Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNDSVALLS TIDNING’ Lördagen den 17 November.
1888
dymiwtisk knrnktcr, utan endast ftro rig-
tado mot de konservative.
Förbittringen mot’ det koniervativa
partiet och (less organ Ar oerhörd.
Amerika.’
I en tnanomotorfabrik i Boohcutor
(Htaton Newyork) utbröt eld hvarvid tolf
personer omkommo 00)1 tjugu lårade»;
tjuguon personer antagas vara bografna
under ruinerna.
? • *
En förfiU’% orkan, en af de httftiga-
ste nian Itiiuncr, har natten tiil den B
september hemaökt Bueno» Ayrea med
Fram emot kl. 3 på morgonen vÄek-
tOH människorna af ett besynnerligt bul-
ler, Horn tycktes likna det hoiii fr "
en jordbfifning. Gatorna fyldcH af!„
dammoln! som framkallades af vintlstö-
tarne, gaslyktorna nltu-IctoH, ooh do pa-
trullerande poliskonntaplarncN hviiuiel-
pipor, Bom tillkallade hjelp, blandade
f% med oviulrotH dån, snart derpå
störtade ett helt skydrag af vatten oeh
hagel öfver staden.
Orkunen rasade med hela sin styrka
i huifannan timme oeh orsakade öfvor
allt allvarsam skada, ty värr ieke blott
af ekonomisk art. Tak lyftes i luften
och bortfördes, som om de varit halm-
strån, väggur kullkastades oeh dödade
eller skadade inånga, då de fullo. 1
Borå instörtade ett hus öfver en koja,
der en hel familj sof. Fyra personor
drogos fram som lik under ruinorna.
I Burracas del Naste ramponerades flera
fabrikör svårt, ulla skorstonar blåste om-
kull, oeh många personer skadades, I
Burracus del Siid skadades många oeh
dödades 6. I hamnen dansade fartygen
en vild polka, under hvilkcn många
sammanstötningar egdo rum. De stora
åugarne skadades minst. Alla telegraf»
och telefonledningar afbrötos, så att man
först senare fick underrättelse om olyc-
kans hela vidd.
I Lomas Lomara dödades 4 oeh ska-
dades 50 personer. I Alsina blåsto en
skola för små flickor omkull ochiTem-
perley ett kapell. Alla städer på ku-
sten iiro mer eller mindre svårt ska-
dade.
fullt så viil om er som hr Bolton, de-
tektiven, på andra sidan kanalen!»
Under en hel minut betökade det
dödstystnad i rummet. Hr Kemp — el-
ler rättoro hr Bolton — reste sig från
sin stol oeh giek mekaniskt fram til]
fönstret. Han var alldeles tillintetgjord
oeh mållös af raseri — och så det för-
krossande medvetandet af att vara kom-
plett dragen vid nftsan, som hade hon
varit den yngste nybörjare i sitt yrke.
»Ni ser sjuk ut», aumfirkto hans Kam-
rat höfligt. »Får jag lof att ringa
efter litet konjak? f)ct skall blott fcli
en liten post i Levi & e:is allaredan
— tyvärr! — tftmligcn betydliga utgif-
ter.»
Hr Bolton hado en känsla, uom skulle
han med nöje velat strypa den lugne,
höflige, gentlemannuliko slyngdn» som
sig till baka i sin stol med en
Hådan otvungen, elegant hållning och
med ett tiil hälften hftnftillt leendo i si
falska ögon.
»Ni Ilt* en kiiltring, hr Johansson,
skrek han, så snart hau fått mål i mun
igen. Han hade förlorat liola sin sed-
vanliga, orubbliga sjolfbeherskning.
Hr Johansson ryckte litet på axlarna.
»Ja, kanske», svarade han med ett
leende, så att han kunde rota stenar på
sig. »Hado jag icko varit det, tänker
jag ni skulle icke intresserat er fullt så
mycket för mig. Tag en cigarr, den är
verkligen god skall ni få se. leko? Nå
väl, så promenera en tur. Ni ser så
rysligt upphetsad ut.»
Hr Bolton lemnado Madrid inom en
timme, men — han träffade icke ihop
mod sin vän i Bayonno, Han svär fort-
farande på, att han skall knipa Johans-
son, men ända tills i dag står han der
— öfvertrumfad.
Öfvertrumfad.
(Öfvcrsuttaiag för Sundsvalls Tidning.)
(Forts. fr. flireg. n:r.)
Men Fred hade uppenbarligen fattat
sitt beslut. Malaga och icke Bayonno
var hans mål, och alla amerikanarens
öfvertalningskonster voro utan verkan
på honom.
»Men hvarför i herrans namn icke?»,
frågade hr Kemp förargad. Han satt
grensle öfver en stol, stödde hakan mot
stolkarmen och såg både förvånad och
rasande ut.
»Skall jag saga er det?» sade den
andre och satte sig bekvämt till ratta i
sjn stol, i det han i lugn och ro tände
sin cigarr. »Jag tanker ni skall inse,
att mina skäl äro mycket goda. En ci-
garr, om jag får be?»
»Nej» — han var ovolig. »Nå, edra
grunder?»
Hr Steyre betraktade uppmärksamt
spetsen af sin cigarr, fastade derpå sina
skarpa ögon på reskamraten och bör-
jade:
»Jag står i tacksamhetsskuld till eder
för en synnerligen angenäm resetur —
den roligaste jag någonsin haft, tror jag.
Ni har varit i högsta grad frikostig —
furstligt finkostig. Jag kommer troligen
aldrig att glömma er, och skulle vi nå-
gon gång mera träffas i lifvet, hvilket
dock tyvärr är foga troligt, hoppas jag
vi kunna förnya vår hittills så angenäma
bekantskap.»
»Ja, det är alltihop mycket bra», af-
bröt hr Kemp, »men det ar ju icke det
yi skola tala om. Jag vill veta, hvarför
icke kan resa med mig.»
»Nu kommer det», svarade den andre
lugnt. »En oförutsedd olycka kan un-
der tiden inträffa. Er väns jakt kunde
således komma att göra en afstickare till
England — med mig ombord. Nåja,
Englands klimat passar icke för mig.
Det är en grund. Den andra är: jag
tycker om er — ja, jag håller mycket
af er till och med — i egenskap af hr
Kemp, amerikanaren, här i Spanien, men»
— han talte långsamt och med efter-
tryck — »jag tror icke, jag skulle tycka
Spridda nyheter.
En ivindlerska af betydande förmåga
har i dagarna slutat åtminstoue för till-
fallet sin bana i London med en dom
på 5 års tukthus. Hon säges vara 40
ir, men ser ej ut att egtt mor än 25,
Hennes skönhet är bländuude och derpå
berättas många prof. Ku bedragen skräd-
dare t. ex. sände en dag till henne föl-
jande ridderliga rader! »Jag såg er i
går, min fru! För er .skönhets skull ef-
terskänker jag er eder räkning», Lik-
som den beryktade Ninou de 1’Euclos
tyckes hon ega förmågan af evig ung-
dom. De offer, hon bedragit, äro ota-
liga. Hon hade alltid sina koffertar pac-
kade för att vid minsta tecken till fara
kunna försvinna. Hon har sålunda rest
öfver Amerika, England, Skotland, Ita-
lien, Australien, öfverallt lemnande efter
sig offer för hennes skönhet och hennes
bedrägerier. Hon listade sig in i Lon-
dons finaste kretsar, i Australien åtnjöt
hon så stort anseende, att kolonien Vic-
torias regering öfverlemnade till henne
70,000 flcres land för att grunda en ko-
loni. Hon fir dock endast oäkta dotter
till en holländsk mjölkpiga och en dräng;
samt har aldrig åtnjutit någon uppfr~x
ran. Men henne/3 sällsynta begåfn
både i kroppsligt och andligt hänseende
åtit henne öfvervinna alla svårig-
har låtit
heter.
Tvärs öfver Grönland.
Norska upptäcktsfarare ha utfört en
bragd, som kommer att räknas bland de
historiskt ryktbara i de arktiska forsknin-
garnas kedja. Den 3 sistlidne oktober
ankom nämligen till Godt haab på Grön-
lands vestkust den expedition, som un-
der d:r Nansens anförande något mer
än tre månader förut landade vid Berns-
torfs fjord på östkusten. D:r Nansen
och hans följeslagare ha alltså verkstält
den förd tvärs öfver Grönlands inlandsis,
som sedan öfver halftannat århundrade
rarit ett oupphinneligt geografiskt önsk-
ningsmål.
Det grönländska fastlandet är beboe-
Hgt endast vid sydvestra och södra ku-
sterna. För öfrigt är hela den ofantliga
halfön, som är större än skandinaviska
halfön, helt och håUet betäckt af is, den
s. k. inlandsisen, som höjer sig från ku-
sterna inåt landet. Af de förut gjorda
försöken att tränga fram öfver denna is
är professor Nordenskiölds Grönlands-
expedition 1883 den märkligaste. Den
företogs från en punkt på vestkusten
under 68 graders nordlig bredd, eller
öfver 3 grader nordligare fin utgfinp-
punkten för don Nansenska expeditionen.
Om denna sistnimda meddela vi efter
norska tidningar följande:
Expeditionens anförare, d;r Nansen,
är en helt ung inan. Han är nämligen
född 1861. Hans ordinarie syssla är
en konservatorsbefattning vid Böra
museum, en inrättning, som i flera t
seenden beredt ett hedersrum åt den
norska naturforskningen.
Den 17 juli lemnade expeditionen säl-
fangaren Jasons däck midt för kan Dan
på omkring 05 V» gr. nordlig bredd. I
stället för att redan nästa morgon nå
fastlandet, utsattes expeditionens båda
båtar för starka strömsättningar oeh is-
hvirflar, hvilket under liola 12 dygn lin-
drade dem att nå land. Då detta ändt-
ligen uppnåddes den 29 juli, hade de
drifvits (10 kvartmil söderut. Expedi-
tionen landade alltså vid 04 V* gr. bredd.
Här är en fjord, kallad BcmstorfH fjord,
Till landstigning ooh flyttning af effek-
terna upp på Grönlandsisen åtgingo 17
dagar, från den 20 juli till den 15 au-
StHti* Detta motsvarur ungefiir den tid
unsen hade beräknat härför. Nu stäl-
des kursen mot nordvest till ChristiaiiH-
haab, don ursprungligen bestämda nod-
Htigningspuiikton på Grönlands vestkust.
Afståndct var omkring 60 norska mil,
således dot från början för expeditionen
beräknade. Men tiden! I stället för
att börja isvandringen i midten af juni
eller juli befann mun sig nu i midton af
augusti.
Nunscn var beredd på att träffa höj-
der af 10,000 fot eller något mera öf-
ver hafvet, och hans iustrument kunde
mätu dylika höjder. Han uppnådde dem
också, och härom förekommer i hans
mcdhjclparcs berättelse något ytterst
märkvärdigt. En temperatur af 5 köld-
grader var att städse motse på inlands-
isen, och äfven både 10 och 20 grader
kunde man vara beredd att möta. Nan-
scn medförde två sprit-termometrar, och
han tyckes häfta fått användning för
dem. Ett brof fråu styrmannen Sver-
drup tular om 40 till 50 graders köld.
Är detta riktigt, föreligger här ett yt-
terst intressant meteorologiskt fenomen.
40 graders köld på 10,000 fots höjd sva-
rur mot 25 graders köld vid hafsytan.
Och detta i augusti ollor september!
Kursen till Christianshaab gick mot
nordvest. På en höjd af 7,500 fot, ovisst
huru långt inne i landet, kom eu nord-
lig snöstorm. Äfvcn på dylika var Nan-
sen beredd. Denna måtte dock häfta
varit svår, emedan den förmådde Nau-
sen att vika af mot vester eller sydvest
och styra färden till Godt haab i stället
för Christianshaab. Isvandringeu varade
i 46 dagar, Den måste hafva varit
svår. Tvärs öfver från Bernstorf-fjordcn
till Amaralikfjorden är afståndet 60 geo-
grafiska eller 40 norska mil. Mot detta
svarar ett dagligt framskridande af nå-
got öfver en norsk mil om dagen. Men
vägen gick först mot nordvest och der-
efter mot sydvest och blir alltså i verk-
ligheten längre. Omkring den sista sep-
tember nåddes Amaralikfjorden, hvilken
skjuter in i landet öster om Godt haab.
Från inlandsisen till fjorden är två mil.
Här iordninggjordes en båt, i hvilken
bristfälliga farkost Nansen och Sverdrup
rodde utåt den 7 mil långa fjorden, som
är farlig för sina häftiga och ombytliga
vindar och på de flesta ställen har branta
strandväggar ända ned emot Godt haab.
CharacL
(För Sundsvalla Tidning af E. O. Burman.)
3.
Om du vill ett första utaf jorden mäta,
Måste du mitt andra, för att fä
Någonting att under vintertiden äta,
Innan brodden vill ur mvrken gå;
Ty mitt tredje bör du aldrig göra
När du, ärlig, kan, som mc’nskor böra,
Flitigt med ett hela lyckan nä.
Uttydning af charaden i n:o 80: Vad-HM.
Handel och Sjöfart.
Stockholms börs den 13 november.
Hvete: mälarprov. nytt, kr. 12: 35 å 17: 06
05 å 143 öre pr skalp.) pr 100 kg.
Htctemjol (härvarande kvarnegares) kr. 26:
50 å 27: 50 (2: 27 å 2: 36 pr 20 skalp.) pr
100 kg.
Råg, svensk, ny, 10: 82 ä 11: 41 (92 å 97
öre pr 20 skalp.) pr 100 kg., rysk 12: 12 å
12: 35 (103 å 105 öre pr 20 skalp.) säljare, pr
100 kg.
00 A 8; 25 (73 ä 70 Oro pr 20
"Ärter, 15: 0? å 18: 02 (20 å 23 kr. pr tunna)
P MbttdJt: 8j 25 a 8: 80 (70 tt 75 öro pr 20
.) pr 100 kg,
h: 7: 05 ä 7: 05 (00 & 05 öre pr 20
, pr 100 kg.
lavin; 145 kr, 25 öro för 100 Htor 100
procent.
Kaffe: Rio*, ordinärt 70 öre ur tikfilp. (105
kr. 100 kg,), modul 74 (174; — pr d:o), prlmii
77 (181: — pr <l:o), tviltfcult 82 (193: — pr
d:o), Santou- ordinärt 71 (1(17: — pr d:o), me*
dol 75 (170: - pr d:o), prima ?7 (181: -)
Guatemala och Lngnp.vm 77 » 88 (131: - ä
1011: — pr d:o) Cotita tlica- 77 a Så ( 181: —
a 105: ~ pr d:o), Portorico 85 il 87 (200: —
A 201: - pr d:o), Java- 81 a 100 (190. — &
240: - prdso).
Sucken Stoekolmn mulnad 33 öre
(77 kr, 50 öre pr 100 kg.), bitsocker (hank.
rnndo raftlnadörerH) 33 öro (77: 50 pr å:o),
kroHsockor (hfimirnmJo riinluadörore 33 öro
(77: 50 pr d:o), Stottinor rnfflnad 03 öre (77:
50 pr d:o) BrnnnHchwolgcr »m&topp 82 1/2 iiro
(70: 50 pr d:o) Miigdeburgor dito och minut
tyskt toppmekor !12 oro (75: — pr d:o), ut-
liimlHkt inaHkinhutrgot 32 oro (75: — pr d:o),
liolliimlnkt kroHHoekor 80 172 a 81 oro (72: —
a 78: — nr d:o), ty«kt d:n 30 u 80 1J2 iiro
(70: r»0 t\ 72: - pr d:o\ Stottinor finkrom 81
öro (78: — pr d:o) mod wxlvaiilljt rabatt eftor
pnrtlotiH storlek, raBoekor 2(i u 20 »ro (01; —
i\ 68: — pr d:o).
Sirup, bmn 15 »ro (35: — pr 100 kg.,) ut-
lilmlnk 13 ti 15 »ro (31: — u 35: — pr d;o),
allt pr skfllp.
LUden mouhH Hiillii.ler 1 kr. 15 »ro il 1 kr.
35 »ro, dito Htnorludor 1 kr. 25 »ro t\ 1 kr. 40
»ro, uorekt HiilUidor 1 kr. 85 »ro a 1 kr, 40
»ro, amerikanskt, l:n »5 »ro a 1 kr., 2;da 00
u D5 »ro, :i:n 80 a 85 »re, engelskt nflnll, prima,
80 »ro, allt pr skAlp.
Of/ort Bom,- nir 1 1 kr, 75 »ro, usr 2 1 kr.
00 »ro, Lin-, okokt 1 kr. 80 »ro å 1 kr. 35
öre, kokt 1 kr. 40 »ro & 1 kr. 45 »ro.
Petroleum. Standard whlto 22: 50, prima
whlte 25: —, gnsolja 20: -, rysk fotogen 18:
75, allt pr 100 kg.
Fläsk. amerikanskt, kort, kr. 100: — (8: 50
pr 20 Bkftlp.) pr 100 kg.
SolrosfriSkakor 4: 05 a 5: 15 pr contnor.
SolrostrUmjöl 5: 45 il 5: 07 pr contnor,
Linfrtikakor tit* Stockholm» tillverkning 5:
25 för poster om minst 5,000 kg. och 5: 45
för mindre partior med 10 ören förhöjning för
krossudo kakor.
liapskakor af Stockholms tillverkning —.
Stcttiner rapskakor 0: 45 a 0: 70 pr cent»
ner.
...... norsk Biofot- 2.0 a 22 kr., fot- 13 4 ->5
kr., drifgarnä-, ny »Yonak, 14 a 17 kr., eftor
markon, allt pr tunna,
Sey: bonde- 13 kr. 50 »ro. »tor-13 kr., mo-
del 12: 50 pr centncr.
Tahj; 23 kr, pr centnor,
Ankomna ooh afjg&ngna fartyg.
NIEUWEDIEP don 8 nov. Vega, Wick-
mun, fr. Sundsvall.
YMUIDEN don 7 nov. Ncrva, Visser, fr.
Sundsvall t. Delfeyl.
BORKUM den 8 nov. Till Ankars: Ny ver-
heid, Balkorna, fr. Sundsvall.
DUNKERQUfl don 0 nov. Mtocur, Brandt,
fr. Hernösttud.
CALAIS den 5 nov. Draupner, Wetge och
Haabet, Johnsen, bftda fr. Sundsvall.
DIEPPE deu R nov. Haabet, gt. Sunds-
vall; den 0: Betty fr. Heruösaud.
BOULOGNE den 5 nov. Axel Oisen, fr.
Sundsvall; Eleanor, Wilson, fr. Hernösand.
FECAMP den 6 nov. Brödrene Clausen,
Paulsen, fr. Sundsvall.
S:T VALERY SUR SOMME den 0 uov
Orion, Jeusen fr. Heruösand.
HAVRE den 7 nov. Esperance, Kjrer, At-
lanta, Henriksson och Haabet, Halvorden, alla
fr. Sundsvall.
HONFLLUR den 6 nov. Gustafva, Lars,-
>n, fr. Hernösuud; Tre Venner, Melson från
•niHköldsvik.
CAEN den 5 nov. Bomerang, Petersen fr.
Sundsvall.
GRAVESEND den G nov. Marie fr. Hemö-
sand; den 7: Ottolina, fr. d:o.
ROCHESTER den 0 nov. Kali Maas, Han-
sen, fr. Sundsvall.
SHOREHAM den 6 nov. Nor, Sivcrtsen
och Kong Carl XV, Eriksen, båda fr. Sunds-
vall.
PORTLAND den 6 nov. Argus, Jörck, fr.
Sundsvall t. Teignmouth.
FRASERBURGH den 5 nov. Orion, Gray,
från Sundsvall.
GRANGEMOUTH den 5 nov. Vikingen,
Backe, fr. Sundsvall.
HULL den 6 nov. Maria, Helgesen, från
Hernöband.
HARWICH den 0 nov. Atbion, Gunder-
sen fr. Suuds\all t. Truro.
ALGIER den 3 nov. Virgo, från Hernö-
sand.
PORT NOLLOTH den 17 okt. Flid,Knud-
sen, fr. Sundsvall, segelfärdigt t. Algoa Bav.
PORT NATAL den 9 okt. Heldos Lyder-
sen och Sivah, Ellingsen, båda från Sunds-
vall.
ADELAIDE don 7 nov. Argo, Samuelsson,
fr. Sundsvall.
YMUIDEN den 8 nov. Jeanette Agnes,
Teensma, fr. Sundsvall t. Delfevl (för mot-
vind).
GRAVESEND den 7 nov. Dagny, från
undsvall.
FALMOUTH den 8 nov. Peter Kr«ft,
Bruhss, fr. Sundsvall.
PETERHEAD den 6 nov. Överman, Olseu,
Pr. Sundsvall.
MOKTEOSB don 7 »o* Norara, Jonson,
_.•. HornöHiuid.
GUANTON den 4 nov. Noptun, fr. Hemö-
sund t. Kirke»ldy. Ä
LEITH den 7 nov. Dan, frän ömnkölds-
vik.
SHIELDS don 7 nov. Ronowu fr. Sunds-
vall.
HULL den 7 nov. Gerda, Henrikson, fr,
SundHvall.
MELBOURNE, den 7 nov. Ymor,|från
Sundsvall.
* *
YMUIDEN den 7 nov. Skeppet Nerva,
Visser, från Sundavall till Dclfzyl, Var Inkom-
don 7 nov. Dot från Sundsvall
__________hit anlända norska skeppet Bufm
tornade vid inseglingen hit mot kajen och fick
dervid bogsprötot utbrutet samt förlorade an-
kare och lcettingar.
DIEPPE den 6 nov. Svenska skeppet An-
gantyr som anländt bit från Hernösand, har
seglat mot kajon och skadats i faren.
LONDON den 0 nov. Albntros, fr. Sunds-
vall till Cardiff, hor efter kollision strandat på
Longsand och abandonnerats.
GKIMSBY den 8 nov. Norska briggen
Ohf Kyrre, från Sundsvall till Calais med
plankor, har råkat på grund och 12 mil vcBter
om Flomborotig Heod öfvergifrits af besätt-
uingou sodan däcket uppbrutit». Bosättningen
lmr landsatts höstades.
Briggen »Benjamin», Olsson, anlände den 12
dennes till Port Natnl från Sundsvall.
TiHjalu.
Kloka Gubbens
Giktlinimentoch Collodin
uti
Manna1 HtishållBmagasin.
till innanfönster ti 18 öre pr bundi
uti
Manns» Hushållsmagasin.
Stenkärl, Glas, Porslin
och alla sorters
Borstar, uti
Manns’ HushållBiuagaBin.
Spis-& Knäckebröd
godt Smör och utmärkt
Potates
finnes alltid uti
Manns’ Hushållsmagasin,
Carl H. Schwartz’
Speceriaffär,
27 A Gamla Kyrkogatan 27 A
(Mellan Stadshuset och Enskilda Banken)
försäljer till billigaste priser Kaife,
Socker, Specerier, Mjöler,
Gryner, m. m. m. m.
Inkommit extra fin Blekinge Krydd-
sill i kaggar om 20 skalp, samt l:ma
Norsk Fetsill å 2 kr. pr 20 skalp.
Alla sorters
YLLEFLOCK och
BAITELSTOPP
hos C. G. Thårén, Norrköping.
"Ä___________________________(G. 26488x2).
Till moderata priser
levereras vagniritt
HA, Vår-
och
-Halm.
Ferm expedition. Prisuppgifter lem-
nas omgående.
S. B. J. Rosenlöf;
adress: Kärrgrufmn.
Invid segel- och flottled,
jernväg, landsväg och vattenfall
Htöde socken, säljes ett hemman eller
del deraf å 500 och 300 kr. pr tunn-
land, bästa växtkraftigaste åkerjord. När-
mare meddelar Fr. Hay, Wattjom. 98
KNOX’ LINNETRÅD
i alla N:r.
Maskinolja, Nålar, Skyttlar
och utHgaSy-äStlckmaskiiis.
delar billigast uti
Manns ’Hushållsmagasin.
Pass på!
Gotlands Gäss
gömt dess blod nu inkommet hos
JL PeterzéiL
7 Sjögatan 7.
Färsk Sikroiu,
Salt Sik, Surströmming, tJ]föijs
Klabbströraming, l;ma K KK-sill i
fjerdingar och tunnor.
Gotlands socker, saltadt Pårkott
nu inkommet hos ’
A. PeterzéiL
_^___ 7 Sjögatan 7/
Två fina Slädfällar
hos
A. Peterzéu,
7 Sjögatan 7.
Åstundas köpa.
5,OOO
Tomsäckar
mer och mindre Blitna, uppköpas pä
Matfors kontor samt’
G.
!En
Fndhoin i November 188S
_____________A. Edström.
Att hyra.
rum på nedra botten, mod egna
ingångar, inom tambur, uthyres ge-
nast. Närmare besked lenmas i L. G.
Lamberts Cigarrhandel vid VungAfvau.
______________________________ 152
FÖRLORAD!
Vjln låda, innehållande »Filar», är bort-
¦*¦ kommen från Sundsvalls kaj. Till-
varatagaren torde gom anmälan vid
N. P. Linderbergs
157 Metallfabrik.
Diverse.
Pantkvittot n:r 13991
varder härmed efterlyst och dödadt.
Sundsvall den 15 November 1888.
137 Johanna Gustafsson.
Möbel- & Åkdonsmålning
samt i öfrigt alla till yrket hörande ar-
beten utföras fort, viil och billigast af
Bröderna, Lindqvist,
Målare,
18 7 Trädgårdsgatan 7.
Två st. Syflickor
jrhålla plats om anmälan göras å Sunds-
valls Tidnings kontor. 16.}
En Brädgårdsfaktor
med goda betyg önskar göra ombyte af plåt».
Svar torde godhetsfullt iiilcniuas till Sunds-
valls Tidnings kontor. U«
Pantlånekontor.
Öppet alla dagar på samma plåt» »om förr
(midt emot Poliskontoret).
91 E. W. COHN.
Af en händelse finne.s plats nu genast
ledig för en anständig, ärlig och
ordentlig samt i vanlig matlagning kun-
nig köksa. Anmälan göres å Sundhvalls-
"•ostens kontor. 1-"
— 50 —
»Jo, ser dit, Edvin betraktar sig som din
förmyndare, och lian skulle bli mycket missnöjd,
om du toge slöjan», svarade kusineu.
»Det har jag aldrig tänkt, Marion.»
»Men du längtar ju dagligen tillbaka till an-
stalten?»
»Det är sant, och gerna skulle jag stanna
der i hela mitt lif; men icke har jag derför lnst
att bli nunna. Det vore pinsamt att veta sig
för alltid afstängd från den yttre verlden.»
»Deri har du rätt», sade Marion inställsamt.
»Du är för ung att taga slöjan, och äfven för
vacker.»
»Å, gör icke narr af mig!»
»Det är mitt fullkomliga allvar. Du har un-
der vistelsen der borta förändrats mycket till din
fördel. Du är nu fylligare och har en underbart
vacker hy. Någon skönhet blir du naturligtvis
ej, men alltid en liten täck lady. Det förvånar
mig ingalunda, att man tycker så mycket om dig».
Då Nell återvände till St Hilda, hade hon
med sig en skrifvelse från tanten, som deri på-
minde föreståndarinnan om, att den unga flickan
ej för framtiden finge egna sig åt stiftelsen.
Detta bref gaf anledning till en formlig
diskussion mellan systrarne.
»Nell kommer aldrig att gifta sig», anmärkte
syster Johanna bestämdt. »Hon känner sig lyck-
lig här, och det är orätt af slägtingarne att taga
henne härifrån.»
»Skulle de möjligen ha i aigte Jnågot parti
för henne?» undrade föreståndarinnan.
De flesta hade svårt att tro det
Nu tog syster Maria till ordet.
»Kommen i håg, hvad jag säger», yttrade
hon profetiskt} »Nell skall gifta sig. Jag tror
- 55 -
»Det blir då farbror John, som ger henne
sitt gods. Du skall få se, att du får ärfva ho-
nom, när han dör, Ester.»
»Hvem kommer härnäst?» frågade Nell.
»Vet ni hvad, vi gå i alfabetisk ordning, så är
det krånglet slut. Iris, som är vår Sibylla, får
dock dröja till sist.»
Gertrud måste nu deran. Vaxet antog form
af höga berg. Sibyllan tydde det så, att hon
skulle få göra en resa i utlandet, der man har
mindre ondt om berg än i England.
Mays vaxbild var alldeles lik systerns. På-
tagligen skulle båda få ärfva farbror John.
Nu fattade Nell tennskeden.
»Hvad mig angår, tjenar det ingenting till»,
sade hon. »Jag vet ju allt för väl, att jag al-
drig får ärfva något, och att mitt lif kommer
att förflyta i ensamhet och stillhet. Emellertid
kan jag ju försöka.»
Denna gång betraktade Iris vaxbilden så
länge, att de andra blefvo otåliga.
»Hvad är det?» — »Hvarför säger du in-
enting?» — »Ser du icke, att Nell börjar bli
genting?»
ängslig?»
»Jag förstår mig icke riktigt på den här»,
yttrade hon slutligen, vänd till miss Fortescue.
»Det ser ut som en öppen graf. Antingen kom-
mer du att rädda någon annans lif, eller också
gäller det ditt eget; men i hvad fall som helst
ger det uppslag till din lefnadslycka.»
»Nå, låt det nu icke skrämma dig, Nell!»
inföll Phyllis med låtsad munterhet »Men för-
kunna nu mitt öde, Iris. Jag är nyfiken att se,
om vaxet fogar sig efter föreståndarinnans utslag.»
Vaxbiten gjorde i sjelfva verket sin skyldig-
het. Man bchöfde ej vara särdeles öfvad i ut-
— 54 —
* Barnfeligheter!» sade Ester Stanhope, en
kraftigt bygd flicka med starka nerver.» För
resten behöfver du ej vara med, om du är rädd.»
»Nå, hvad är det egentligen vi sk’a ta reda
på?» inföll nu Nell tankfull.
»Så du frågar!» utbrast Mary, en yngre sy-
ster till Ester» »Man behöfver blott smälta va-
xet och slå det i fatet för att få skåda in i fram-
tiden. Af den form, det då antager, kan Iris
sluta till våra blifvande öden. Hon är lika god
som en hexa.»
»Hvem vill börja då?»
Ingen anmälde sig. En sade rent ut, att
hon hellre än att vara den första droge sig ifrån
alltsammans.
Det hade kanske också gått om intet med
hela tillställningen, om ej Ester beslutsamt fat-
tat skeden. Hållande den en stund öfver ett af
ljusen, lät hon derefter vaxet rinna ned i fatet.
Under de kringståendes tystnad tog nu Iris
deu stelnade vaxbiten ur vattnet och grönskade
den noga en half minut
»Det är så tydligt som möjligt i, förklarade
hon. »Ett stort hus i en trädgård. En viss
person kommer att testamentera sin egendom åt
dig, Ester.»
»Hur kan du säga det?» frågade en af
flickorna.
»Å, det är lätt. Jag känner till Esters hem
i London- Det huset är icke så stort, och träd-
gård fins det ej heller. Således kan hon blott
få egendomen genom testamente.»
Ester såg [litet klentrogen ut; mtn Mary
sade med fullaste övertygelse :|
- 51 —
icke, att hon blir lycklig; men förr filer .senare
får hon sin kärleksroman. Det står tecknadt pa
hennes ansigte.»
De andra systrarne sågo förtörnade ut; men
Maria fortfor i öfvertygande ton:
»Några af flickorna måste ju ingå i äkta
ståndet; icke kunna alla lefVa som vi. Ne»
Fortescue blir en af de första. Hon gifter nig,
det är visst!»
»Stackars barn!» ljöd det i korns.
Nell återtog emellertid sina sysselsättningar,
umgicks på gamla vanliga sättet med sina kam-
rater oeh delade lika gladt deras arbete som de-
ras små, sjelfskapade nöjen.
Ingen fröjd är större än dem, som man i
viss mån själ sig till.
De sex pensionärerna förstodo äfven att <1»
och då bereda sig sådana, orh ehuru de alltid
voro af mycket oskyldig natur, skulle håren ha
rest sig på systrarnes hufvuden, om de kom-
mit till deras kunskap. Hvilka förtjusande no-
veller läste man icke i hemlighet! Hvilka här-
liga aftonmåltider af bröd, äpplen och gelé nj"t
man ej, sedan man gått till sängs!
Det oerhördastc var dock påhittet att smälta
vax om midsommarsnattcn, »då andarne cga
utomordentliga krafter». Förslaget utgick frän
Phyllis Ward, den uppsluppnaste af de unga
flickorna.
Aldrig förut hade sådant hädiskt otyg före-
kommit i St. Hilda. Också skulle deltagarne i
komplotten nedkallat de fruktansvärdaste förban-
nelser öfver sig, om saken blifvit upptäckt.
Nell lemnades litet hvitt vax, hvilket hon
köpt i staden, Phyllis Ward ett par ljus, Gertrud
Silt, som misstänktes för att vara kär, en tenn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
