Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:r 93 SUNDSVALLS TIDNING Tisdagen den 11 December. 1888
»Arbetet" en parodi på bönen "Fader
vår", till en månads fängelse, enligt
strafflagens kap. 7 § 1.
Sv. Tbn.
Onkel Adam är betänklig sjuk.
Fältläkaren C. A. Wetterbergh i Linköping,
den åldrige, under pseudonymen »Onkel
Adam» bekante skriftställaren, ligger för
närvarande ganska betänkligt sjuk i sitt
hem.
D. N.
Helsingborgslif. I söndags kväll förra
veckan egde ett styggt uppträde rum i
Helsingborg.
En flock husarer, enligt uppgift 12 à
15 stycken, företogo sig att göra
hemgång hos i kvarteret Lappland boende
prostituerade Nelly Nilsson. Då dörren
stängts till för dem, togo de vägen
genom fönstret. Inkomna i rummet
öfverföllo de Nelly Nilsson, slogo henne
omkull på golfvet, sparkade och trampade
henne på bröstet. Derefter togo de och
buro ut hennes sängkläder på gården,
skuro och sleto sönder dem. En
mansperson, »om senare kom Nelly till hjelp,
kastades våldsamt ut på gården igen.
Sk. All.
Fästmö med sorglig otur. En ung
kvinna vid Fonthyttau i Lindes socken
vnr för ett par år sedan förlofvad och
dot var redan lyst till äktenskap för
henne, då fästmannen häktades för
mordbrand och dömdes till två års
straffarbete. Hon glömde emellertid den sor-
gen, då hon fick en annan fästman, om
hvilken hon dock till slut fick veta, att
han flutit i fängelse i sju år för mord.
Flickan fick en tredje fästman och han
har nu blifvit sinnesrubbad.
Telegram.
Till Sundsvalls Tidning.
Stockholm i går kväll,
Tryckfrihetsmål.
Luleå. Juryn i Hæggströmska
tryckfrihetsåtalet har i dag
förklarat Norrbottens-Kurirens artikel ur
Skånska Aftonbladet, för hvilken
sistnämnde tidning af Malmöjuryn
frikändes i lördags, vara brottslig
enligt 3 § mom. 11 tryckfrihets-
förordningen.
Väderlekstelegram.
Stockholm den 10 dec. 1888.
Högsta lufttrycket öfver de brittiska
öarne, lägsta öfver Finland.
Uts. Delvis risk N W halfklar
himmel möjligen snöbyar i östra Sverige.
Rättegångssaker.
Sundsvalls rådhusrätt i går.
Snatteri. I lördags greps af polisen
hurstädes å Stora torget en berusad
sågverksarbetare vid namn Jonas Johansson från
Carlsviks ångsåg på Alnön. Han hade kort förut
från en mjölhandlare, Å. G. Olsson, tillgripit
ett par lappskor, värderade till 4 kr. 50 öre.
Vid visitation å polisstationen befanns han
innchaiVa något öfver 22 kr. i penningar,
hvurfor nöden ej denna gång tyckes hafva varit
anledning till brottet.
Han uppgaf sig vara född den 19 augUBti
1855 i Fernebo socken af Karlstads län.
I går dömdes Johansson af Sundsvalls
rådhusrätt att bota 30 kronor för snatteri och
10 kronor för fylleri.
Sundsvalls kronohäkte i lördags.
Förskingring. Inför Ljustorps häradsrätt
fortsattes ransakning med för förskingring från
husbonde häktade oeh tilltalade f.
handlanden Pehr Ulrik Martin från Fjäl.
Såsom rättens ordförande fungerade härads-
höfding J. F. Öhlander, allmän åklagare var
länsman Lagercrantz och såsom målsegare voro
tvenne styrelseledamöter i Berge
handelsförening närvarande.
Anklagelsen mot Martin hade tillkommit
efter det Berge handelsförening slutade sin
affärsverksamhet i början af detta år och då
revisorerna i böckerna upptäckte en mängd
fel och oegentligheter, hvilket gaf skäl till den
misstanke att M., under den tid han varit
föreståndare för föreningens affär, förskingrat
en del varor genom att, bland annat, i
föreningens namn hos grosshandlaren C. O.
Wessén i Sundsvall rekvirera 30 säckar mjöl till
ett pris af 380 kr. 10 öre äfvensom andra
varor, hvilket allt skickats till firman Martin
& c:o, som innehades af M:s hustru, i stället
för till handelsföreningen. Nämda firma hade
sin bod på norra och handelsföreningen sin
affärslokal på södra sidan om Alnösundet.
Vidare har han af föreningens medel, som voro
insatta på upp- och afskrifning i Sundsvalls
Folkbank, uttagit 500 kr., som han användt
för hustruns handelsaffär i Fjäl, och hvarom
uti föregående rättegångsreferat angående
Martin i denna tidning närmare redogjorts.
Dessutom hade kommit i dagen, att uti
Martin & c:os handelsbod funnits varor, märkta
med handelsföreningens märke: »B H F».
Vid rätten uppgaf Martin, att han medelst
penningar, som erhållits genom borgen af
tvenne ledamöter i handelsföreningens styrelse,
godtgjort föreningen för hvad han af de på
upp- och afskrifning insatta medlen uttagit
och för egen del användt, hvilken uppgift vits-
ordades af målsegarne. Beträffande de 30
säckarne mjöl, berättade M., att han rekvirerat dessa
varor hos Wessén i sitt eget namn, mjölet hade
skickats till Martin & c:o, men då varorna
debiterats föreningen och han hos W. sökt
åstadkomma ändring i debiteringen, hade han
fått det besked, att bäst vore om han behölle
varorna och i »in ordning krediterade
föreningen med 380kr 10 öre, som af W. påförts
föreningen för mjölet
Såväl firman Martin & c:uia som Berge
handelsförenings räkenskapsböcker företeddes vid
rätten, och uti dessa kunde ingen post på
380:10 upptäckas. M. sade sig likväl hafva
Inräknat detta belopp uti en kreditpoat å 815
kr. 61 öre, nom nog upptäcktes) i böckerna,
mm var Införd Ungt senare, på en söndag,
och efter det rakningen från W. Inkommit.
Å de i kreditposten 815:61 ingående varorna
hade M. till föreningens styrelse lemnat en
specificerad räkning. Denna uppgift bestreds
af handelsföreningens ombud, hvilka yttrade
att M. äfven här, såsom vanligt, handlat med
sig sjelf och att han gjort så, emedan han den
tiden ej haft någon kredit sjelf.
I fråga om andra varor, som transporterats
från föreningen» handelsbod till firman Martin
& c:o, berfttado M., att åw& doN ingått i
lönen för föreståndarebefattntngen, och del»
utejort lån, »om af M. sedermera återlecmnats
antingen genom samma slogs varar eller
genom nedläggande af penningar i föreningen»
kassalåda.
Flera vittnen, somliga förut afhördn, voro
nu tillstädes. Endast två af dem hade något
af vigt att berätta,
Fraktstyrmannern på ångaren Fjäl hade vid
förra rättegångstillfälleot ingifvit skriftligt intyg
om att vid två särskilda tillfällen å norra
sidan om sundet lossats varor, märkta med
föreningens namn; nu uppgaf han muntligen, att
det endast varit en gång detta inträffat och att
det dervid varit så mörkt, att han icke kuude
vara säker om hvilket märke, varorna burit,
Till följd af denna tvetalan blef han af
ordföranden allvarligen varnad för mened, men
kunde ej förmåst att återtaga sin förra eller
afgifva någon annan berättelse.
En däckskarl ombord på ångaren Fjäl
berättade, att föreningens varor, såsom han ville
minnas, trenne gånger lossats vid bryggan
nedanför Martin &c:onis butik, Särs» kom
han ihåg. att å ångaren fraktats sett säckar
mjöl, märkta »B H F», men att ondast 18
lossatso på södra sidan om sundet; de öfriga 2
säckarne hade, på M:s tillsägelse, förts öfver
till den norra stranden, Dessutom hade han
i Martin & c:onis handelsbod sett en större
varulåda och en smörtina, bärande
handelsföreningens märke.
Såsom förklaring på detta förhållando
uppgaf M., att han förut lånat föreningen mjöil
och derför endast godtgjort asig för lånet med
de två säckarne. I lådanu fanns saffran och
andra brödkryddor, som medräknats i posten
815:61, och att en föreningens smörtina stod
i hans hustrus butik var ganska vanligt, ty
utbyte af smör egde ofta rum de båda
bodarna emellan.
Rörande sina föregående, särdeles omvexlande
lefnadsöden, berättade Martin fojandemlo: Född
i Öfver-Kalix socken af Norrbottons län den
20 oktober 1840, kom han vid 8 års ålder till
en faster i Finland och dorifrån till Umeå,
till en farbroder, hvilken satte honom i ban-
del. Denna plats lunchade hon i 2% or, livar-
efter han, 16 år gammal, konfirmerades i
Umeå. Efter en ettårig, vistelse i födelse-
bygden, begaf han sig till Stockholm och ge
noinglck iolkskolcläraresoininoriot dontädes.
Sedermera antogs him till ordinarie folkakol-
lärare I Haparanda, der han gifte sig 1866;
men efter att i 8 år hafva innehaft iiönido be-
fattning, blef han skild dcrifrån p& grund af
sin ändrade religioaa flsigt. Htui öfvergiuk
nemligen till baptismen. Från Haparauda
återvände han till Stockholm, der han under ii
år försörjde sig med en privatskola, hvarjemte
han såsom baptist predikade G min ord sttvttl
der som i omnejden, bland unnat, i Sodertelje.
År 1871 flyttade han hit till Sundsvall och
var i 3 år anstäld å grosshandlaren J.
Johanssons kontor, förestod derefter J. A. Hedberg*
handelsaffär på Klampenborg, likaledes i 3 or,
under hvilken tid han derjemte skötte en
baptistskola. Jemte Huss öppnade han sedan,
under firma »Husa & Martin», en speceriaffäir
i Sundsvall, men då, efter 2 ära förlopp,
firman försattes i konkurs, antogs han till
disponent för Sundsvalls bageriaktiebolag, som dock,
efter 2 år, opplustes. Nu blef han sjelf
bagare på Skönsmon, men då bageri rörelsen ej
ville gå så bra utan han måste göm konkurs,
flyttade han till Ljustorp. Under sin 5-åriga
vistelse derstades var han föreståndare för
baptistförsamlingen i Ljustorp och hade derjemte
en handelsbod. För 3 år tillbaka inköptes en
gård i Fjäl och handeln fortsattes under firma
»P. U. Martin & c:o»; hustrun, som förut
begärt och erhållit boskillnad, var likval dess
innehafvaure. Gården brann ned natten mellan
den 15 och 16 september 1886 och kom han
derefter, sommaren 1887, till Berge
Handelsförening, hvars föreståndare han var till dess
föreningen i slutet af februari detta är upp-
löstes. Hustruns affär i Fjäl hade derunder
fortgått såsom förut Han ar mantals- och
skattskrifven i Hässjö och Strand och har
aldrig förut varit för brott tilltalad eller straffad.
Martin, som är lång och smärt med mörkt
hår och rödt skägg, samt under ransakningen
var iförd egna kläder, anhöll om uppskof for
flera vittnens hörande och begärde dessutom
att, emot borgen, få blifva försatt på fri fot.
Efter hållen öfverläggning, förklarade
ordföranden, att rätten for närvarande ej kunde
bifalla den tilltalades begäran att blifva på fri
fot försatt; och uppsköts derefter
ransakningen till den 19 december, kl. 12, då
målsegarne skalle vara försedda med behöfliga
räkningar och fakturor och till hvilken dag flera
vittnen skulle inkallas.
Stöld. Med arbetaren Anders Andersson
från Silbodol företogs sluntransakning inför
Sköns häradsrätt.
Hela hans brott var, som bekant, att han
en natt jemte en kamrat, Carl Mattsson, legat
i Skönvik och under rusets inflytelse ur dennes
pähafda kläder framtagit M:s plånbok, hvarati
fanns 85 kr. i sedlar. Af dessa penningar tog
han 20 kr., som han likväl sedan återlemnade
till Mattsson jemte ytterligare 5 kr. på det att
saken skulle hållas tyst.
Enligt till rätten inkommet prestbetyg, är
Andersson född 1852 i Kålleboda församling
af Wermlands län och har förut ej varit för
brott tilltalad eller straffad.
För sitt brott dömdes han för 1:sta resan
stöld till 2 månaders straffarbete och 1 års
vanfrejd.
Med posttjufven Axel Jenssen fort-
sattes ransakningen. Något prestbetyg hade
ej inkommit, men vidhöll J. sina foregående
uppgifter, att han var skrifven i Bergö
prestagjæld, ½ mil från staden Fredrikshald i Norge.
Postverkets ombud, landsfiskalen L. Meurling uppgaf
att postverket ännu ingenting utbetalt för de stulna värdeförsändelserna,
men hade till ombudets kännedom kommit
att vid det tillfälle, då posten röfvades af J.,
en skuldsedel à 12,000 kr. och stäld till
innehafvaren, medföljt.
Rörande denna skuldsedel kunde Jenssen
Han öppnade nemligen
endast nåfgra af brefven, ty han började ångra
sitt brott, och brände derefter upp alltsam-
s, Bflvai värdeförsändelser som vanliga brewf
I den nedsänkta postpåsen funnos, så vidt J.
visste, inga mera bref.
Postverkets ombud hade intet påstående för
närvarande och åklagaren begärde ytterligare
uppskof.
Rannsakningnen uppsköts till den 21 dennes,
då såväl åklagaren som postverkets ombud
skullo vara beredda afgifva slutpåstående.
»Hvad lönar det mödan
bråka,»
(För Sundttvalls Tidning.)
Jm mim en fum, tå h\kj oeh rak
tkn banta Ht»n fi,m i haym.
En dag tum m>k lienw> tillä med »pak,
~~ m jette Ull umim tlagen.
Jag mim man eli/ekade houm kropp
’M eirte åt sta’n mm brUndcs. W
8e’n tumitttb, åom 4 lustigt lopp
Med vårflod mot Imftit »inde».
Jag mim man hopade furor titt
AV» väldig stubbe på backen,
Men vit, tu, tre stod marknaden still,’
- Då brände man hela stacken.
Men pengar kom, en förbaskadl hop,
Det menta gtek äi på krogen,
Oeh sä blef mekan och nlld oeh rop,
Och *å kom ffoodtemplartogen.
Jag drömde än uti skuggans skggd,
nd granarna kring t4r hydda.
Med vackra tankar om fosterbygd
Oeh kraft, om det giitde skydda.
Jag mim när fader min sålt sin skog,
Oeh penningen strUk, med ränta,
Jag fann mig hemltia en dag oeh drog
Från bygden oeh bygdens jänta.
Jag skurit gubbar i björkens bark
Att tälja mitt sköinaste minne,
Men britter köpte vår liifskogsmnrk
Och svarfeade upp hvar pinne,
Nu rundt om stugan står naken hed
Oeh inne bo korp oeh kråka,
— Hvar vacker tanke har »ått ur led,
Hvad lUnar det tnlkktn bråka!
Nyutkomna böcker.
Utdrag ur Oskar L. Lamms förlagskatalog,
som fås gratio, är ett ynneorligen prydligt
häfte med sin många profplancher ouh
lemnar rikhaltigt urval för inköp af intressanta,
roande och nyttiga böcker nu till den
stundande julen.
Polstjernan, ilutrerad kalender för 1889.
Pris kr. 8: 50. Stockholm, B. Blaedel & C:o.
Prydliga illustrationer och omvexlande text,
poonl och prosa. Flero af våra mest
framstående konstnärer, skriftställare och diktare
ha lemnat bidrag.
Sånglära för folkskolor och allmänna
läroverkens lägre klasser. Af N. Hagström.
Första kurseni. 1 krona.
Synes vara syunnerligt redigt uttänkt såsom
handledning vid den första
sångundervisningen, i hvilken don lemnar fullständig och god
inblick
Bethlehem, Kristlig kalender för 1880. Af
K, G. Hellström. Häftad 1 kr.
Kalendern, den fjerde i ordningen, utgifven
af baptlatförsamlingens fiirestfludaio i Öster-
sund, ger sina föregångare icke ofter hvad in-
nehållet hetriiflar. Poesi och prosa, biografier
och ektldringar ur lifvet och mera abstrakta
uppsatser omvexla.
Boken, försedd med planscher och snygg
utstyrsel i öfrigt, bör vara en kärkommen jul-
klapp för baptistförsamliuganidö medlemmar.
Hemgytnnastik för friska och sjuka personer.
Af £. Angeratein och G. Eckler. Kr. 1: 25.
O. A. V. Lundholms förlag.
En för gammal och ung, man ojh kvinnna,
kärnfrisk och sjuklig synnerligen god och
lämplig bok.
*
Literatur och Konst
Adelina Patti i Paris. I onsdags afton
förra veckan var det feststämning i pariser-
operan. Adelina Patti sjöng för första gån-
gen (på franska) Julias parti iGounods »Romeo
och Julia» och kompositören ledde sjelf sin
opera. Salongen var till sista plats fyld med
en festklädd strålande publik med presidenten
Carnot och hans fru i spetsen. Efterfrågan
efter biljetter till denna föreställning har varit
exempellöst stor. Sålunda betaltes parkett-
biljetter med från 300—700 francs, för loger
gick priset upp till 1,000 å 1,500 francs. Ja,
de sämsta galleriplatser betingade 30 till 60
francs. Både Gounod och Patti mottogos med
entusiasm, och den senare sjöng sig från triumf
till triumf. Den franska kritiken förklarar en-
hälligt foreställningen som ett non plus ultra.
Men de tyska bladens musikkorrespondenter
åro deremot temligen kyliga. De finna ej de
nya tillagg Gounod gjort till sin opera särde-
les lyckade. Gounod som auförare är alltför
rörlig. Han slog taktpinnen i notstdllaren flere
gånger, så att det skrälde i salongen, och då
en sångare föll för tidigt in, rättade han honom
genom att sjunga med. Trots man på för-
hand var besluten att vara entusiastisk, slap-
pades dock förtjusningen märkbart mot slutet,
säger en af dessa korrespondenter. Pattis röst
har ej mer den forna bedårande klangen och
— horribile dictul — divan intonerade orik-
tigt ett par gånger och beträddes med toner,
som ej voro rena. Hennes medspelare operans
egen tenorist Jan de Reszke upphöjes deremot
skyarne af begge partierna.
*
Misstag. Härom söndagen hade kyrkoherden
X. i M., som är ifrig sedlighetsvän, kommit
in på sitt älsklingsämne och berörde dervid
äfven prostitutionen.
Samma söndag hade Petter Larsson i L.
varit i kyrkan. Då han hemkomit frågade
hustrun: ’
»Nå, Petter, hva’ sa’ presten i dag*
»Han vill ha väck prostarne»
»Han vill så racksingen heller! Då vill han
val förr sjelf bli prost.»
»Jo, så förbaskingen sa’n inte: prost-institu
tioncn är en skamfläck för hela mensklighe-
Grannlanden.
Norge.
Sex lotsar stormens offer. Till
Aftonposten meddelas från Molde en
forskroklig katastrof i dessa på sjöolyckor
så rika dagar. Efter att en längre tid
hafva drifvit omkring i Nordsjön, kom
briggen "Sigfrid", hemma i Tvedestrand,
in mulor Sandö (Romsdalen) och kastade
dor ankar, Men under don raiando »tor-
mon i går fjorton dagar sodan nikado
fartyget i drift. En båt sattes ut Irftn
iana, bemannad mod 8 behjortado iniin,
för att bringa do nödstfllde hjolp. Dot
lyckades in Imlfvn besSttolngen om bord;
mon niiv den andra gängen 6 af de 8
drogo ut igen för att Wtddu de kvarva-
fiindo, kantrade b&ten. Ktthjcrt«litnndo
nödrop hören), detta tiv allt Till råga
pfl olyekan fällor mörkret på.
Do förolyckade tillhörde Sandös m
raskaste män. Af de omkomne voro 4
Htyrmitn under vinterfisket, hvarigenom
ett dubbelt «ft hårdt slag drabbat do
stackars öboarno.
I förtviflans nöd lyckades det
emellertid den kvaurvaurande besuttningen att
Hättn storbåten i »jöu oeli sfllundu om-
sider nå land.
Olyckshändelse under senaste stormen.
Från Norge omtalas att två flickor voro
på vilg att omkomma på fjellet under
vtigon från Sjösofjorden till Aafjorden
under den sonasto stormen.i
De begåfvo sig på väg på
måndagsmorgonen, oeh på eftermidagon
öfverföllos de af ovädret. Djup snö låg på
fjellet. Under mittens lopp kommo de
en fäbostugn der de hvilade on stund
men som do snart lemnade, pinade of
hunger och köld. I mörkret gingo de
vilso och vadade flera gånger öfvor on
flod mod iskallt vatton. På dettu siitt
giugo do hela don mitten, hela tisdagen
oeh hela natten till onsdagen under det
fiskan dundrade och rasade öfver fjellet.
Under helu tiden förtärde do oj det
minsta. Slutligen, långt frum på
ousdagsförmiddagen, funnos de en half mil
från sitt hem. De lågo då hälft med-
vetslös» under en grnn och kunde ej
röra sig. Deras helsn iir bruten för hola
lifvet äfven om de händelsevis skulle öf-
verlefva den sjukdom de genom sina stra-
patser ådragit sig.
*
Utrikes.
Ryssland.
Ryska kejsarinnans själstillstånd efter
jernvägsolyckan vid Borki ger anled-
ning till stora bekymmer. Man fruktar
det värsta. Hennes hand, som illa
skadades, är ej heller bra ännu.
England.
Engelske premierministern lord
Salisbury besökte i går åtta dagar Edin-
burg. På ett af Gullviveligan anordnadt
möte på aftonen uppträdde han tillför-
svar for kvinnans rösträtt och yttrade:
»Jag talar blott för mig sjelf och icke
för någon annan, då jag säger, att jag
uppriktigt önskar, att den dagen icke
skall vara aflägsen, då äfven kvinnorna
skola deltaga i parlamentsvalen och i
bestämmandet af landets politik. Jag
kan icke se några skäl, hvarför de skola
vara uteslutna. Det är tydligt, att de
både genom sina kunskaper, sin uppfo-
stran och sin karakter äro fullt ut så
lämpliga som många, hvilka nu ega röst-
rätt; deras inflytande torde dessutom
kommu att verka i en sådan riktning,
att det under en så materialistisk tid
som vår blir ytterst värderikt, nämligen
för moral och religion.»
Pall Mall Gazette förklarar, att det
liberala partiet skall understödja Sa-
lisbury, ifall denne framlägger ett lag-
förslag; om att gifva kvinnor politisk
rösträit.
Det skulle då gå med denna reform,
likson med katolikernas emancipation
och spannmålstullarnes afskaffande, att
den genomfördes under en konservativ
minister, som accepterade en liberal idé.
»Vi hafva gifvit rösträtt åt alla
andra kategorier», yttrar Pall Mall Ga-
zette, »kvinnan ensamt återstår, och vi
glädja oss åt den tanken, att redan före
det nuvarande parlamentets slut kvin-
nan skall kunna erhålla konstitutionella
rättigheter.»
Afrika.
Söndagen den 2 december började
den tyak-engelska blokadcn af Zanzibars
kuststräcka, endast med undantag af
Somali-stammens hamnar. Blokadens
ändamål är, om man får tro på rege-
ringarnes egna ord,attunderstryckaslaf-
handeln.
Den namnkunnige afrikaforskaren
Joseph Thomson har emellertid i ett bref
till Times sökt bevisa, att blokaden icke
kommer att inskränka slafhandeln, utan
tvärt om skall skada civilisationen in-
tressen i Afrika, Thomson skrifver:
"Alla, som känna till Ostafrika, veta,
att blokaden icke det minsta skall in-
verka på Blafhandeln. Icke tio procent
af de slafvar. som från det inre landet
föras till kusten, exporteras. Slafhan-
deln Sr nu mera hufvudsakligen en han-
del inom landet, hvarvid ölafvarne bort-
bytas mot varor, som behöfvas i det
inre landet, Blokadens hela resultat på
slafhandeln torde bestå deri, att de hun-
dratals slafvar, som eljes befordras till
ön Pomba, komma att någon tid kvar-
hållas i reserv och bortföras i små af-
delningar, el snart do någol "civiliserats",
så att de kunna passera för tjenare eller
bärare, medan handeln i det inro kom-
mer att fortgå Uka lifligt som alltid."
Thomson tror, att slafhandeln snarare
skulle fa ny näring genom blokadon.
"Men framför allt ar dot säkert, att
den bär i sitt sköte dödsringningen öfver
Emin pascha. Dör han, så blir det ofant-
liga område, som genom hans
hjeltomodigu ansträngningar hittills varit befri»
adt från slafhandeln, åtor uppfyldt med
alla dess fasor. Blockaden sikall vidare
uuderblåsa de anarkistiska förhållanden,
som för närvarande råda på kusten, oeh
dot hat stammarne emellan, som under
lita inom vissa skrankor, skall åter i
blossa i hela sin häftighet. Under
dylika omständigheter kommer slafhandeln
att blomstra som aldrig förr. Oeh detta
kommer att räcka åratal, då expeditioner
till lands blifva alldeles omöjliga. Ku
expedition af tyskar skulle icke kunna
uppehålla sig der en vecka, oeh hvar
den skulle kunna värfva frivillige, vet
jag verkligen icke.
Spridda nyheter.
En grefvinna som fabriksflicka. En
ungersk tidning berättar:
För några dagar sedan infann sig en
ung vacker flicka hos vederbörande
myndigheter och begärde en arbetsbok.
Hon frumlemnude sitt prestbetyg, och af
detta såg man till sin förvåning att den
unga flickan hette grefvinna Melanie
Keglevich. Hon är född i Pressburg år
1874. Hon har nu i Budweis fatt at
ställning som — fabriksflicka.
Londonmördaren. »Jack uppskäraren:.
har nyligen skrifvit ett nytt bref af
lydelse:"
Jag tror inte att jag kan klara mig
längre nu utan måste sluta. Jag skulle
ha lust att brunna ned alla de
ohyggliga nästena i Östra London och
slinkorna deri med dem. Då jag skrider
till mitt arbete, ser jag djefvulen sjelf.
Har det svårt nu — hoppas Gud skall
förlåta mig. Känner det bättre då jag
sitter på krogarne och hör dem läsa om
Whitechapelmorden. Jag far då lof att
skratta emellanåt Det är min kamrat
som lärt mig konsten. Jag tänker vi
knipa en eller två till innan vi resa
till baka till Colorado.
Offer för sin fåfänga. En
Amerikansk tidning berättar att i staden Los
Angelos bor en af Kaliforniens
vackraste flickor.
Att försöka beskrifva hennes vackra
ögon och hennes skönhet skulle vara
fåfängt. Hetmes föräldrar som voro
mycket rika hade låtit gifva henne en ut-
märkt uppfostran, och om hon ville gifta
sig behöfde hon endast välja bland de
rikaste ungherrarne i staden. Hon hade
blott ett fel, fåfängan, men detta skulle
blifva ödesdigert för heune.
Det fans ingen som beundrade hennes
vackra ögon så mycket som hon sjelf,
och för att göra dem ännu skönare, be-
gagnade hon sig af alla slags medel.
Hon fick allt hvad hon ville af sina
föräldrar, och så gåfvo dessa henne en
vacker dag ett toalettvatten som skulle
förläna ögonen diamantens glans.
Hon hade endast några dagar begag-
nat detta vatten, då hon fick ondt i
högra ögat. Läkare tillkallades, men
det var för sent Och ej nog härmed;
äfven venstra ögat är så angripet, att
hon sannolikt förlorar synen äfven på
detta.
Besynnerliga äktenskap. Från
New-york skrifves:
En stor del af vår yngre fruntimmers-
verld synes ha blifvit gripen af en
besynnerlig sjukdom. De störste bofvar,
tjufvar. röfvare m. m. äro ej i sin cell
säkra för bref som äro fylda af entu-
siastiska utbrott af beundran, poem, ja,
till och med kärleksförklaringar och
giftermålsanbud. Man rent af dyrkar
förbrytare, och det hjelper ej att den
allmänna meningen betecknar de frun-
timmer hvilka drifva denna dyrkan som
cranks, fjolliga. Giftermål mellan kvin-
nor af ansedda familjer samt tjufvar oeh
mördare förekomma allt oftare. Under
senaste veckan ingingos ej mindre un
tre sådana äktenskap,
I fängelset i Camden, Newyork,
firades ett dubbelbröllop. Två brottslingar
af värsta slag," som för en "afskyvärd
förbrytelse dömts till 10 åra straffarbete,
vigdes vid två unga damer pä 17 ä 18
år, tillhörande rika oeh ansedda famil-
jer. I San Francisco lät nyligen en fru
Kate Kean skilja sig från sin man för
att gifta sig med en mördare som skall
hängas om tre veckor. Bröllopet stod
i fängelset, och den nygifta frun fick
tillåtelse att tillbringa några timmar i
sin mans cell. Många dylika fall skulle
kunna omtalas.
En amerikansk skönhetstäflan
anordnades för någon tid sedan i Kansas City,
»vesterns paradis», som amerikanerna
kalla denna stad. Tättingen utgjorde
slutfesten i en konst- och
industriutställning och väckte ofantlig uppståndelse.
"Någon jury var ej utsedd utan hela
publiken deltog i valet.
Med anledning häraf uppstod en
valstrid som i häftighet kunde jemföros
med hvilken politisk strid som helst.
Naturligtvis måste de täflande damerna
visa sig för alla dom som låtit anteckna
sig som valmän, och bearbetningar och
penningar sparades ej för att eröfra
röster. Några af damerna arbetade för
sig sjelfva, andra hade antagit en mängd
agenter och andra läto utdela tusentals
1er af sig. En gammal herre arbetade
så ifrigt för sin dotter, att han
två gånger blef genompryglad, men han
lyckades dock få henne upptagen bland
deras antal om hvilka slutomröstningen
skulle stå. Det fruntimmer som vann
första priset hudo radan 26 år förut vid
en barnutställning hedrats med ett
dylikt och ett af hennes små barn pris-
belönades vid en barnutotiiUniug för ett
år sedan. Hon fick som pris en präktig
gungstol. Andra pristagerskan fick
muff och en boa, den tredje en
solfjäder med briljanter och den fjerde ett
armband med briljanter. Två tusen
prisdomare deltogo i valet.
Handel och Sjöfart.
*
Ankomna oeh afgångna fartyg.
Matthews Fidlers
Smör-Rapport,
Göteborg den 5 december 1888.
Våra rapporter för dagen meddela en
någorlunda god marknad på de fleste
ställen, men det förhöjda priset har haft
till följd, att flere köpare draga sig för
att handla med vårt smör, under för-
ming att fa billigare från andra
eller i nödfall använda en del mar-
garin.
Hamburgs marknad var i går
temligen fast till cirka 3 kronors högre pris.
I norra England är marknaden något
sämre.
Emedan våra rapporter om mejeri-
företag i Argentinska republiken tyckps
hafva intresserat flere mejerister, vilja
vi ytterligare varna någon för att fara
dit, utan att först få noggrannare
uppgifter derifrån. Vi läsa i en engelsk
tidning, att republiken har under ett år
fått låna öfver tjuguåtta millioner pund
(cirka kr. 500,000,000). Om den
fortsätter att göra liknande affärer några
år till, så kommer dess »blomstrande
framtid» att ligga i händerna på
engelska kapitalister.
Vi hafva framför oss en rapport från
Nya Zeeland, daterad Mania 17 sept.
af följande innehåll:
Mania Mejeri-Bolag har beslutat att
sälja mejeriet, jord och inventarier för
kr. 9,000, for att betäcka deras skulder.
Alltsammans kostade för två år sedan
kr. 20,000; således har deras förlust
varit kr. 10,000 pr år, under den korta
tiden mejeriet har varit i gång.
Detta är ej särdeles uppmuntrande
för utländska foretag för smörberedning.
*
Noteringen har denna vecka stigit 2
kr. för 1:sta klass — 2:dra klass är
oförändrad — och är alltså för 1:sta
klass kr. 108 och för 2:dra klass kr.
102 pr 100 danska skålp., motsvarande
91,8 öre för första och 86,7 öre för andra
klass pr svenskt skålp.
Jag har i dag betalt:
For finaste Herregårdssmör 91,8 à
94,3 öre pr skålp.
För finaste Mejerismör 90,1 à 91,8
öre pr skålp.
Matthews Fidler,
Drottningatan nr 9, Göteborg.
BURNTISLAND den 24 nov. Neptune,
Christensen, fr. Hernösand.
CORUNNA den 20 nov. Brödrene; Olsen,
från Sundsvall.
PORT MAHON den 3 nov. Adèle
Louise, Nilsson, från Sundsvall.
ADELAIDE den 24 nov. Albatros, Ryberg,
från Vifstavarf.
GRANGEMOUTH den 28 nov. Chieftain,
Christensen, fr. Sundsvall.
HOBART TOWN den 28 nov. Polykarp,
från Sundsvall.
*
FLEKKEFJORD den 24 dov. Skeppet
Immanuel, Bonn, från Sundsvall till Antwer-
pen med tr<utt, inkom deu 21 dennes till
feraund med förlust utaf en del af ducka-
CROMARTY den 23 nov. Norska skeppet
Christine, från Sundsvall till Fecamp med M-
tast. har inkommit bit med förlust af en del
af däckslasten.
FREDRIKSTAD den 29 nov. Här
hemmahörande skeppet Solo, Gulbrandsen, från
Sundsvall till Calais med plankor, har i
Nordsjön haft svåra stormar och inbogserades hit
i går fullt af vatten med förlust af roder och
aukare.
KLEVEN den 21 nov. Svenska skonerten
Svante, Eriksson, från Hernösand till
Termonde med trälast, har, efter att för fyra
veckor sedan lemnat Köpenhamn, inkommit
hit med förlust af en defaf däckslasten och
BkansbeklSdnaden.
KRISTIANSAND den 25 nov. Göteborgs-
skeppet Harald, Bruse, från Kramfors till Al-
mcnu, har inkommit till TvedoBtrand med
läcka och måste lossa en del af lasten.
KLEVEN den 29 nov. Bland den 27 dm
hit och till kringliggande hamnar inkomna far-
tyg märktes svenska skeppet Vere, Kastman,
från Sundsvall till CHvita Vocchia med tr&last.
HELSINGBORG den B dcc. Briggcn Hel-
mi, A. Svensson, hemma i Kullen och på väg
(rån Stocka (Sundsvalls distrikt) till Grimsby
med plankor, har sprungit läck i Östersjön
och inkom i dag hit för utt undersökas.
Skandia, från Sundsvall till London, som
inkommit till Mandal, är mycket obetydligt
skadad och skall fortsätta resan.
Thute, Olsen, från Sundsvall till Honfleur,
som inkommit till Grimstad med läcka, skall
’ ssa,
Agathe, från Hernösand till Rochester, som
inkommit hit med svår läcka, har flere fot
vatten i rummet och måste lossa.
Auguste, Hanson, från Hernösand till
Duukerque, som full af vatten inkommit till
Mandal, skall lossa lusten, och det är tvifvel un-
dcrkastadt om fartyget kan repareras.
Danska skonerten Iphigenia, från Sundsvall
till Hull med plankor, har inkommit hit med
läcka.
*
Mekanisk Vefmangel
till uthyrning;
Vestra Kyrkogatan N:o
i P. E. Johanssons gård. 406
Turbiner, Axelledningar, Lager- och
Remskifvor, Körvandringar, Höpressar samt
för öfrigt allt slags Gjutgoda och Smiden
levereras till billigaste pris.
Separationer af Sjö- och Landtångmaskiner
utföras noggrant ock billigt af
Östersunds Mek. Verkstad.
Till salu.
Frimärkssamlare!
En frimärkssamling, innehållande nära 4000
st. olika märken såväl äldre som yngre, -
deribland flere sällsynta — säljes billigt
Närmare upplysningar erhållas hos herrar John
m * C:o, Sundsvall. 369
Dockvagnar
nu inkomna i J. A. Anderssons Korg- och
Leksakshandel, Lilla torget. 405
För Handtverkerierna:
Färgstofter,
Målarefärger,
Fernissor, Polityr,
Oljor, Syror,
Hartzer,
Kemikalier.
Välsorteradt lager i
352 G. STRÖMBERGS Kem. Tek. affär.
Vinter-Öfverrockar,
ett parti välgjorda, af god eskimådoffel,
säljes billigt
å Lånekontoret snedt emot
Polisstationen vid Trädgårdsgatan.
295 B. W. Cohn.
Billiga Byggnadstomter
Vidare meddelar N. Stenlund,
76 Östra Stenhammaren.
HAFRE
Svensk, samt Finsk ritorkad, Rågkli,
Fodermjöl och Timotejhö hos
404 Frid. Rohman.
Häastar samt Jemstskrindor
till salu.
J. F. Sundberg,
i närheten af Byggnadsforbundet.
*
— 132 —
han på något sätt visade sig ångra sin för*
bindelse.»
»Gör er inga bekymmer i det fallet, miss*,
svarade gumman. »Sir Royal är ej den, som
kan gå ogrannkga till våga mot ett fruntimmer,
och allra minst gör han det mot sin maka. Allt
blir nog bra, och då han aldrig varit kär i nå-
gon förut, skall han snart lära sig tycka om sin
unga fru. Hon är ju en så liten söt varelse,
och den vänlige herrn näns visst icke låta henne
känna, att giftermålet kommit till stånd genom
en tvingande nödvändighet.»
»Kommer sir Royal ensam?»
»Nej, miss. Han har doktor White med
sig. Kyrkoherden och gamla mrs Drake infinna
sig ock. Mylady är ju moderlös, qph den
hedervärda damen blir henne utan tvifvel väl-
kommen.»
»Hon har ja mig.»
Fru Carter skrattade.
»Ni år ju lika ung som hon sjelf. För att
vara uppriktig, tycker jag visserligen ej riktigt
om mrs Drake; men under nuvarande
förhållanden är det dock b*a att fa henne hit.»
»Jag kan ej heller med henne», sade Phyllis
oppenhjertigt, »och det är mig obegripligt,
hur den gode kyrkoherden står ut. Hon
behandlar ju honom som om han ännu vore en
pojke.»
»Ja, hon är ju hans styfmor, och då gum-
man ej har egna barn, måste hon väl regera
öfver honom i stället»
»Nå, för henne åtminstone icke in till Nell
— lady Charteris, menar jag — förr än
- 133
baroneten kommit. Hon skulle göra det hett för
den stackarn med sina om och men; jag kän-
ner henne.»
»Så ja, nu är allt i ordning, Nell», sade
Phyllis, då hon åter kom in till sin väninna. »Strax
efter sju äta vi, och du gör for första gången
les honneurs vid eget bord. Kyrkoherden och
mrs Drake komma också, tror jag. Under det
jag koketterar för honom, kan doktor White un-
derhålla sig med gumman. Nog skall jag sköta
mina kort, om också blott för att få förarga
henne litet. Som du vet har hon flera gånger
målat ut mig för systrarne.»
»Ibland icke alldeles uten skäb, anmärkte
Nell. »Lägg nu band på dig en smula i afton
Phyllis.»
»Jag skall vara vis som Solon, lita på det
Det faller ju helt enkelt af sig sjelft, att jag
visar mig vänlig och uppmärksam mot kyrko-
herden. Rent af en pligt, skulle jag tro, mot
min själasörjare. De andra herrarne skall jag
ej se åt en gång. Mrs Drake lägger helt och
hållet beslag på den gode doktorn för att få
gnälla öfver sina krämpor och sina sömnlösa
nätter, oeh på så sätt får sir Royal vara ostörd
med sin lilla hustru.»
Såsom miss Ward anmärkt, var det något
klent stäldt med deras toaletter. De måste taga
på sig de enkla, svarta klädningar, som tillhörde
pensionärernas högtidsdrägt. En liten spets
kring hals och ärmlinningar hjelpte dock upp
6 Slutligen öfvertalade Phylli hushållerskan
att göra henne sällskap ut i trädgården, och
— 136 —
köpet hade hon blifvit välsignad med ett
oändligt antal döttrar. I det hela var det ju då icke
så underligt, att hon alltid j em rade sig och ej
hade annat än ack och ve öfver sina flickor.
Phyllis isynnerhet gjorde henne bekymmer.
De andra voro af det alldagliga slaget och be*
gärde ej bättre än att få gifta sig med förste
ständige unge man, som vore färdig att springa
till guldsmeden för att beställa ringar.
Helt annorlunda med Phyllis. Trots sitt
lätta sinne, var hon temligen svår att tillfreds»
ställa och hade redan afskedat en friare, snm
hennes mamma med glädje skulle tagit till måg.
Äfven systrarne funno sig obehagligt berörda.
Phyllis stälde dem fullständigt i skuggan, så
länge hon vore kvar i hemmet, och då hon vi-
sade sig så kinkig i sitt val, minskades deras
egna utsigter på äktenskapsmarknaden.
Det kom till ett häftigt uppträde och Phyllis
hotade att gå sin väg, om hon också skulle tigga
sitt bröd.
Mrs Ward anmärkte torrt, att det ej kunde
behöfvas. Nu för tiden funnes så många områ-
den för en anständig flicka, som ville arbeta.
Olyckligtvis kringskuros dock dessa områ-
den betydligt, då Phyllis ville ha anvisning på
dem. Modern menade att hon vore för sjelfrå-
dig att taga plats som guvernant, om hon också
egde de nödiga kunskaperna, och gudnås så visst
vore hon verkligen så uppfostrad. Samma hin-
der reste sig äfven för hennes anställning som
Slutligen kom gumman att erinra sig St
Hilda. Man skref till föreståndarinnan, bifogade
rekommendationer från slägtingar och erhöll ett
tillfredsställande svar. Phyllis antogs för tre år
— 129 —
»Ja, derför att jag trodde mig ha räddat
honom. Nu deremot...»
Hon brast i tårar.
»Gråt icke!» Både Phyllis lugnande. »Ingen
man på jorden förtjenar, att man gråter för hans
skull. Ni äro icke de första, som gift sig utan
kärlek, och bli ej de sista heller.»
»Saken är ej bättre för det»
»Åjo, baroneten visste ganska väl, hvad han
gjorde. I mitt tycke har du all möjlig anled-
ning att vara belåten. Du har sluppit undan
älskogskvalen och alla de der dumheterna...»
»Phyllis!»
»... och hastigt och lustigt blifvit gift och
kommit ifrån St Hilda utan alla systerliga af-
skedspredikningar. Det är mycket värdt!»
»Jag ville ej derifrån.»
»Det var dock en härlig sak. Du har san-
nerligen haft tur, Nell.»
»Men jag är nu blott en börda för min man!
Hvad bryr han sig om en fattig, ofralse flicka
som jag! Han är ju den rikaste adelsmannen i
hela grefskapet!»
»Så mycket bättre för dig!»
»Det var honom motbjudande att ingå denna
förbindelse, fast hans lif ansågs bero derpå.
Ack, jag märkte det allt för väl vid vigseln!
Och nu, då allt visat sig onödigt, skall ban
hata mig.»
»Du misskänner honom. För resten kunna
ni aldrig träffa hvarandra, om du fortfar på
detta sätt Ditt evinnerliga gråtande har van-
ställt ditt ansigte, så att man knappt kan känna
igen dig.»
»Hvad, i Guds namn, skall jag taga mig till,
Phyllis?»
Royals löfte. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0356.html