
och som varit utlofvad. Deras tolk ville
man taga ifrån dem, och pengar till
hemresan betalades dem icke, hvadan de små
besparingar de gjort gått åt till hemfärden.
De ämna hos länsstyrelsen i Jämtland
söka utverka bemedling för erhållande af sin
rätt.
— En beklaglig olyckshändelse inträffade
i Kärrnäset, Ström, i måndags.
Fältjägaren Jöns Lund skulle å stamroten hos Jöns
Mickelsson afhämta sina
munderingspersedlar, då dennes son Daniel medföljde till
boden, där persedlarne förvarades, och iklädde
sig en del af uniformen, hvarefter båda på
lek började fäkta, därvid Lund blef af
bajonetten stungen i halsen. Ehuru såret var
obetydligt och ringa blodflöde uppstod,
afled han dock efter några timmar, troligen
af inre förblödning. Den så sorgligt
omkomne var 26 år gammal och ogift.
— Hösttinget hålles: Med Hammerdals
tingslag måndagen den 3 sept. i Mo;
med Lits tingslag måndagen den 10
september i Husås; samt
med Rödöns tingslag torsdagen den 4
oktober i Nyland.
— Vintertinget afslutas med Ovikens
tingslag torsdagen den 7 instundande juni;
med Hallens tingslag fredagen den 8 juni.
— Bolagsordningar har af k. m:t
faststälts för Jämtlands telefonaktiebolag, på
ansökning af H. F. Cederberg, Rob.
Wahlgren och Ol. Svensson. Bolaget, med
styrelse i Östersund, har till ändamål att
anbringa och uppehålla telefonförbindelse inom
Jämtlands norra fögderi med utsträckning
till Östersund samt, i mån af tillräcklig
teckning, öfriga orter inom Jämtlands län.
Aktiekapitalet skall utgöra minst 10,000
kr. och högst 100,000 kr., fördelade i
aktier å 10 kr. till viss man, med full
inbetalning vid teckningen.
Bra gjordt! Till Hudiksvalls Alleh.
skrifves: En person i Norrbo köpte en gård i
Kyrkbyn och betalade för densamma några
hundra kronor. Han sträfvade sedan snart
sagdt både dag och natt för att få gården
betald och fick det också omsider, men
troligen genom någon oriktighet i
köpehandlingarna eller något annat formfel var det
någon som prosessade utaf honom gården,
så att han fick gå »som sparf från ax», som
man brukar säga.
Men han misströstade icke ändå, utan
skaffade sig mark på norra sidan af Norra
Dellen af Strömbacka bruk och en bonde
från Hållsjö. Han började så ånyo glad i
hågen att bygga fähus och odla jorden, och
har nu på några få år bygt upp en
ordentlig gård och brutit upp omkring 3
tunnland jord och efter hvad det säges skall hans
nya egendom vara skuldfri.
Hederstecken. K. m:t har tilldelat
hemmansegaren Olof Olsson å No. 4 i Sanna,
hvilken under en längre följd af år varit
ledamot af direktionen öfver sjukhemmet
för spetälske i Jerfsö, medaljen i silfver af
åttonde storleken, med inskrift »för
medborgerlig förtjänst», att i högblått band med
gula kanter bäras på bröstet.
Prestvalsskalan i Söderhamn, nu
100-gradig, behöfver reformeras, säger
Söderhamns Tidning:
Den graderade skalan gör det möjligt för
ett enigt fåtal att tillsätta en själasörjare i
strid med pluralitetens mening. Detta
gäller äfven om val af kyrkoherde, enär
numera den prinsipen allt mera följes i fråga
om regala pastorat, att k. m:t nämner den,
som fått flertalet af församlingens röster.
Till försvar för en graderad röstskala vid
stadsfullmäktigval åberopas, att då
stadsfullmäktige bestämma stadens utgifter och
dessa uttaxeras efter bevillningen, bör den,
som betalar mera i skatt, ha mera att säga
vid valet. Hvad man än tänker om detta
skäl, så har det åtminstone ingenting att
betyda vid prestval. Ty själasörjaren har
intet att skaffa med sina församlingsbors
beskattning. Han är till lika mycket för de
fattige som för de rike.
För öfrigt vinner den åsigten, att den
kommunala röstskalan bör modifieras, allt
mera terräng. Att en modifikation af
röstskalan vid prestval är befogad, kan väl då
icke häller bestridas.
Högst olämpligt är att röster få afgifvas
för bolag och liknande inrättningar, hvilka
hafva ingenting med presten att skaffa.
För själasörjarens egen skull är en mera
billig röstberäkningsgrund önskvärd. Ty
hans ställning måste ovilkorligen försvagas
om han påtvingas en församling mot
flertalets önskan.
Många skäl tala sålunda för att man här
får en billigare röstberäkningsgrund för
prestval. Man kan ju, om man vill, behålla en
graderad skala, blott röstmaximum sättes
till en rimligare siffra än hundra. I
Luleå t. ex. går röstskalan från ett till fem,
och samma proportion kunde ju äfven här
antagas.
Frågan synes oss, slutar tidningen, böra
snart nog komma på tal inför kyrkostämma.
En reform i den af oss antydda riktningen
är fullt tidsenlig.
Fria järnvägsresor beviljar staten i
viss utsträckning sina tjänstemän, och
årligen förekommer, att en del mötesbesökande
resa långa vägar mot nedsatt afgift.
Då staten anser sig böra visa detta
tillmötesgående mot folk af okända
förmögenhetsvilkor, folk, som utan tvingande
nödvändighet reser för sin uppbyggelse eller
andra goda ändamål, synes det oss icke vara
staten ovärdigt, att han också beviljade
samma förmån åt folk, som däraf äro i bättre
behof, åt fattige sjuke, som af läkare få det
besked, att enda hjälpen är att söka i
vistande vid en brunns- eller bad-ort, men
som för den oöfverkomliga kostnadens skull
som oftast måste stanna hemma och förgås
i sitt elände.
Det vore ingen ringa hjälp för desse
stackare, om staten ädelmodigt trädde
emellan och befriade dem från utgifterna för
fram- och åter-resan, för så vidt denna skall
göras med järnväg. Läkareattest och
vederbörligt intyg om medellöshet borde vara
tillräckligt att styrka behörigheten till fri
resa.
Vi äro fullt förvissade, skrifver Ner.
Allehanda, att detta förslag skall vinna
erkännande af en hvar, som gör sig besvär
att öfvertänka hvad det innebär. Hjärta och
mänsklig plikt tala för det; själfva
egennyttan lär däremot icke kunna göra någon
grundad invändning, och det ligger väl i en
ren tillfällighet, att det icke för länge sedan
blifvit väckt.
Falska vittnesbörd. Inför Stockholms
poliskammare förekommer inom kort ett
mål af mer än vanligt sorglig beskaffenhet.
Det är ett helt band af menedare med
hvilka under flera veckor den förberedande
ransakningen pågått vid detektiva
polisafdelningen och hvilka då komma att dragas
inför rätta, några för det de begått mened,
andra för det de lockat och tubbat dessa
till det falska vittnesbördet, undra åter för
bägge delarne.
Man har här ett verkligt talande bevis
på huru förslappade, att icke säga rent af
utplånade, religion och moral äro hos
medlemmarne af hufvudstadsbefolkningens
lägsta sfer.
Alla de nu ifrågavarande personerna äro
mer eller mindre direkt inblandade i det
bekanta målet om branden vid lägenheten
Richardsberg i närheten af Stockholm, som
gick upp i lågor i mars 1886, såsom det
förmodades genom mordbrand, och hvarom
en lång rättegång slutligt afgjordes inför
vederbörande häradsrätt i slutet af sistlidne
mars. De tilltalade äro förre slagtarne A.
R. Andersson, J. P. Larsson Linderkrona,
C. O. Färnström och C. O. Hallsenius (från
Upsala), en murare Cato, samt ett par
andra personer vid namn J. E. Dahlin och
Eriksson.
Flertalet har tillhört den i hufvudstaden
illa beryktade Hötorgsligan, som under lång
tid gifvit polisen så mycket att göra och
varit en skräck för allt hederligt folk i
trakten samt synnerligen farliga vänner till
ditkommande landtbor, dem de gjort
bekantskap med vid glaset och förledt att
öfverlasta sig, hvarpå »ligisterna» genom list
eller våld, oftast det förra, utplundrat dem.
Några äro förut straffade för brott, och
Andersson är nyligen redan en gång dömd för
mened.
Detta senare skedde vid Sollentuna
häradsrätt, från hvars slutting för öfrigt kan
förtjäna omtalas det inom rättskipningens
annaler säkerligen mycket ovanliga och
egendomliga förhållandet, att den
tillförordnade domaren hade tillkallat, en för
saken helt främmande rätt, Danderyds
tingslags rätt, för att döma i ett mål som förut
vid 5 rättegångstillfällen handlagts af
Sollentuna häradsrätt.
Saken väckte mycken uppmärksamhet och
allmänna åklagaren protesterade mot detta
den unge tillförordnade domarens tilltag,
men utan resultat.
Ett storartatdt alster af svensk
konstflit presterar Grafversfors
stenhuggeri i den fontän, hvilken skall ha sin plats
framför nya universitetsbygnaden i Lund.
Ritningen är uppgjord af öfverintendenten
H. Zettervall och kostnaden för hela
fontänen med bassänger o. s. v. beräknas
uppgå till 30 à 35,000 kr. Själfva skålen af
röd granit är icke mindre än 14 fot 35
linier i diameter — den största skål i
verlden, så vidt man känner, med undantag af
den runda skålen utanför museet i Berlin.
Ur skålen uppskjuter en polerad, mindre
s. k. listverksten, hvilken skall uppbära en
kvinnofigur, hållande i handen ett s. k.
ymnighetshorn eller något dylikt, hvarur vattnet
forsar ner i skålen, hvarur det sedan
strömmar ner i bassängerna. Fontänens hela
höjd, då den blir uppsatt, utgör 32 fot från
bassängens botten eller 27 fot från den
omgifvande marken.
Dödsfall genom olyckshändelser.
Enligt statistiska sentralbyråns
befolkningsstatistik för 1886 erfar man, att detta år
timade 1,898 dödsfall genom
olyckshändelser. Af samtliga dödsfall inträffade såsom
vanligt omkring hälften till följd af
drunkning och omkring fjärdedelen i följd af
krossning, benbrott och sårnader. Af den
sistnämda vållades 89 genom åkdons
stjälpning eller öfverkörning, 51 genom järnvägståg,
51 genom kvarnar, sågar o. d., 13 genom
fallande träd o. d., 21 genom ras, 19 genom
fall i grufvor, 24 genom slag af hästar och
4 genom stångning af kreatur o. s. v. Bland
öfriga dödsorsaker märkas: ihjälfrysning
39, åskslag 8, ormbett 3, trikinförgiftning
1, skottskador 43 fall o. s. v. Männen äro
vida oftare utsatta för olyckshändelser än
kvinnan. Redan i barnaåren räknas 2
gossar mot 1 flicka dödad genom
olyckshändelse och i äldre åren är ojämnheten ännu
större, i det att mot hvarje på sådant sätt
omkommen kvinna svara 6 döde män,
hvarigenom för alla åldrarne relationen blir fullt
4 män mot 1 kvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
