Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tm utan anmärkning. Äfven här an-
hålles att få inkomma med påminnelser.
Ett styfbarns förtviflan. I måndags
afton anmäldes, att en gosse i Vexjö
hemligen bortgått från hemmet och skolan
. Till detta steg hade han drifvits
af den hårda behandling, hvilken kom-
mit honom till del från hans styfmoders
sida. Man antog, att han bcgifvit sig
mot Karlskrona, och telegram rörande
den unge rymlingen lär ha afsändts till
denna stad. I tisdagskväll upptäcktes
han emellertid på en af stadens gator
utaf en patrullerande poliskonstapel.
Han återvände på dennes uppmaning
godvilligt till hemmet. Han hade un-
der den tid han varit borta derifrån
icke fått något att äta och hade vankat
omkring i staden och dess omgifningar
utan något bestämdt mål. På natten
hade han legat i en förstuga ute på
vester. Vexjöbl
"Till det nya Jerusalem och berget
Sinai for att predika" sade sig en yng-
ling] Flyger Anders Andersson frän
Uagncf skola bege sig, då han lör någon
tid sedan gick frän hemmet. Hon åter-
lims död den 20 denne» i trakten af
Svarta fiibodar, hvarest han afkastut sina
underkläder. I)å han påträffades, var
hon helt och hållet blottad, hvadau det
nr troligt, att han frusit ihjel, innan huu-
gcrn dödudc honom. Hans humlor och
fötter voro sargade af rofdiur. Den så
sorgligt omkomne har under näst för-
flutna år mycket sysselsatt sig med läs-
ning, och religiöst grubbel synes hafvfl
varit förnämsta orsaken ttll hans sinnes-
sjukdom.
Stormens offer. I Hjörnered i södra
Holland blåste ena gafveln till eti fetall-
byggnad in under stormen i tisdags natt
forra veckan samt slog ihjäl en gris. En
ko fick ett slag, så att hon måste ned-
(tlagtas. Sonen på stället kom nätt och
jämt undan. På ett annat ställe ilijäl-
slogi en gås. I närheten af Lagared
blåste en kvinna ned i Lagan, men
lijelptcs upp af sina följeslagare.
Örm-P.
I en familj i en by i närheten af
Karlskrona äro samtlige medlemmarne
behäftade med något kroppsfel. En är
klumpfotad, en skefbent och en hjul-
bent, en enarmad, en har orörliga ögon,
en utväxt på kinden och en ett blått
och ett brunt öga.. B. L. T.
Organisten och orgettramparen. Organisten
i Flädie, Skåne, har i årlig lön
45 kronor 75 öre. Orgeltramparen på
samma ställe har 100 kronor. L:d.
Breflåda.
Lisa. Som den föregående diskussionen
försiggått i en annan tidning, kunna vi ej vill-
fura eder önskan att infora edro uppsatser.
Vfira läsare som ej last den artikel hvarom ert
gcumale handlar, ha foga intresse af att fö
läsa ert svar. Ej ens vi sjalfve veta stort hva-
om det år fråga* Vaud er derför till dot blad,
der skriftväxlingen förut försiggått
Stockholm den 5 dec. 1888.
Högt lufttryck, aftagande mot norr
och vester. Nederbörd gårdagen på de
flchta stationer.
Uts. svag s eller w, vexlande himmel
der och hvar dimma.
Bref från Delsbo.
(Till Sundsvalls Tidning.)
Den 2 dec.
Hemska toner ljuda i nat-
tens stillhet öfrer nejden.
Klockan half två natten till i fredags,
hördes åter de välkända, hemska tonerna
från kyrkans klockstapel, förkunnande
att elden vore lös. Man måste upp ur
sina varma bäddar, uti 26 graders kyla,
skynda till brandstallet och bistå med
räddning och släckning. Eld hade ut-
brutit i Delsbo prostgård med början å
vinden. Den tog snart öfverhand till-
följe at brist på manskap och brandredskap.
Först då ingen utsigt att rädda den ståt-
liga byguaden undan total förstörelse
forefans, tillströmmade folk, som då hade
den angenäma pligten att endast se på,
huru elden girigt roffade bland de brän-
bara ämnena, Några behjertade män hade
dock den rådigheten, att biträda med
räddningen af lösöret, hvilket hade till
följd att rätt mycket kunde räddas, som
eljes hemfallit åt den allt uppslukande
elden.
Prostinnan Norelius, hvilken är säng-
liggande sjuk, utbärs i rätt tid, medelst
bärstol.
Prosten Norelius var
Trots sina åttio år, var han den
som lemnade de brinnande rummen, och
lyckades med lifsfara rädda alla kyrkans
böcker och handlingar, jemte en del egna.
Allt lösöre, tillhörande tjänstefolket, hvil-
Hvra» tr b»Ti™ringi«kyldigh«ttn?
Vestcrkndajö byainta ingiugo don 20 nueimtl
1802 kontrakt med sflgverkiiugarou K.Ahlnuu-
der i Sörhittgiuigor, livttrlgonom do till Ahl-
nutider uppläto ratt att under femtio fir ut’-
verka trfi3 af visa storlek h don uft dera» ut-
mark befintliga okogen. Do flirlicliOllo sig der-
vid ingeu niinuh rättighet, flu att cu livar Mut
aitt skogsskifte skullo ega att afhemta erfor-
derligt virke till hommunsåuyjmuderH oeh Ma-
»ndors underhall, afvensom till bro, kyrko-och
pretttgArdsbygnad.
Hemmauaegaren Sven Lindström, hvilken
er hemman 1 byn, liit fllr nÄgra Är sodan ft
ÄSfÄoföÄV.__
sumd till Araäa tlngslaga häradsrätt, med yr-
kande, det LffidstrSm mfttto fldöinuH att till
storbhusct betitla det afvorkado timret, och
enÄr svaranden ieke visat, att IMgavarondo
hurbcrgo för honom voro behiifligt, blof Lind-
ström ockBfl ålagd den 41 miguati 1887 att Ull
sterbhusdclegarno mot kvitto utgifva fyrtionio
kronor sextioåtta »re jeinto riintn.
Doremot har hofirfitten, Hos bvilkon Lind-
ström sbkto lindring, genom dom af den 10
november detta flr med ändring af hiirndtmit-
tenn utslag ogillat kärandena mot Undstrdm
förda talan på den grund att käranden icke
ti*at att ofvannämda lnirbergo varit för horn-
manet öfterflbdiyt. H. P.
Ullo Carl Blr oflerni ooh Wgoer »lo em kval-
lame.
— Du ska» fä so att han blir astronom med
tiden, spftr inoderu.
— Eller nattväktaro, gissar fodren.________
Nar 91
Den
Ket var otörsfikradt, brano upp. i
undre våningen tillhörande socknen,,-.
brandföreäkrad för cirka 6,000 kronor.
Den öfrc, tillhörande prosten Nordins,
var likaledes förankrad till obekant be-
ip, Dock torde summnn icko under-
gå 3,000 kronor. Sookncn ansea till-
ie af den laga försäkringen göra rätt
inbar förlust. Man beklagar dock
Bt tjonstefolket, bodi badö allt oför-
Bttkmdt.
Prosten Norelius jemte familj har tills
vidure fött rum i komministergården,
hvilken välvilligt upplåtit*. .
—• Personen, som till en början ombe-
styrde ringningen, kände i siu ifVer icke
nattkylan, utan förfrös sina båda händer.
slipande stämma mcaear
¦" och det fir eå stilla, så
Med „„
kantorn en M^H, wu w« «i d» muiu,Bu
stilla nå kyrkogården–––-Kvinno-
följet i stassen svarar med sitt enfor-
miga mumlande, som likt ett dunkelt
sorl förtonar i minnens djupa monotona
bas ... och det "^
snor sig fram gei––-ö __,_____
kvarlemnande folk vid de skilda träkorsen
och minneavfirdarne, der små tjocka vax-
Ijuö planteras och tändas
Aflt som skymningen och mörkret fal-
ler på, tindra stjernoma klararo fram på
den rena, djupa natthimmeln och ’ ’
sitt skSra ljus öfvor kyrkogårdens
allvar.
På dödens åker.
Skildring från Ober-Bayern.
(ÖfvorHiittnintf för Sundsvalls Tidning.)
Det ur en dödens minnesfest, en kyrko-
gårdens nyårsdag, som öfver hela den
katholska verlden infaller på Allhelgo-
nadag.
I det bondcfolkade, starkt religiösa
Ober-Bayern synes dagen måhända för
främlingen mera feststämd, men egen-
domlig och mera rörande i sin enkla
naivitet nu den stora massutyuudringen
samma dag till »snillenas hvilopspluts»,
Pére Lachaise i Paris.
–––-Kyrkogården ligger den dagen
som ett pyntadt lik. Ieke naken och
sorgsen och frånstötande, icke ohyggligt
blickande fram med sina tunga granit-,
vårdar, sina hundraåriga, rostiga ^ern-
grafvar, sina svartbruna, fuktiga jord-
tullar, sina enkla träkors.....utan
höljd i blommor och grönt — varmt glö-
dande pelargonier, ljust rodnande brand-
liljor, fint viuröda geranicr .... här
och der en gul sorgens georgina, en blek
dödens rosa, påminnände om att det icke
är i ett blomsterdoftande, färgrikt drif-
hus, vi dväljas, utan i dödens kyliga
sm ....
De tunga granitvårdarne öfver adels-
familjernas grafplatser stå i tung sorg,
svartklädda, floromvirade, som väldiga
kämpar begråtande högättade förfader...
Mindre stenar öfver privatmannens
graf äro behängda med ett från den
hänsofne bevaradt, mörkt klädestyg, b.vara
är insydt bilden af ett skarpt, genom-
borrande öga — det är Guds öga; eller
af ett väldigt utsträckt finger — det är
Guds finger, som pekar hän på den he-
liga jungfru Maria, som står uppe i den
gyllne skyn med strålkransen om hjes-
san ....
Men är det en ung flickas graf, står
minnesstoden i en drägt mera högtidlig
än alla de andras: oskuldenshvita kläde-
bonad, ungdomens eftertraktade klädnad
— brudfloret ....
— Bort genom de allvarstyngda, doft-
mättade gångarne glider på eftermidda-
gen en procession af prester och lekmän,
en procession, praktfull och känslogri-
pande som blott den katolska kyrkan
kan anordna den.
Fram genom en ångande rökelsesky
vajar det hvita baneret med sitt kors
i, under det presten med det heliga sak-
ramentet skrider fram under en af fyra
korgossar i hvita skjortor på gyllene
stänger buren himmel af siden. På
båda hans sidor en dekan i svart lång-
kåpa, med gulblekt, brinnande altar-
ljus –––-
SUNDSVALLS TIDNIN0 Torsdagen den 6
1888
mens djupa monotona retag, som f
rökelseångade tåget slafhandelns
om gångarne, städse pande, må i
tänka föreslå till detta undamål; 3) Riks-
dagen uttalar den förhoppningen, att det
må lyckas att förmå öfriga intresserade
makter att medverka till utförandet af
dessa åtgärder och sårskHdt att de fö-
"’" som förberedas i olika lunder W\\
...—adelns ooh ölafjugternaa bekäm-
pande, må genomföras efter en gemen*
sam plan.
1 lördags afton upplöstes i Berlin ett
.„. ™ »torre sooialistmöte.hvarefterfolkhoparne
gjuta bidade nll kommunikation. Polis sking*
bleka *&ue nicd dragna sablar mängden, som
sjungande drog fram genom Fricdricbs-
strasse, Berlin» förnämsta gata» Arre-
steringar verkatäldes. En liknande so»
eiatistdemonstration har ieke förut bevit-
nats i Berlin.
,-.....’P Dot ilr Ju skrttddaro Petterson,
¦un hlr om dagen fick nio hatt bortbytt lillr
itå lokalen; un nittor han och piatr på att
den ny» ej »kall gA Hämma vag,
Grannlanden.
Norge.
En farlig transport. En stor olycka
kunde nyligen lätt ha inträffat i Luuno
vid transport af dynamit till Aamdals
verk, sknfver tidningen »Frcmskridt».
Denna transport försiggick pr vagn på
mycket glatta och isbelagda vägar ooh
bestod af 37 hustlnss, som följde tätt
efter hvarandra. Då expeditionen kom-
mit ett stycke ofvanför Bkaardal, mötte
den en åkande, och då den första dy-
namit vagnen skulle vika litet åt sidan,
gled den utför en sluttning ooh välte
om. Oaktadt fallet var så våldsamt, att
en dynamitlåda blef sönderslagen, explo-
derade lyckligtvis ej dynamiten. Explo-
sion af det första dyuamitlasset skulle
med all sannolikhet kommit hela trans-
porten — många tusen kilogram — att
zå i luften. Nu aflopp dot hela emel-
lertid utan annan olycka, un att pojken
som körde fick sig några skråmor.
Regnbåge i månsken. Telemarkspo-
sten berättar att den 16 november såg
man i Flaabygd en regnbåge på klar
himmel under månsken. Han saknade
dock de flesta af regnbågens färger, ooh
den mest framträngande färgen hos ho-
nom var hvitt*
Danmark.
SMntit sin egen moder. I söndags
eftermiddag inträffade u en ung i när-
heten af Köpenhamn en mycken sorglig
olyckshändelse. En husman Nielsens
hustru blef nämligen af våda skjuten af
sin sextouårige son.
Under det mannen var frånvarande
på arbete på en närbelägen egendom,
ville sonen, som är sjuklig och lider af
epilepsi, roa sig med att skjuta skator.
Han hade för den skull medtagit fadrens
bössa och laddat den. Emellertid kom
modren tillstädes, och då hon såg
sonen haudtera bössan, förbjöd hon ho-
nom att gå och skjuta, men pojken
var icke hågad att lyda utan stod i be-
grepp att gå.
Modern grep då fatt om bössans yt-
tersta ända för att taga vapnet frånso-
qen. Denne satte sig till motvärn, och
under det de sålunda tvistade om bös-
san, brann skottet olyckligtvis af och
träffade modern i underlifvet.
I samma ögonblick fick souenettepi-
leptiskt anfall och störtade omkull, hvar-
vid han erhöll diverse skråmor. Då
sonen efter krampanfallet uppvaknade,
berättar han att han såg sin moder sitta
på en kista ännu lefvande men likväl
nära döden. Hustru Nielsen afled kort
derefter.
Finland.
Jettéoxen Carlo, väl bekant genom
förevisningar öfver hela Sverige, har för
några dagar sedan dött i Hangö i följd
af kroppsskador, som han under öfver-
farten från Stockholm lidit genom svår
sjögång; djuret uppstoppas nu af en finsk
preparator. Hans lille kamrat, dverg-
oxen, befinnerj sig deremot fortfarande
mycket väL
Utrikes.
Tyskland.
Mot slafhandeln har Windthorst i cen-
terns namn i tyska riksdagen väckt en
så lydande motion:
1) Riksdagen uttalar äfven å sin sida
den öfvertygelsen, att bekämpandet af
negerhandeln och slafjagterna i främsta
rummet är nödvändigt for att vinna Af-
rika för civilisationen; 2) Riksdagen skall
vara beredd att på det sorgfSUigaste
pröfva och å sin sida understödja de åt-
gärder, som de fobundna regeringarna
komma makarne, att åter inkalW
civildomstolens prSent dttHl
De
af kasts
Det påstås, att en enka, en af de ri-
sts,fruntimren i Frankrike, hvilken
Unge sträfvat efter att spela en roll i med sig.
dou politiska verlden, ieke skulle vara
ohågad att stJUa sina millioner till den
tappre generalens diaposition, om han
gjorde henne ett jiteå
I Frankrikes huvudstad umgoB mau
för närvarande med vorkligajotteplanor,
af hvilka ett nytt elektrinkt Bpårväg8sy-
item ioke intager firfttnstarummst* Det
år nämligen fråga om ingenting mer och
ingenting mindre, fin att på fullt allvar
Höku realisera planen om Paris’ förvand-
" ig till on hamnstad, i direkt ropport
sd veridahafVot ooh veridahindeluT
Förelaget föreligger och har tillvunnit
0ig alla sakkunniges bifall. Den pro-
jekterad© kanalen »kall följa Seinoflodens
alla bugtor ooh gå från Parti till Rouen.
Den blir 180 kilometer lång. Den skall
bli halfannan gäng så bröd som Suess-
kanalen ooh ha ett djup af 7 motor,
hvadan alltså do största fartyg kunna
passera densamma.
En hufvudliamn skall anlaggas mellan
St. Dents och Clichy ooh fem mindro
hamnar dessutom byggas. Frän Rouen
till Paris anses fartygen kunna hinna på
mindre, ån 17 timmar ooh skeppsfarten
skall fortgå dag och natt, undor do mörka
timmarne vid elektriskt ljus, hvilket ut-
strömmar från båglampor, anbragta på
hvar hundrade motor. Inom 3 år skall
allt vara färdigt ooh kostnaderna oj öf-
verstiga 118 millioner, uugoför den sum-
ma, som erfordras för genombrytningen
of en gata i Paris.
Ett bolag erbjuder sig att utföra hela
arbetet på öget konto ooh staten har
blott att lcnuiu sin autorisation till fö-
retaget.
Kanalen kan, utom do stora finansiella
fördelar, den erbjuder, ftfven komma att
spela oo vigtig roll vid landots försvar.
Det betraktas ju nästan som en afgjord
sak att tyskarne, med eller utan Belgiens
tillåtelse, i ett eventuelt krig med Frank-
rike kasta sina härmassor fram Öfver
detta land från belgiska gränsen. I så
fall är Seiucluuens betydelse alldeles
klar, och utgräfningen af kanalen lemnar
materiel till en mängd skansar och bröst-
värn, som, armerade med fältkanoner,
kunna hindra allt närmande till floden,
medan monitorer och torpedobåtar, som
natt och dag cirkulerade i kanalen, skulle
göra hvarie försök till öfvergång frukt-
löst. Tyskarne skulle vara tvungna att
bemäktiga sig Rouen för att kunna hota
Paris, en ytterst farlig manöver. Ooh
hur lätt skulle ej Paris kunna förses med
lif smedel under ett eventuelt krig!
Men störst skulle dock företagets så
att säga moraliska betydelse bli för Frank-
rikes hufvudstad. Då den oförliknelige
Seinestaden också finge det enda, den
f. n. saknar i hafvet, eller åtminstone
omedelbar tillgång dertill, då Paris, i
samma omfång som London, finge doc-
kor och upplagsplatser, skulle nya ho-
risonter öppna sig och den nya trafik-
leden skulle tillföra verldsstaden nytt
blod, ny fart, en känsla som om densam-
ma vaknar ur en dvala> och allt tryck,
alla tyngder veke likt morgondimmorna
för solen. I Frankrike betyder hufvud-
staden så mycket, att möjligheten af en
ny tillfredsställelsens guldålder för hela
landet på samma gång kunde inträda.
Kanske har det första spadtaget till
kanalen gjorts före verldsutställningens
öppnande.
*
* *
Om skUsmessan mellan general och
fru Boulanger berättar Daily News’Pa-
riskorrespondent:
»Det har länge varit allmänt bekant,
att förhållandet mellan general Boulan-
ger och hans fru icke varit det bästa.
När generalen blef sårad i duellen med
Floquet, var det icke fru Boulanger,
utan hustrun till en god vän, som jemte
hans båda döttrar skötte honom. Man
har ofta talat om en skilsmessa såsom
möjlig. Oaktadt fru Boulanger är yt-
terst katolskt sinnad, är det hon, som
tagit första steget till äktenskapets upp-
lösande. Onsdagen den 21 dennes voro
makarne inkallade inför presidenten för
Seinedomstolen oeh uppmanades att för-
sona sig med hvarandra. För att und-
gå folkskockning, infördes general Bou-
langer genom domarens särskilda ingång
i presidentens kabinett. Som denna
varning förmodligen blir utan resultat,
inför
lisen körde utdem, tågade^de till den
Tia») efter
ena Öllokalen (»birreria») efter den an-
,!*» Hittills’lL pH»eipatepnj^|
Boulangers o^TtaptenDriajfcifrför*
futtaro A en bok JL gueitf J^
maim, som i onsdags utkom , i Pari a.
Driak skildrar Äta
form den moderna ki.–...,^____r__,
utveckling., »Morgondagens krig» eger
rnm, 18..., således i detta århundrade.
Fienden angriper oformodadt Frankrike.-
Omkring gränfifiistningarno utspinnersig
don första fruktanavärtla striden. Fök
Uttaron skUdnir noga dessa iastningarf
armeritfg. proviånter»ng och; försvarsme-
del, hvilku äro i stånd attnlrsomhebå
vid, första "signalen upptaga striden mot
botydnndo trupper. De nya explosiv*
ämnena, elektricitetens användande vid
befUstningarnes försvar, fult- och beläg-
ringskanonerna» mekanism, den aktiva
och territovialarmdnö roll utgöra arbetets
tekniska ram. I denna ram hur Drian<
inväft en historia a la Julou Vorné,
hvarest rörande ooh lustiga »cenorvéslBi
Författaren sfiger sjelfj att hans må) §
alt populiirt framställa Frankrikes mili-
tära framsteg och att ingifva hela fol-
ket mod; han vill äfven »blifva läst och
förstådd af srnåbarn». Och man krm
nästan suga, att dot är en imlik
ga him ökrifvit. Han skildrar tru
oeh Lebelgovilrona förstorande vcrknin-
gar, den optiska telegrafen octt fulttelc-
touens användning. Läsaren flår än be-
vista belägringen af fästningarne vid östra
än sTagtningarne på fria filtet,
_______trig, än sjökrig dch ballongkrig.
Boken, som utkommit under det genom-
ökinliga författaremärket »Kapten Dun-
rit», har väckt stort uppnående.
»ptnlen. «,
ett möte den 29 november höll
spanske ministerpresidenten ftosta ett
tal, bvnri han tillkänaiignf, gttfregorin-
gen ärnade för cortetf framlägga förslag
om allmän röeträtt, om militära Och eko-
nomiska reformer, vidare ett nytt förslag
till kommunallag och ett förslag till Im
om föreningar och sällskap éamt om jury
oeh civiläktenskap.
Afrika.
De första skotten i eainmnuhöog med
blokad-operationerna i östra Afrika haf-
va fallit. Enligt »Standards uppgift bom-
barderade tyska korvetten Sophie i ons-
dags förra veckan staden Lindi för att för-
hindra införsel afvapén oeh ammunition.
Endepesch till »TimeB» uppgifver att de
båda skeppen Sophie och Carola beskö-
tos från stranden, hvarpå de bombar-
derade kusten och landsatte manskap.
Araben Bushiri, anföraren för uppro-
ret i Pangaui, har ankommit, tili Baga-
moyo med 800 beväpnade inan samt
åtskilliga miudre kanoner. Han sam-
mankallar stammame till ett nytt an-
ar ännu mycket sjuk. Lik
väl utfärdade den engelska och den tysk
amiralen i torsdags en kungörelse i sul-
tanens namn, enligt hvilken blokaden
skulle börja i söndags middag. Bådablo-
kadskeppen utlöpte i fredags från Zan-
sibar och intogo sina ställningar vid ku-
sten. I lördags skulle Saandi midt c
Zansibar bombarderas.____________
En puekelryggtg lax fångades här om dagen i
Htrömmen i Motala, berattar Motala Tidning.
Detta liif dock icke vara så ovanligt. En
af JamtlasdBposten» RagundjHneddelare an-
märker med anledning af denna notis, att
härom flret fflngadc i K rängede-forsen en lax,
som gtck få kry ekor I ,
Spridda nyheter.
Skolflicka dödad genom 3kram3el. D:r
Josinsky i Lemberg- (Österrike) berät-
tar följande fall: En 13-årig judeflicka
var i skolan orolig och lekte med sina
kamrater. Läraren, en häftig och rå
person, blef vred, släpade flickan våld-
samt fram från bänken, lade henne öfver
knät och gaf henne några slag på sätet
med ett spanskt rör. Knappt hade bar-
net efter denna behandling kommit till-
baka på sin plats, förrän det föll ned
på golfvet och* dog. Den legala lik-
öppningen visade en stark blodfyllnad i
hjernan och dess binnpr såsom den enda
dödsorsaken. Alla andra organ voro
friska.
Kyparne strejka i Rom och orsaken
är, att öllokalernas egare tagit kvinliga
uppasserskor (»kellnerine») i sin tjenst.
Den 16 nov. höllo de öfver kon-
kurrensen uppbragta ganymederna ett
stort protestmöte i Colosseum. Då po-
Kirlek OCh brott Fiktlåraren de Vita
från Gemla lefde sedan mer an tretton
ar till baka till sammaufl med en lika
vacker som förförisk italienska vid namn
Portunata, Båda, voro, med,lidelsefull
.ömhet fotade vid, hvaraudnv tillä plöts-
ligt en vacker dag en förändring inträd-
de i ptetunates käjislor. Odet närmade
sig i en brorsons, Tartarone, gestalt.
Denne, som fifveAilvÉrÄtteire, Blog
sig ned i Oordoba, oeh’ han blef i far-
broderns hus emottagen med öppna, ar-
•, i flynnerhet af den förtjusande tau-
. Men brorsonen lönade mycket illa,
gästfrihet, han åtnjöt i farbroderns
hus, i det han en vacker tnorgou —
man hade försigtigtvis gifvit farbrodern
sömnmedel 1 — försvann med den hulda
tanten. % båda älskande begufvo sig
till Rosario, der de ögonblickligen läte
vigfrfg. Hej* dfe #t* m emellertid
veta hvart brorsonen styrt kosan och
att det nygifta paret ämnade göm en
bröllopsresa till Buenos Ayres. Han
reste skyndsamt till Bosario, der han
höll sig dold på bangården. Dl Turta-
rono kom i sällskap medPortnnatn.ötfir-
tado den öfvorgifue fram och sköt för-
föraren två ’skdtt 1 ryggen. Tartarone
föll omkull, men förmådde dock resa sig
" liKnder och fötter, oeh liggande
i vis ui alla fyra afl&ssatll han
tre väl riktade revolverskott, mot far-
brodern, eom fölr till marken, dödligt
sårad. Men utom sig af raseri kröp
Tartarone bort till liket och aflossade
samtliga ’skottln t sin revolver på det
samma. Derefter dog han. Den sköna
Fortunata tog in gift,
En rättegång om orkidéer. Från
London ’flkrifvejj
En Intressant illustration till den lyx,
som f. n. drifves med do dyrbaraste af
alla blommor, orkidéerna, far man uf en
rättegång, som nyligen pågått mellan
hertiginnan pif Molitfose och trJtdgårdn-
mästarei) Sander. Hertiginnan hade un-
der stn bröllopsresa till Cannes köpt
några vackra palmer för sitt lustslott,
Seitou House. HonJät för denifi räk-
ning uppföra två stora drif hus, som dock
med palmerna ensamt forefollo temligen
tomma. Hertigen af Marlborougb rådde
henne att fylla dim med orkidéer; detta
skulle kosta en obetydlighet of endast
18,000 kr. Derjemte rekommenderade
han herr Sander som leverantör. Den-
ne fick nu en beställning pji 1,
kidéer till 20 kr. pr etycke. H
nan var mycket belåten med !
alla anordningar, med undantag dera
att de flesta bloiuinorua| voro hvita.
Detta måtte undras/ ty hon väntade prin
sen af Wales till middag, och han tycker
omjbjert* färgade blommor» Hertiginnan
rekvirerade derför ytterligare bjert fär-
gade orkidéer för 3,600 kl*. De kommo,
och med dem en räkning på 34,000 kr.
för blommor och arbetslön. Hertigin-
nan blef förfärligt ond, vägrade att be-
tala och stämdes inför rätta, der hon
ålades att utbetala den fordrade summan.
Gräsligt Thomas F. Daltons moder
är häktad i S:t Louis, Mo., for det hoa
efter en träta orsakat sonens död genom
att gjuta olja öfver hans kläder och an-
tända dem. Hon var drucken då hon
tta gräsliga brott;
Prafriéns hvite djefvul. Under detta
namn uppträder för närvarande i Berlin
en skarpskytt, äfven kallad Kansas Jack,
eller för att nämna honom vid sitt värk-
liga namn, kapten Fowler, hvilkens lif
kunde gifva stoff till flera romaner af
samma art som Coopers eller Maine
Reidk -c .
Fowler är fodel 1845 i Skotland. År
1855 utvandrade hans föräldrar till Ame-
rik^ och bobatte feig i närheten af S:t
Louis. Ar 1857 slöt sig Fowler till en
större utvandrarekaravan, som skulle
draga till dén fjärran västern/till del
då tämligen obekanta Nevada och bo-
sätta sig där. För ingen kom detta tåg
genom indianernas och buffeljakternas
vilda trakter si välkommet som för dén
tolförige kraJtige gossen. Han anade
icke, att han snart skulle upplefva de
sorgligaste händelser i sitt lif. Då kara-
vanen drog igenom Klippbärgen, ble
den natten till den 22 September 185’
ofverfallen af de af mormonernas presi-
dent Haigbt upphetsade Kråkindianerna.
En halfblodsindian, som befann sig bland
dem, räddade den unge Fow ler och för-
de .honom till Crow-IadianernaH hemort,
dar han sedan blef uppfostrad som
stammen af den store anden sänd »livit
krigare». Med denna stam företog Fow
ler mångfaldiga jagt- och krigståg, som
skaffade honom namnet »Bahe haska»,
den hvite djefvulen. År 1870 trädde
Fowler som tolk och underhandlare
Förenta Staternas tjänst med titel af
kapten.
I denna egenskap ledsagade han en
deputation trän regeringen till Colorado
och Arizona och här var det som han
1871 dödade Apachernes forrädiBke höf-
ding och tog" hans skalp. I januari 1872
ledsagade Fowler tillsammans med en
tropp Sioux-indianer under höfdingen
Spotted Tail dén ryske storfursten Alexis,
som hade kommit öfver till Amerika för
att deltaga i buffeljagterna, och då stor-
fursten begaf sig till New Orleans för
återvända till skeppet, ledsagade
Fowler honom dit.
Härifrån drog Fowler genom Texas
till Nya Mexiko för att försona sig med
sina fiender apocherna och beträdde
krigsstigen tillsammans med dem mot
Clnricalmas-indianerna. 1875 finna vi
honom med general Luster och det 7:de
rytteriregementet i Dakotah på krigståg
mot Sioux- Cheyenne-indianerna, då han
utbredde skräck bland rödskinnen med
sitt aldrig felande Winchestergevär.
Längtan efter den soliga södern förde
Fqwler 1883 till general Crook i Texas.
I Bpetsen för 192 apaeher kämpade han
mot de fientliga mexikanska indianerna.
Följande år gifte han sig med dottern
till en texansk farmare och år 1885 iu-
skeppade han sig med sin hustru till
Europa för att efterkomma en inbjud-
ning från storfursteu Alexis att följa ho-
nom på björnjngt i norra Europa.
I Petewburg gjorde Fowler utomor-
dentlig lycka och drog därifrån till Kon-
stantinopel för att inför Bultancn utlägga
prof på Bin skicklighet För närvarande
visar kapten Fowler i Berlin, livad en
amerikansk skytt kun utföra.
Romantiskt För kort tid sedan döp-
tes i Odessa en ung turkinna, som strax
derpå blef vigd med en serber.
Under Krimkriget hade en förnäm
turk bortfört en vacker bulgarflicka och
’ Konstantinopel gjort henne till sin
hustru, d. v. s. iuTörlifvat henne med
sitt harem, hvari han förut hade tre
fruar, hvilka gjorde allt for att rifva
ögonen ur sin nya rival. Bulgariskan
luttudo lifVot i harem och den som fört
dit henne. En dotters födeke undrade
intet i hennes känslor. Dottern var
turkens enda barn, och denna skulle bli
verktyget för moderns hämd.
På den senares begäran sattes dottern
i| en fransk pension i Konstantinopel for
att der lära europeiska seder. Hon lär-
de här känna ooh älska en serbisk
officer. Modren, nom fick fortroende
häraf, uppgjorde en plan, hvars resultat
blef att serbern med siu fästmö och
blifvande svärmor samt alla de skatter
och dyrbarheter som man kunde öfver-
komma i turkens hus begaf sig om bord
" ska ångaren Olga en dag då pappa
paschan, befann sig på en inspek-
tionsresa i Anatolien. Fartyget förde
de flyende till Odessa, der fastmön med
Btor Btåt öfvergick till den kristna reli-
gionen. Från dopfunten gick vägen di-
rekt till brudpallen.
Och ändå säger man att det ej längre
finnes någon romantik i verlden.
Skönhetstäfling i Polen. Äfven War-
schau skall i dagarne ha en skönhets-
täfling. Prisen uppgå till respektive
900, 700 och 400 rubeL Snart bör
egariunan till ett fagert anlete i Europa
kunna lefva liksom foglarne under him-
melen; skönhetstäflingarna föda och kläda
Hon tröttnade till slut 78-åriga
negrinnan Katarina Hall begärde och
erhöll för en tid sedan skilsmässa från
sin 81-urige man. De ha varit gifta i
45 år, under hvilken tid mannen icke
lär ha gifvit sin hustru ens fem dollar
i underhåll.
Handel och Sjöfart.
Ankomna och afgångna. fartyg.
BRYSSEL den 26 nov. Ane Kjerstine, Gre-
gersen, fr. Stugsund.
HARTLEPOOL den 26 nov. Aimo, Ban-
gisus (? Magnusson), fr. Sundsvall.
LISSABON den 19 nov. Albin, Lock, (t.
Hernösand, den 22: Prins Oskar Fredrik Bäck,
fr. Hernösand.
TABLE BAY den 31 nov. Kobo, Aanon-
sen, gt Algoa Bay, Ino, Jonasson, gt, East
London, båda fr. Sundsvall.
PORT NATAL den 24 okt. Ara, Ander-
sen, fr. Sundsvall, den 25 Colin Archer, An-
derson, fr. do; den 29 Valkyrien, Andreasen,
fr do
ADELAIDE den 26 nov Drottning Sofia,
fr Sundsvall; Albatros, fr. Vifstavarf.
GRIMSTAD den 28 nov. Bland de for mot-
vind hit och i närliggande uthamnar inkomna
f alrtyg märkes skonertskeppet Biola, Berglund,
från Hernösand till England. Saulus, från
Skönvik till Poole med trälast, har inkommit
hit med skador.
SVINÖR den 27 nov. Svenska skeppet
Jupiter, Nätterqvist, från Sundsvall till Genua,
inkom hit den 21 dennes med skador
Den 22 dennes inkom hit svenska briggen
Försöket, Corneliusson, från Hernösand till
Newcastle med trälast. Fartyget, som på sin
resa sökt hamn vid Mandal, dereftor legat 10
dagar för ankar i Leithfjorden och sedan ut-
stått svåra stormar i Nordsjön, är något ska-
dadt och måste repareras härstädes.
- 116 -
höll uret i handen, började klockan i byn ringa
åtta. Jag stod och undrade, om uret blifvit
ekadadt, hvilket skulle gjort mig ondt, då det
var en gåfVa af min far. Emellertid mins jag
mycket väl att jag stoppade det i västfickan,
innan jag träffade den lilla landstrykerskan.
Men då jag kom hem, var det försvunnet Om,
såsom jag förmodar, flickan stulit det, så lär hon
knappa&t låta höra af sig.
»Kunde ni icke skicka ut ett upprop i tid-
ningarna och lofva henne att slippa undan allt
straff, blott hon anmäler sig?»
Royals min ljusnade ett ögonblick.
»Om uret uppvisades for domstolen, kunde
det verkligen bli mig till nytta», sade han. »Då
\ isåren, som sagdt, stannade fem minuter före
åtta, skulle det bekräfta min utsago.»
Edvin gjorde ingen hänsyftning på ryktet,
att en ung dam skulle varit vittne till mordet
och tyckt sig känna igen baroneten. Det syn-
tes honom taktlöst, då ställningen redan derför-
utan vore ytterst vansklig.
Slutligen tog lorden afsked och tryckte hjert-
ligt Royals hand.
»Ni förlåter mig således den andel jag haft
i er olycka?» frågade han.
»Af hela mitt hjerta. Detta så mycket hellre
som jag fruktar, att Ralph förledde er bror till
nvarjehanda dårskaper. Att döma af min fars
efterlemnade bref, torde namnet Chartcris haft
en dålig klang i edra öron, och det gläder mig
verkligen på det högsta, att vi fatt lära känna
hvarandra närmare.»
Värmen i hans ord och den öppna blicken
tur" de vackra mörka ögonen gjorde ett lifiigt in-
tryck på Edvin.
— 117 —
»Våra bröder voro vänner», sade han enkelt;
»Jag skulle önska, att äfven vi kunde bli det.
Den stackars Claude fick dyrt plikta för sin
’obetänksamhet; men hvarför skulle det skilja
oss åt?»
»Ni vet icke, hvad ni begär.»
»Det tror jag dock.»
»Glöm ej, att om jag blir dömd; så bår jag
snart tukthusjackan...»
Lorden lemnade uppskakad fängelset. Oupp-
hörligt ljödo i hans öra följande ord ur den he-
liga skrift: »Hämden är min, jag vill vedergälla,
säger Herren.»
Utkommen i det fria, andades han lättare
och åkte direkt till St. Hilda.
»Kan jag fa tala med miss Fortescue?» frå-
gade han den unga portvakterskan.
Men hvem kan beskrifVa hans förvåning, då
hon utbrast!
»Miss Fortescue? Hon är icke här.»
»Hvar kan hon då vara?»
»Det vet jag ej. I går afton gick hon bort,
och miss Ward följde med... Man säger», till-
lade flickan hviskande, »att polisen tagit dem
båda två.»
»Hvem talar du med, Kristina?»
Föreståndarinnan närmade sig, men stannade
förlägen, då hon kände igen lord Delamere.
Nells kusin var den siste hon nu vekt se.
Emellertid hemtade hon sig genast och förde
honom in i sitt rum.
»Det var då ett oväntadt nöje», sade hon.
»Nell trodde er vara i Amerika.»
»Som ni ser är jag redan tillbaka. Min mor
återväntas också snart från Schweiz, och det är
— 120 —
ha fört honom i galgen, och endast som hans
hustru kunde hon undgå att bli inkallad inför
rätten.»
»Ja, för honom var det enda utvägen, det
medger jag; men hvad hade hon för skyldighe-
ter der vid lag? Ni borde ha tänkt på henne.»
»Jag gjorde det också.»
»Det kan jag ej inse.»
»Hon var en fattig värnlös flicka, som ingen
egentligen brydde sig om. Er mor har sagt mig,
att hon blott vore henne en kostsam börda. I
min ego fins också ett bref från lady Delamere,
som deri förklarar, att hennes niéce ej finge bli
barmbertighetssyster. I september löper tiden ut,
skrifVer hon, och hur besvärligt det än blir, skall
jag dock taga flickan till mig och söka gifta bort
henne. I stället för ovilja från er sida, hade
jag väntat mig ett tack. Jag har sparat er mor
allt omak och beredt miss Fortescue ett förmån-
att gå öppet till väga
utbrast han efter några
dvin bet sig i 1
»Det hade varit
och sätta er in i allt!»
ögonblick.
»Hvad menar ni?»
»Min kusin är ingen fattig flicka, utan arf-
vbge till en betydlig förmögenhet. Slottet De-
lamere med underlydande gods tillhör henne.
Min mor bar planlagt ett giftermål oss emellan;
men hon är en stolt kvinna och sökte på alla
sätt dölja, att jag är en fattig adelsman och blott
genom förbindelse med min lilla kusin kunde
komma i besittning af famOjegodsen.»
»Det gör mig ondt», sade föreståndarinnan
med uppriktigt deltagande. »Men försök att se
saken från min ståndpunkt. I mina ögon var Nell
— 113 —
»Ni bör mottaga honom, sir Royal», sade
han. Jag känner lord Delamere och försäkrar,
att han bestamdt vore den siste, som komme
hit, om han ej hade något tvingande skäl.»
Edvin insläpptes, under det både doktorn
och advokaten drogo sig tillbaka.
Den unge lorden tycktes vara något upprörd,
och Royal fattade dröjande den artigt framräckta
handen.
»Först och främst måste jag be er om för-
låtelse», började Edvin. »Jag fruktar, att jag
på visst sätt är skuld till er nuvarande belä-
genhet.»
»Ni? Omöjligt!»
»Jo, tyvärr är det så. Den usling, som här
om dagen sökte upp er, hade val knappt vågat
det utan mitt åtgörande. Jag träffade honom i
London, försjunken i djupaste fattigdom. Han
ville lemna landet för att fa börja ett nytt lif,
och åberopande sig på sb vänskap fox min bror,
bad han mig om hjelp. Också lofvade jag att
bekosta hans resa öfver till Adekide oeh der
sätta upp en liten affär åt honom, såvida bm
först skaffade mig bevis på, att min bi»r ej
fallit för hans hand Jag frågar icke, hvad lian
sagt er; men jag är öfvertygad om, att ni aldrig
blifvit besvärad af honom, om ej jag gifvit upp~
slag dertilL Dermed bär jag också i första hand
skulden för er häktning, och jag beklagar upp-
riktigt hvad som handt.»
Royal kunde ej återhålla en suck. De fä
timmar, han Jtillbragt i fängelset, hade redan öpp-
nat hans ögon för, att faran var vida större än
han förut tänkt sig. Då fann han det nästan
onödigt att förvissa sig om sin nuvarande hustrus
tystnad; i dag åter tyckte han, att de mot ho-
RoydU löfte. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0348.html
