Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Doktor Anton Nyström
drager i härnad mot
Upsala-teologien.
Doktor Anton Nyström, den bekante
positivisten, höll i lördags afton å
Gillesalen i Upsala ett föredrag om »den
teologiska fakultetens upphäfvande». Ur
föredraget, som hade åtskilligt af beska
piller att bjuda på, vilja vi efter
Dagens Nyheters referat återgifva
följande:
Talaren gjorde först en allmän inledning, i
hvilken han framhöll, huru stormarne i
allmänhet, så väl de fysiska som andliga,
rensade luften och medförde en ux tid. Det
teologiska spörsmålet tillhörde de spörsmål, hvilka
icke kunde lösas genom partiella reformer.
Det hjelpte icke att befria dissenters från
skatter och annat, ej heller att göra teologien
»mera vetenskaplig». Nej, här gälde det att
sätta yxan till roten, att absolut skilja kyrka
och stat, att »vara radikal», d. v. s. att följa
det senaste kyrkomötets exempel. Det måste
bli ett slut på denna qväfvande slentrian, som
inrangerande teologien bland vetenskaperna.
Ännu fastare system är våra dagars teologi
hade störtat till samman. När de fattige
apostlarne förkunnade, att deras Herre skulle bli
de stolte romarnes herre, så blefvo de hängda,
men de fingo dock rätt till slut. »Äfven vi
skola få rätt», tillade talaren, »kanske fortare
än apostlarne fingo det inför romarne.»
Efter denna inledning framstäldes fyra
hufvudteser, kring hvilka föredraget skulle röra
sig:
1) Teologien är ej vetenskap, hvadan den
bör aflägsnas från vetenskapliga institutioner.
2) Bibehållandet af teologiska fakulteter vid
universiteten innebär en orättvisa med hänsyn
till de talrika dissenters beskattning.
3) Teologiska fakulteten är en härd för
reaktionen och vållar såsom sådan revolutionära
rörelser i landet.
4) Moralläran forerar ingen teologisk
grundval.
Efter att ha gifvit en del profbitar på våra
biskopars kända ståndpunkt i afseende på
bibelns lära om jordens urtillstånd, underverken,
dopets betydelse m. m. samt särskildt
uppehållit sig vid biskop Schéeles märkliga
uttalande, att »icke alla teologie professorer äro så
lagda, att de äro egnade att göra inlägg i
vetenskapen», utvecklade d:r Nyström, huru de
icke kristnes altruistiska känsla utgjorde en
högre och ädlare moralform än den med
salighetslöften lockande och med evighetsstraff
skrämmande kristna sedeläran. Talaren ville
dock betona, att positivisterna icke föraktade
kristendomen, enär äfven den odlat moralen,
men de bekämpade kristendomens
maktställning, enär de voro dess »arftagare».
Mången ansåge det kanske som en utopi
att tala om den teologiska fakultetens
upphäfvande. Dess ställning var ju så fast. Men
då svarade hr Nyström med landshöfding
Treffenbergs bekanta ord om kyrkomötets
impopularitet. Dessa ord kunde tillämpas på den
teologiska fakulteten, ty äfven denna voro
ytterst impopulär. »Detta vrångvisa slägte vill
se tecken.» Ja, nog hade teologerna fått se
tecken. Måtte de blott behjerta dem! Hade
icke hr Treffenberg, en apostel för »Vårt Land»,
framhållit för kyrkomötets prelater, att endast
dåliga hufvud aldrig ändra åsigt? Men talaren
ville dock ej vara så sträng som hr
Treffenberg, ty han visste att hjernan bestod af 600
millioner celler och var ett system af skilda
anlag, af hvilka några kunde utvecklas på de
andras bekostnad, hvilket emellertid icke blef
något »harmoniskt tillstånd, hur stor än
skarpsinnigheten månde vara i latin och grekiska.
Efter att ha kastat ännu en blick på det
senaste kyrkomötet framstälde hr Nyström som
den första och oeftergifligaste fordran, att
hvarje anslag till kyrka och
religionsundervisning måste afskaffas. Han ville dock icke
sätta i kristendomens ställe hvarken ateismen
eller någon annan förnekelselära, endast
individunll frihet i andliga ting.
Slutligen stäldes några maningsord till de
teologie studerande, »som kunde tpnka och ej
för snöd vinnings skull eller af enfald gifvit
sig in på den teologiska banan». De
uppmanades att jemföra den exakta vetenskapen med
den skenbara, som de idkade. I så fall skulle
de teologiska lärostolarne komma att stå tomma
eller endast intagas af krymplingar. »Varen
modiga och besitten det sunda förnuftets sak!»
En f. d. löjtnant och en ung filosofie
studerande af Norrlands nation
uppträdde eftör föredraget till kyrkans
försvar.
Månljus.
(För Sundsvalls Tidning.)
Utöfver kylig drifva
En silfverstråle far
Och kläder uti skimmer
Hvad uti mörker var,
En fridfull stämning fattar
Enhvar i månljus kväll,
Om kölden också mattar
Inunder stjernströdd pell.
Så stilla ligger snöflock
Med diamanter prydd.
Och yra nordanvinden,
Bak höga bergen flydd,
Ej råga lugnet störa,
När månen stiger opp,
Att frid till jorden föra
I nattligt vandringslopp.
I flydda sommardagar
Visst lyste solen varm
Och tände varma känslor
I mången känslig barm.
Men ifrån kind, som glödde,
Den varma rodnad svann.
Och kulna hösten födde
En känsla, som ej brann.
Då är en natt välkommen,
En månljus stjernenatt,
Då den, som efter striden
Sig känner kall och matt,
Må såsom drifvan hvila
I månens silfverskrud.
När trötte andar ila
I frid till himlens gud.
E. O. Burman.
Charad.
(För Sundsvalls Tidning af E. O. Burman.)
1.
När mitt första öfver jorden föll
Sade Axel till sin kära Anna,
Som en skridsko uti handen höll
Och vid insjöviken syntes stanna,
»Vakta dig för andra, vännen min,
Ty den slinter lilla foten din,
Och när nu mitt hela baddar drifva,
Kan det dig ett kyligt läger blifva,
Från Borgsjö.
(Bref till Sundsvalls Tidning.)
Snö, och mycken snö, täcker nu
marken i Medelpads sydvestligaste byar.
På många ställen ligga drifvor, som äro
fem decimeter djupa. De frusna
insjöarne torde, till följe af den blida
snön, komma att bryta upp igen. Isarne
voro nästan körbara, innan de stora
snöfallen täckte dem.
Tullarne börja redan visa sina
verkningar äfven här uppe. Så kostar
nu rågmjölet 1: 75, rågsikten 2: 10,
hvetemjölet 2: 90, fläsket (amerikanskt)
11: 25, allt pr 10 kilogram.
Arbetsförtjensten är deremot tämligen
medelmåttig, så att, i följe af den
missväxt, som blifvit på korn, tiderna torde
blifva svåra.
Från Ramsjö.
(Bref till Sundsvalls Tidning.)
Irländska förhållanden börja existera inom
Ramsjö socken i Helsingland, tack vare
bolagens antagande af arrendatorer på sina
skogshemman, utan att lenma dem några
kontrakt. När då bolaget önskar ombyta
arrendator är det bara att uppsäga den gamle
landbonden att flytta kommande vår. Så
hände sig denna höst, att arrendator Jon Jönsson
i Hedsjö blef uppsagd att flytta till våren, emedan
ny arrendator skulle antagas. Jönsson hardock
efter sin bosättning på hemmanet med hjelp
af sina trenne svågrar nedlagt mycket arbete
och stor kostnad på jorden med dikning och
gödsling; ty han hade löfte af bolagets
förvaltare att få stanna på hemmanet, så länge han
ville. Vilja ej bolagen lemna skriftliga
kontrakt, vågar snart ingen duglig jordbrukare
sätta sig ned på deras hemman, åtminstone
icke för att arbeta på jordbrukets höjande.
Utrikes.
Tyskland.
Tyske kejsaren skall om måndag
besöka Hamburg, och den gamla
hansestaden rustar sig på allt sätt för ett
storståtligt emottagande. Vid
Alsterlust uppföres ett präktigt tält, der
kejsaren skall frukostera. Kunsthalle, der
middagen skall intagas, blir på det
präktigaste dekorerad och upplyst af
elektriska båglampor.
Vid Brohthor, der kejsar Vilhelm
skall lägga slutstenen till en stor bro,
har vid brohufvudet anbragts en båge,
på hvilken emblemen för handel och
industri äro framstälda. På andra sidan
om bron skola tvenne jettelika figurer
resas, hvilka skola framställa Germania
och Hammonia. Kejsaren skall taga
plats under en baldakin, och rundt
omkring äro tribuner uppförda för 2,000
af Hamburgs senat inbjudna personer.
Färden genom Alstern och öfver
delar af Elben tecknar sig till att blifva
särdeles storartad. På yttre delen af
Alstern skola 22 ångare förutom flera
flodfartyg, fylda med åskådare, lägga sig
för ankar på det ställe, der kejserliga
fartyget passerar. Då kejsar Vilhelm
efter att ha passerat tullkanalen
ankommer till Elbebron, skall han der bland
annat mottagas af
Wandsbeckerhusarkapellet, som blåser de gamla historiska
fanfarerna från trettioåriga kriget.
Ute på Elbe skola segelfartygen
ligga i ordnade rader, och den
kejserliga ångaren passerar dessa rader så
väl som de stora oceanångarne, som
höra till de talrika hamburgiska
ångbåtslinierna.
Att den tyske rikskansleren håller
»Europas vågskål« i sin hand, är allom
bekant. Men äfven då det gäller det
tyska kejsarhusets välbefinnande och
säkerhet under söcken och helg har
Bismarck ett kraftigt vägande ord med i
laget. Den unge tyske kejsaren har nu
gjort sin Eriksgata genom Europas flesta
land. Bland annat har han äfven
gästat påfven i Rom. Rikskansleren ville
att vid kejsarens färd till vatikanen
italienska trupper skulle bilda häck ända
fram till San Peterstorget. Detta hade
ingen förr tänkt på. Flera gånger
ändrades planer, som uppgjorts för den
följande dagen, derför att ett telegram
från Friedrichsruhe föreskrifvit något
annat. Italienske konseljpresidenten
utförde genast alla rikskanslerens
önskningar.
Frankrike.
Vid ett i lördags afton i Paris hållet
möte uppstod tvist om ordförandeplatsen
mellan boulangister och antiboulangister.
De sist nämnda stormade talarestolen,
hvarifrån Lullier sköt med revolver.
Han blef neddragen samt misshandlad
med käppar och knifvar. Lugnet kunde
först återställas sedan gasen blifvit släckt.
Tjugu personer sägas blifvit sårade.
Ryssland.
Ryska kejserliga familjen har varit
ute och rest i sitt rike och derunder
råkat ut för ett äfventyr, som lätt
kunnat haft menliga följder för den ryska
dynastien. Vid stationen Boski å
Kursk-Charkow-Azow-jernvägen urspårade
nämligen två lokomotiv och dem följande
fyra vagnar i kejserliga tågot. Den
kejserliga familjen och sviten ledo icke
minsta skada.
I torsdags i förra veckan
sammanstörtade Köpmansklubbens i Moskwa
under byggnad varande hus. Sexton
arbetare dödades och 24 sårades
hvarjemte 10 saknas.
Österrike.
Skilsmessor i äktenskapet artar sig
snart nog att bli på modet inom
Europas furstehus. Så vet ett rykte att
förmäla om en förestående skilsmessa
mellan kronprins Rudolf af Österrike och
hans gemål, den belgiska prinsessan
Stefani.
Det säges, att prinsessan nödvändigt
vill återvända till Belgien och att det
endast är utomordentliga ansträngningar
från hennes föräldrars och äldre systers
sida, som förmått henne att tills vidare
uppskjuta saken.
Serbien.
Kung Milans yrkande på Nilsmessa
från sin drottning Natalia har nu, efter
hvad det vill synas, nått sin lösning.
Skilsmessan är fullbordad, och kung
Milan har blifvit befriad från sin
hustru. Erkebiskopen har sönderhuggit
den hårdt tilldragna knuten, och kung
Milan Obrenowitsch den förste är
ensam på tronen i Belgrad.
Han har fått sin vilja fram genom
Österrikes hjelp, och drottning Natalias
förjagande betyder en österrikisk seger.
Det är ryskan, som nu är borta från
Serbien.
En af kung Milans biografer har
skrifvit om honom, att man strängt taget
blott vågade berömma honom för en
enda handling: hans giftermål med den
ryska öfverstedottren. Ty drottningen
var lika afgudad af folket, som han var
det likgiltig, hon var lika begåfvad som
han medelmåttig, hon lika energisk som
han vankelmodig.
Har denne biograf rätt, skall kanske
skilsmessan komma att visa sig vara det
oklokaste af allt oklokt, kung Milan har
gjort, och ödesdigrare än skandalösa krig,
fega författningsbrott och notorisk
oduglighet.
Ingen kan blifva kung Milan farligare
än en förskjuten drottning Natalia.
Äktenskapliga tvister räkrar gamla anor
i kung Milans slägt.
Hans fader, Milosch Obrenovitsch,
dynastiens grundläggare, kom också
slutligen i oförsonlig strid med sin
gemål, furstinnan Lionbitza, hvilken
liksom han hade utgått från en bondeslägt.
Furstinnan Lionbitza satte sig i spetsen
för det missnöjda partiet och lyckades
— år 1939 — tvinga sin gemål att
abdiktera till förmån för sonen, Milosch II.
Afrika.
Afrikaresanden Stanley skall, enligt
nu senast ingångna underrättelser, ha
blifvit nedsablad jemte hela sitt
manskap, på blott 2 personer när.
Om underrättelsen är sann eller icke,
torde väl framtiden utvisa.
De- och E-lander.
(Kasper berättar nedanstående roliga
studentputs, hvilket vi tagit om friheten aftrycka,
dock utan att ansvara för historiens sanning.)
Pinne Bark hade egentligen inte mer
än två riktiga dödsfiender. Ty
slagtare, poliser och kattor voro blott
fiender af andra rang.
Pinnes dödsfiender voro herrar De-
och Elander, som han för korthetens
skull plägade uttrycka sig. E-lander
var professorn, som tre gånger hade
kuggat Pinne på Boströmska katekesen
i tentamen för prillan, D-elander var
hans hemorts postmästare, som två
gånger vägrat utlemna länge efterlängtade
rek, emedan Pinnes namnteckning å
qvittot ej var bevittnad.
Och nu hade Delander fått
postmästaresysslan i universitetsstaden, i
Elanders stad; tänka sig, De- och Elander
i samma stad som Pinne, han höll på
att explodera.
Men nog skulle den värde
postmästarn bli mottagen med varma servietter,
derpå svor Pinne en dyr ed.
Alla visste att professor Elander
dagligen kl. half fem, säker som ett ur,
kom och hemtade posten. Både De-
och Elander voro hetlefrade, båda
talade i näsan, »gedob däsad», det visste
Pinne och deraf smed han en djefvulsk
plan.
En fyra glada gossar lånade sig gerna
åt ett städadt »tjim».
Vid fyratiden, då postmästaren ensam
hade vakten, steg en grön herre in, med
grön hatt, grön regnkappa och gröna
glasögon.
En snörflande stämma frågade:
— Fidds här dågra bref till
professor Aladder?
Herr Delander såg efter i facket A:
— Dej, idga bref!
En stund senare klef en absolut lika
klädd företeelse in och snörflade:
— Fidds här dågra bref till
professor Beladder — med särskild tonvigt
på Be —?
Herr Delander rodnade, var det drift
eller hvad?
— Nej, »idga bref»!
Knappt hade professor Belander
försvunnit förrän en figur i samma gröna
habit snörflade:
— Fidds här dågra bref till
professor Celadder — fortfarande med
tonvigt på första stafvelsen —?
Postmästaren rusade upp och röt:
— Dej, dej! — Dra di åt h—e och
chikadera idte stateds tjedstebädd!
Professor Celander stirrade förundrad
på postmästarn och jemkade sig
skyndsamt af.
I detsamma öppnades dörren
försigtigt, en grön hatt och ett par gröna
glasögon tittade in.
— Hva f-d di vill väl ha bref till
prof . . . .
— Professor Deladder — ljöd en
snörflande stämma och innan
postmästarn hunnit gripa skurken hade han
slagit dörren igen och försvunnit under
ljudliga skrattsalfvor från utanför
stående vänner.
Så slog klockan half fem — in kom
ännu en grön figur, förvillande lik de
föregående. Postmästarn var
fruktansvärd att skåda, der han stod med håret
i vädret, ett blodtörstigt löje om
munnen och en tung datumstämpel i de
seniga fingrarne.
— Hva vill di? röt han med
olycksbådande stämma.
— Jag ville bara fråga obb här
fuddes dågra bref till professor Eladder?
Men nu var det slut med
postmenniskans tålamod, han tog den arme
professorn-filosofen i de glesa hårtestarne
och dunkade honom i nacken med
datumstämpeln, så han i sanning fick lära
»att vara är att förnimmas».
Slutligen sparkades han ut.
De- och Elander och Pinne Bark äro
fortfarande dödsfiender!
Luigi.
Diverse annonser.
Näslund & Wiklund
försälja till billiga priser alla sorters
Byggnadssmiden,
Jern, Spik och Plåt,
samt för öfrigt hvad som hör
till en ordnad
Jernhandel.
Lokal: Bazargatan N:o 26.
Näslund & Wiklund.
Lappskor och Renhudar
hos A. G. Olsson
vid Torget.
Ett parti nyrökta Skinkor
billigt till salu hos
Andersson & Co.,
Malmö.
(G. 25315. 3) 43
Utländska Obligationer
köpa vi till högsta priser och besvara alla
förfrågningar pr omgående.
Landsberger & Rüter.
Vexelkontor i Köpenhamn.
9
OLJE-Agent
med goda referencer sökes af ett 30-årigt
Oljehus i Köpenhamn.
C. F. Schlüter.
2
HÖ och HALM.
Pressadt Hö och Hafre-Halm, att levereras
under hela vintern i större och mindre partier,
säljes af Hemmansegaren
6
L. E. Persson, Gräfve,
adress: Örebro.
Stort lager Färdiggjorda
Manskläder
samt Kostymer och Öfverrocks-Dofflar.
Beställningar å Manskläder mottagas och utföras omsorgsfullt och
skyndsamt till lägsta priser.
Frans Pettersson.
Storgatan N:o 23 (midtför Berns) & Bazargatan 33.
28
Rob. Sahlins
Pappershandel, Boktryckeri och Bokbinderi,
Bazargatan n:r 39,
vid nedgången till Nya Bron,
midt emot Sundsvalls Folkbanks nya hus,
SUNDSVALL,
försedt med nya och tidsenliga Maskiner,
utför alla sorters
Bok- och Accidenstryck,
Pagineringar, Perforering och Linierings-Arbeten,
Bokbinderi- och Kartong-Arbeten.
Stort lager af Räkenskapsböcker i alla brukliga formater och band.
Ständigt lager af:
Post-, Skrif- & Hamppapper samt Kuvert till fabriks pris. Album, Skrif-
& Musikportföljer. Adresskort, Matsedlar, Vexlar, Adresslappar, Motböcker,
Kopieböcker & Plån, Blyertspennor, Pråmkvittenser, Läsk- & Closettpapper,
Contokuranter, Kvittenser, Aseptin & Parfymer, Bläck & Lack, Reverser, Eau
de Cologne, Fakturor & Fakturapermar, Rekvisitioner, Kartongarbeten,
Förlofningskort, Räkningar, Stålpennor, Grifflar & Linialer, Specifikationer, Skriftyg
& Bläckhorn, Linierstift & Passare, Skyltar & Sorgbref, Kopiepenslar,
Kontrakter, Tullinlagor & Märkrullor, Pennskaft, Lastningsböcker, Tumsedlar &
Tumböcker, Gummi.
Mindre beställningar såsom Visit-, Adress-, Förlofnings- & Sorgkort
utföras genast.
34
Agnes Gilins Modeaffär,
47 Bazargatan 47,
är öppnad med nya Modeller för
HÖSTSAISONEN.
47 Bazargatan 47.
Samma gård som G. Malmbergs Specerihandel.
38
Frans Pettersson
rekommenderar sitt nyinkomna lager af
Svarta och Kulörta
KLÄDNINGSTYGER,
Gardintyger, Möbeltyger,
Kappdofflar och Garneringsartiklar,
Tricotvaror, såsom: Yllekoftor, Västar, Normalskjortor,
Tröjor, Kalsonger, Strumpor, Tricotlif.
Yllehalsdukar, Schalar,
Stärkskjortor, Kragar, Manschetter, Rosetter,
Sidenhalsdukar, Handvantar.
1:ma Norskt Vadmal, Öfverrocksdofflar,
Kostymtyger, äkta Ryska Gummigaloscher m. m.
Allt säljas till möjligast billigaste pris.
Frans Pettersson.
Lokaler Storgatan n:r 23, midt för
Berns Garnbod och Bazargatån 33.
29
Klädningstyger!
Svarta och Kurlörta,
nytt, stort
Lager
i smakfulla mönster och färger
hos
Carl Jacobson.
OBS.!
Lokal: Carl Kihlmans hus
vid Torget
35
Sängkläds-Etablissement!
Största lager på platsen af såväl
Engelska som Svenska Sängar, Resår-, Tagel- och
Krollsplint, Madrasser, Fjäderbolstrar, Kuddar,
Täcken och Filtar till nedsatta priser.
Beställningar emottagas och utföras fort och omsorgsfullt.
Vid större order lemnas betydlig rabatt.
H. ASCH & Co.,
Kongl. Hofleverantörer.
Lokal: midt emot nya Ångköket.
Turkiska Divaner & Lovoirer
finnas på lager till billiga priser hos
H. ASCH & Co.,
Kongl. Hofleverantörer.
Lokal: midt emot nya Ångköket.
Fjäder! Fjäder! Fjäder!
Största lager. Billigaste priser hos
H. ASCH & Co.,
Kongl. Hofleverantörer.
Lokal: midt emot nya Ångköket.
OBS.! Order till Landsorten expedieras mot efterkraf.
39
Lokalombyte!
Undertecknads
Manufaktur-,
Skrädderi- & Kappaffär
flyttades Tisdagen den 2 Oktober från Norrmalm till Storgatan n:r 23, midt emot
Berns Garnbod eller snedt emot min före branden innehafda lokal.
Frans Pettersson.
27
TOTAL
SLUTFÖRSÄLJNING!
På grund af upphörande med affären slutförsäljes
under loppet af en månad hela mitt välsorterade
lager af
Manufaktur- & Korta varor
till och under inköpspriser.
Såsom särskildt prisvärdt framhålles:
Bolsterväf från 22 öre pr aln, Kassinett à 22 öre pr aln, färgad
Domestik à 12 öre pr aln, Madapolam, 33 tum bred, à 17 öre pr
aln, Möbelsits à 25 öre pr aln, Krafttyg à 40 öre pr aln,
Filtschalar, stora, à 5 kr. 50 öre pr st., Yllehalsdukar från 75 öre
pr st., Näsdukar från 1 kr. 25 öre pr dussin, Borddukar, i jute och
hampa, från 1 kr. 50 öre pr st., Antimakasser från 25 öre pr st.,
Tricotlif, stort urval, Koftor, Västar och Underkjolar, hemstickade,
till nedsatta priser, Yllelif från 60 öre pr st., Damstrumpor från 1 kr.
paret, Herrstrumpor från 50 öre paret, Kalsonger från 75 öre paret,
Merinotröjor från 90 öre st., Normalunderkläder, såsom
Skjortor, Tröjor & Kalsonger. Hängslen från 40 öre paret, Rosetter
från 25 öre pr st., jemte många andra artiklar, allt till betydligt
nedsatta priser. Sundsvall den 25 Oktober 1888.
CARL LUTHMAN,
hörnet af Sjögatan & Klockgjutaregränd, vid Ångkoket.
TURKISKA DIVANER,
billigast på platsen hos ERIK TAFLIN.
(Grossh. Westins gård vid Vängåfvan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
