Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:r 98 (A)
SUNDSVALLS TIDNING Lördagen den 22 December.
1888.
motsatta torghörnet Gustaf Rahmms affär
med dess rikhaltiga lager af hattar, mössor,
baretter och öfriga hufvudbeklädnader
för herrar och damer. Sedan vi
fått vika undan till höger och venster
i folkträngseln och hållit på att bli
öfverkörda af en framilande sparkstötting,
anteckna vi hr Händels skohandel,
Julius Anderssons affär för korta varor
och hr Grönlunds urhandel, hvarpå
följer hr Wallgrens i den af Gottfr.
Östeman förut innehafda lokalen nyinflyttade
affär. Parfymflaskor af mer eller
mindre vidunderliga former och med
lockande etiketter, korta varor för
herrekipering: nålar, halsdukar och
handskar, fylla fönsterborden. Så ha vi då
hunnit det nyrestaurerade Wessénska
huset och ha då först hr G. Östemans
eleganta butik. Piphufvuden och
munstycken af sjöskum och bernsten, hela
kransar af små prydliga pipor, lägrade
innanför de stora helrutefönstren, en
grinande neger med en finare tobaksplanta
och en afrikansk skönhet med en låda
prima tobak i skötet ha kvällen i ända
sina begapare och beundrare å gatan
derutanför i den rika upplysningen. En
likaledes prydlig butik - utan skylt -
med luftiga svandunsbrämade solfjädrar,
de näpnaste toalettartiklar och galanterivaror,
är inrymd i husets andra ända.
Längre ned vid gatan ha vi hr
Lindbergers affär för resartiklar: kappsäckar,
resväskor, paraplyer och käppar,
yllevaror m. m. Härmed ha vi
passerat Storgatan ända ned till stationen
och följa på återvägen dess andra
sida. Vi stanna då först utanför hr S.
Hillelsons fönster. Hufvudsakligast samma
slags artiklar som hos hr Lindberger.
Rob. Almgrens rymliga jernbod
saknar tillräcklig fönsterbelysning, för
att det rika, olikartade lager, den
innehåller, kan komma till sin fulla rätt
under kvällen. Nya Väfnadshamdeln
skyltar med mjuka, varma teatermössor,
snörlif, uppspetade på höga stolpar -
gracernas piedestaler - m. m.
fruntimmerslockande granlåt. J. F. Anderssons
pappershandel med sina skrifbordssaker,
vinterklädda barrskogsdockor och tunga
album innanför fönsterkarmen, W.
Olssons speceriaffär, A. Fernqvists
guldsmedsbutik, skyltande med dryckeshorn,
broscher och andra gyllene effekter, samt
H. Wikströms butik med sina
fruntimmershattar i fönstren följa i brokig
oafbruten rad. Så kommer Carl Jacobssons
manufakturhandel med sitt rika
lager af saker, som hänföras till båda
könens beklädnadspersedlar samt
Kihlmans tobakshandel med sin lindrigt
fikonalöfhöljda »duke cigarrettes», och
rika lager af röksaker i fönstren samt
utefter torgsidan Kihlmans lamphandel
med fylda fönster af lampor, toalettartiklar,
termometrar o. d.
Taga vi kosan ned genom gränden åt
»Arken» till, ha vi på höger hand
Pettersson & Bloms manufakturaffär med
exposition af klädningstyger, borddukar
o. d. samt till venster C. J. Carlssons
bosättningsmagasin, i hvars exposition
ett rikhaltigt lager af lampor är det mest
synliga.
Vi vika af och gå Sjögatan fram, och
stöta först på Carl Luthmans affär för
korta varor med rikhaltig julutställning.
I gränden ofvanför ligger H. Aschs
sängklädesmagasin midt för ångköket. Små
mjuka ejderdunskuddar, solida filtar och
eleganta sängtäcken, jemte öfrigt till en
bekväm hvila hörande, bilda en brokig
inbjudande samling.
Det ryker ur ångkökets skorstenar,
och derinne höres slammer med knifvar
och tallrikar. Man rustar sig till
kvällsvard, och ett och annat hungrigt
menniskobarn försvinner redan bakom
ångkökets portar för att tillfredsställa
magens kraf.
Vi fortsätta vidare Sjögatan utfor,
passera Nasielskys manufakturbutik, C.
J. Johanssons kortvaruaffär Stenqvist &
Ekholms skobutik och Anna Lundahls
cigarrhandel - öfver allt brokiga
utställningar i fönstren. Derjemte har en
del köpmän, till hvilkas butiker man
kommer in från Bazargatan, äfven
anordnat utställningar i butikfönstren åt
Sjögatan.
Låtom oss svänga om hörnet af
Hägglunds skohandel, och vi komma in på
Bazargatan, temligeu mörk och ödslig i
sin nedre del men desto ljusare längre
fram.
Carl Bomans frukthandel har
åstadkommit en af stadens prydligaste
julutställningar innanför sin långa, oafbrutna
fönstervägg. Rodnande äpplen under
prydliga krukväxter, buketter och
palmblad bland vindrufvor och aprikoser,
eller hvad det nu kan vara för något
- nog af det retar aptiten och kan
komma en stackare att smacka efter
söderns och nordens frukter i behaglig
blandning.
Under den fortsatta vägen gatan fram ha
vi Gustav Karlzéns urhandel, Rothoffska
modehandeln, Stenqvist & Ekholms
ingång från Bazargatan Gustafsson &
Widlunds lamp- och bosättningsaffär,
Rothmans rikt sorterade jernhandel, Näslund
& Wiklunds dito, dito, Aron Petterssons
läderhandel, Gustaf Blomdahls
manufakturaffär, Frans Petterssons dito,
Singers filial med dess många prydliga
olikartade symaskiner, A. J. Lidgrens
jernhandel, Béves kapphandel samt Rob.
Sahlins pappershandel. Elegant och
prydligt är det innanför fönstrens rutor.
Julgransglitter och psalmböcker i
sammetsband med silfverkors, album och
saker för skrifbordet eller julgranen. På
andra sidan gränden ha vi hr Hejdenbergs
pelsvaruaffär samt hr Källermans
butik för försäljning af stickmaskiner
och riktigt finfina feetpersedlar till det
»svagare kärilets» beklädnad.
Vi vända vår håg och våra steg till
Vängåfvan, der vi ha hr E. Taflins
möbelhandel hr J. P. Sjobergs butik,
der fioler, orglar och andra tonredskap
försäljas till en musikaliskt anlagd
allmänhet, samt i det stora bankpalatset 3
butiker, alla kastande floder af ljus ut
öfver trottoaren och alla med syperba
utställningar. De äro stadens tvenne
boklådor samt Husqvarna fabrikers depôt
här i staden.
*
Och härmed bringa vi den ärade
läsaren vår förbindligaste erkänsla för
hans - den ärade läsarens - gigantiska
tålamod under vår julexpositionspromenad
från bod till bod. Har läsaren
haft tråkigt under tiden, veta vi intet
bättre sätt att lägga plåster på hans
trumpna lynne än att möjligen föra
honom upp bland höjderna vid Stenhammaren
och derifrån kasta en blick ner
öfver staden och visa honom all dess
härlighet i ljussken.
Det är också en midvintersoxposition
värd att ses aftontid.
Tusen ljus glimma mellan do små trähusen dernere. Gatulyktornas skimmer blandar sig med ljusstralarne från arbetets lampa i ungkarlens dubblett, från butikernas skarplysande taklampor eller ljuset, som glider ut genom rutan från trefna horn. Nedifrån stationen ut till Grönborgs ett enda virrvarr af ljus, ljus, mellan husens orediga, dunkla konturer.
I småskogen uppe vid Stadsberget skimra ljus, och längst ut derborta åt Heffners till de elektriska glödlamporna med sitt kalla, snöhvita ljus mot gaslampornas gula.
Men så småningom mojnar lifvot och bullret af dernere. Ljusfloden minskas,den ena ljuskällan efter den andra dör bort och försvinner, och inom kort glimmar blott en och annan gatulykta dernere, likt vargöga i skogen, lysande vilselupna vandrare till hemmets tröskel.
Tyst och kall sjunker till sist given månen bak horisonten, kastande on sista mönstrande och vemodsfull blick öfver pånyttfödda samhället.
Norrland
Till biträdande ledamëter i fattigvårdsstyrelsen i Östersund för nästkommande
år hofva invalt» fruarna Christina Jönsson, Josefina Gillberg, Laura Andersson,
Amalia Levin, Eva Olsson. Ö. P.
Skuggrädsla. N:o 47 (den 24 nov.)
af Haparandabladet har blifvit indraget i Uleåborg af préssombudsmannen derstädes, meddelar Uleåborgs tidning, som förmodar att nämda nummer innehåller några "riksfarliga" saker.
För så vidt Norrb. Kurr, efter förnyadt genomögnande af ifrågavarande nummer af Hapurnndabladet kununt finna, måtte det "riksfarliga1’ bestå i en notis ryska krigsförberedelser.
Hufvudstaden.
Förestående giftermål Inom vår konungafamilj? I Karlskrona Veckoblad läses: Enligt livad en uf våra Stockholms-korrespondenter vet berätta, skull prins
Carl nyligen blifvit förlofvad med "en prinsessa i ett af kejsarrikena i söder"
Österrike?). Hvad som är säkert, siiger korrespondenten, är, att alla, som
bo i det s. k. prinsens Palais vid Gustaf Adolfs torg, aro uppsagda till
aflyttning den 1 nästa april, hvarefter huset skall fullständigt repareras och
iordningställas under sommaren.
Till svensk generalkonsul i Alexandria och diplomatisk agent i Egypten har
grefve Carlo Landberg blifvit utnumd.
Falkska saken. Byggmästaren Nordlöf har nu erkänt, att han är den person,
som under namnen Molin och Nilsson tillstält vaktmästaren Falk de falska inteckningshandlingarna. J. T.
Hr J. O. Ahlin, som varit prest i erkestiftet, men år 1876 dömdes prestembetet förlustig, har hos k. m:t anhållit
att af nåd återfå prestembetet, men denna nådeansökan har af k. m:t afslagits.
Landsorten.
Ett par skenande hästar sprungo härom dagen rakt in i ett fönster till postkontoret i Laholm. Eu postexpeditör
satt vid fönstret men
undan så hastigt att fönsterkarmen jemte
annat, som störtade in och föll öfver
stolen der han suttit, icke hann göra
"aonom någon skada. Hela rummet fyldes med rök, och i början trodde man
itt en explosion inträffat, ty hvarjehanda
persedlar af kontorets inventarium kastades hit och dit i rummet och glasbitarna från de krossade fönsterrutorna
flögo rundt i rummet. Expeditören slapp
lycket lindrigt undan. Han blefendast
kuren i fingret af en glasbit. Ö. P:n.
15 privatister af 16 kuggades i terminens mogenhetspröfning vid Nyköpings
allm. läroverk.
Hemsk död. Natten till i lördags, vid midnattstid, utbröt eld i den tätast bebygda delen af Röttle, beläget en fjerdingsväg från Grenna. Elden rasade i ett staden tillhörigt större hus, bebodt
af en åldrig gumma, hvilken var lam
samt följaktligen ej kunde rädda sig sjelf.
Så fort elden varsnades, gjorde grannarne visserligen försök att rädda henne,
men misslyckades. Den stackars lama
gumman måste orörlig afvakta lågornas
ananlkande samt dog på bålet, såsom är
att förmoda, kväfd af röken innan den
egentliga elden hann hennes kropp.
Sm. A.
"En pappersdrake". Göteborgs Handelstidning utkom i lördags för första
gången under sin femtiosjuåriga tillvaro
i fyra nummer, tre stora helnummer och
ett mindre hälft.
Det torde också vara det största tidningsblad som hittills utkommit i Sverige.
Anledningen är naturligtvis att söka i de talrika stora julannonserna,
men texten omfattar i alla fall 25 spalter. Sammanlagda upplagan kunde tacka
mer än 4 tunnland. Ombruten i vanligt oktavformat skulle ett exemplar af lör-
dagens Handelstidning utgöra ett häfte om 224 boksidor.
Våldsbragder af "en gammal mamsell".
Barnekowska trädgården i Engelholm, der fönsterrutorna i ett hus nyligen blifvit utslagne, har ånyo varit utsatt för våldsamheter, i det drifbänkar blifvit
sönderelagne och krukväxter förstörda,
Det märkligaste af alltsamman är att,
enligt Eng. Tidn., en "gammal mamsell’
lär ha utfört detta och föregående dåd.
Katten till mamseller de måtte ha i Engelholm.
Salomon Smith, den framstående bassångaren, har nu efterträdt sin fader som
stadsfullmäktig i Ystad. Salomon Smith bör väl, säger Sk. A., sina traditioner
likmätigt, kunna "sjunga ut" inom kommunalrepresentationen.
En femtonårig flicka har i dagarne aflidit i Göteborg antagligen efter att ha intagit fosfor för fosterfördrifning.
G. H. T.
Prenumerera i tid så att
ej något hinder i tidningens försändande må ega
rum.
Breflada.
Norrlänningen har i sitt senaste nummer
anfört följande ur vår prenumerationsanmälan:
»Tidningen kommer sålunda att bli frihandels-
vänlig, arbetare- och nykterhetsvänlig, utan
att slå in på frasernas område, i religiösa
frågor opartisk mot alla, ifrande för att hvar och
en må få ega den tro, som öfverensstämmer
med hans öfvertygelse, samt för öfvrigt i hvarje
fråga på dagordningen intagande de stånd-
punkt, som den anser med rättvisa och
billighet förenlig.
Detta vimlar, enligt hvad Norrlänningen
lyckats finna, af fraser. Vi vilja icke söka
beröfva Norrlänningen den »åsigten. Kan han
möjligen rikta sin förut sa öfverflödande
fraseologi med någon godbit ur vårt i hans ögon
hittils oupphunna förråd, så smaklig måltid!
Som motstycke vilja vi bevisa Norrlänningen
den väntjensten att »saxa» följande rara
grannlåtsbit, som han begagnar till agn på
sina egna prenumerationskrokar.
Det namn, som läses härunder, tillhör en
bondes son,(!) som sätter ära och stolthet i
att vara en bondes son, och som vet att det
blott är en af de store och mäktige till sin
fördel uppfunnen lögn,(så-å) att bonden och
arbetaren ha motsatta intressen. Det kan visserligen
för den ytlige betraktaren se så ut -
en del vidriga samhällsförhållanden ha fört det
dit hän - men det är inte så i grund och botten.
Arbetaren är ej annat än jordens
fördrifne son (?), kastad i stadens eller
storindustriens ulfvagap (!!), från hvilket han skall
föras hem till jorden, till sjelfständighet och
oberoende–––––––––––––––––––
–––––––––––––––––––––––-
blomstra
lite hvar skall kunna få en jordbit i stället för
att slafva hos storindustrien och Staden,
skördar skola gunga, der nu intet växer, och öde-
marken skall blomstra (hvarför inte också lustig
vara?)
(Kursiveringarne och parenteserna ha vi gjort,
för att de riktigt utmärkta poängerna må få
komma till sin fulla rätt).
Vi vilja afhålla oss från alla elaka häntydningar på
putslustig galaföreställning med det
egna lilla jagets krumbugter på arenan.
(Sällan hit till dogarne har svensk tidningsredaktör
beskärmamt sig öfver sitt ursprung i sin
tidnings prenumerationsanmälan)
Vi lemna åt den värda läsaren att afgöra,
hvilketdera af ofvanstående citat innehåller de
flesta praktblommorna från frasernas örtagård.
Ett gammalt ordspråk säger: »Tjufven tror,
att hvar man stäl». Vi skulle vllja ändra det
derhän: »Frasmakaren inbillar sig, att hvarje
menniska pratar svammel».
Orädd och -B-. Som ni sågo, hade vi
redan i vårt förra nummer ett svar på hr
- E -s beriktigande inne. Ni ha nu både
gonom edra insända upp insända uppsatser och genom
intyg från personer framlagt säkra bevis för, att
notisen »Eländets offer» var fullkomligt med
sanningen öfverensstämmande och »beriktigandet
från - E - osant. Då detta till fullo
framgick äfven af svaret i förra numret, och
då vi naturligtvis, sedan motparten så öppet
befunnits fara med osanning, ej vidare lemna
plats för från honom möjligen ankommande
svar, ha vi ansett det obohOfligt oeh
ledande blott till återupprepande of *amina
sak, att införa de från eder ankomna, reaon»
nabelt och mtnandt affattadr uppsatserna.
Telegram.
Till Sundsvalls Tidning.
Stockholm i går kväll.
Bet nya bränvinsbolagets
ansökan afslagen.
»The Carlshamn Sprit company limited» har i dagens konselj fatt
sin ansökan om att i Karlsham
drifva rörelse, med utseende på förädling af råbränvin för export, af
regeringen afslagen. Smith afreser
pm söndag till London.
Väderlekstelegram.
Stockholm den 31 dec. 1888.
Starkt barometerfall öfver Irland, trisk S.
O. i Nordsjön.
Uts. Delvis frisk S. O., mulet eller
dimmigt väder.
Rättegångssaker.
Sundsvalls kronohäkte i går.
Postrånet i Holm. Inför Indals
häradsrätt fortsattes ransakning med för
postrån i Holm häktade torparen Jonas
Petter Åkerberg från Östbyn, Holms
socken, och f. trädgårdsmästaren Axel
Julius Hagström.
Rättens ordförande var häradshöfdingen
J. F. Öhlander och allmän åklagare
kronolänsmannen F. Sjödin.
Båda de anklagade blefvo samtidigt
införda. Vid uppläsningen af fullmakter
från den dödades enka och omyndiga
barn, brast Hagström i en hysterisk
gråt, sammanknäpte händerna och visade
åtminstone under början af rättegången
en sorgsen och undergifven uppsyn.
Prestbetyg hade nu inkommit och
deruti fanns uppgifvet namnen på
Hagströms föräldrar, af hvilka H. förut
uppgifvit sig blott känna modern.
Dom.: »Hvarför har Ni ej förut
uppgifvit Edra föräldrar, utan sagt dem vara
okända?»
H: »Jag trodde jag var oäkta och
för öfrigt visste jag ej om mina föräldrar
voro gifta eller icke».
Enligt polisrapporten har H. varit
tilltalad för att i sin ungdom hafva olofligen
tillgripit 5 kr., hvarför han dömdes
att agas i hemmet. Sedermera tillgrep
han en vexel och blef fördenskull sänd
till kolonien Hall. Då han kom till
Sundsvall innehade han 70 kr., men då
han dervid uppgaf sig vara arkitekt och
grosshandlare samt depenserade flera
hundra kr., fattade polisen misstankar.
Han häktades och affördes till polisstationen,
der han utan vidare medgaf en
visitation i hemmet, men då han märkte
det vara allvar, slet han sig lös och
kunde endast efter en lång jagt gripas
på nytt. Penningar till ett belopp af
öfver 6,000 kr. hittades i hans koffert
i Stenhammasen och då erkände han
alltsammans. Af det stulna har han
förstört en del genom inköp af kläder, linne,
lyyartiklar m. m.
Återstoden af de stulna penningarne
uppräknades inför rätten och befunnos vara:
5 bundtar 10-kronesedlar om 1,000 kr.
bundten eller tillhopa 5,000 kr., 1 bundt
5-kronesedlar, n:ris 31,501- 31,602, eller
500 kr., en del gamla sedlar af Sundsvalls
enskilda bank 410 kr., några gamla
10-kronesedlar af olika banker 110 kr.,
5 10-kronesedlar 50 kr., 1 5-kronesedel
5 kr. och 8 kr. 29 öre i silfver- och
kopparmynt, hvaraf 3 kr. användts för
frakt af den anklagades saker, eller
tillsammans 6,082 kr. 29 öre.
På domarens fråga om han ej ämnat
slå ihjel postbudet Å., svarade Åkerberg
nej, samt tillade, att han möjligen slagit
honom »i sömn eller i anden».
Domaren förestälde Hagström, att som
han nu ångrat sig, var det ej skäl att
undandölja något. Det var ej första
gången han gick den väg, der mordet
begicks, och hade detsamma planlagts
långt förut. »Ni har varit der ofta?»
H.: »Nej, det har jag inte.»
Dom.: »Det kan bevisas genom vittnen».
H.: »Kan jag bekänna mer än hvad jag gjort?»
Dom.: »Åkerberg har erkänt, att han
begått mordet och dertill användt en
käpp, som han förut betjenat sig af vid
vandringar i skogen. Hvarför tog H.
sin trädgårdsknif med?»
H.: »Jag visste, att jag skulle begagna den».
Dom.: »Till hvad?»
H.: »Tog den med för väskans skull
Dom.: »Tog Ni den ej med för att begagnas mot A?»
H.: »Nej, ty jag hade ingen annan knif».
För öfrigt vitsordade H. hvad han
förut sagt inför det af stadsfiskalen hållna
förhöret.
Dom.: »När förfärdigades masken?»
H.: »Samma morgon».
Dom.: »Hvarför ej gå rakt fram till kyrkan, utan en genväg?»
H.: »Visste ej af någon annan väg».
Tiden vissto han genom att postbudet
den tiden brukade komma fram till poststationen.
Dom.: »Hvad innehöll det assurerade brefvet?»
H.: »Ett stämningsutslag jemte
inneliggande vexel å 100 kr., adresseradt
till länsmannen i Indals distrikt och
assureradt för 125 kr.».
8 vitnen vore inkallade, men endast
6 hade iakttagit inställelse.
Bruksförvaltaren A. E. Edlund hade
den 27 september, mellan kl, 9 och 10
på morgonen på väg från Östbyn
påträffat postbudet Åkerberg liggande sanslös
och med blodigt hufvud tvärs öfver
vägen; postpåsen låg uppskuren i
närheten. Han hade genast återvändt för ’
att skaffa hjelp.
H.: »Å. låg framstupa, när jag lemnade honom».
E. upplyste, att Å. stönade och
jemrade sig, samt visade tecken till lif;
något spår till strid kunde ej upptäckas
och blod syntes endast invid hufvudet.
En korg med skorpor syntes Å. haft
med sig ty skorporna lågo kringströdda
på vägen.
Dom.: »Var det ej något slagsmål
Er emellan och slog du endast ett slag?»
sagt, att du visste hvem som begått
mordet, men det borde icke bolaget få
veta.»
Å. »Icke är jag Gud, icke kan jag!
veta det. Har ej fått några penningar.»
Dom: »Hvarför erkände du vid förra
rättegångstillfället att du slagit ihjel Å.
ooh till och med visade den käpp du
begagnade?»
Å. »Det var icke sagt så.»
Dom: »Hvilken person var du i sällskap med?»
Å. »Möjligen någon som jag ej sett.
Jag vet icke detta. Jag förstår icke
annat fin jag varit med mig RJelf eller
min hustru; ja, det är en onasslighet
för jag har alltid ansett min hustru för
en riktig menniska (?).»
Dom.: »Någon person har Å. ej
haft med sig!»
Å.: Förstår ej det; måste ha’ varit
min vålnad. Min mening fir att kom-
ma härifrån. Den jag slagit ihjel eller
mördat har nog nenningarne kvar. Huru
| jag blef huktad, fick först taga på mig
en ny kfödning och sedan den jag nu
bär; ej förstår eller begriper jag något
Dom,: Var det ej något slagsmål
Er emellan ooh slog du endast ett slag?»
//..’ »Nej, jag vet verkligen ej om
jag slog mera lin ett; jag kan ej
dot i den rörelse jag då var».
H. hude gömt sig på högra sidan om
vägen, när man går från Liden, bakom
några granar, 7 à 8 steg från vägen.
Vitnet upplyste vidare, att H. för visad maklighet blifvit först tillrättavisad
och sedan sagt upp sig sjelf; för öfrigt
hade han vid flera tillfallen uppträdt på
Österströms gästgifvaregård och varit
liberal emot sina kamrater. Bland annat hade H. ofta besökt en sömmerska,
Maria Johansson, Ammdgård, och sedermera jemte henne rest till Sundsvall,
ivarifVÄn hon skulle fara först till Wermland för att lyfta ett arf och sedan till
Stockholm, der H. skulle sammanträffa
med henne.
Dom.: »Antagligen bar brottet berodt
på bekantskapen med Johansson?»
H.: »Det är en sak, jag ej vet utaf;
jag har ej skjutsat hennes symaskin och
har ej sett den en gång».
Kassören M. L. L. Wallerstedt-anstäld på Österström sedan den 23 januari 1888 - berättade ungefar detsamma som föregående vitne. H. hade före och efter rånet berusat sig med öl, vid ett tillfälle köpt icke mindre än 100 halfvor öl af en ölutkörare och för maklighet blifvit tillrättavisad, hvarefter han uppsagt platsen som trädgårdsdräng.
H. yttrade, att han rest i sömmerskan J:s sällskap till Sundsvall, emedan han
tyckte att han kunde göra henne sällskap. Om sammanträffande dem emellan i hufvudstaden hade ej varit något bestämdt aftal, utan hade han endast yttrat, att han möjligen komme till Stockholm.
Åklagaren sade, att H. visat sig hafva godt om penningar äfven före mordet och att Maria Johansson nu lär vara anstäld hos apothekaren Grahn i Sundsvall.
t slag?» I nmg8 förebringande samt
eJ om begäran att blifva på fri k
minnas Ht, »Det är orättvist, h
, I Skulden kommer på Er
H.: »Ja, inte var det stulna penningar, jag hade. Jag undrar hvem som stulit om man räknar noga efter. På yttersta domen fä vi se hvem som stulit».
Christina Wallmark i Anundgård, i tjenst hos bonden Johan Höglund, hos hvilken sömmerskan J. bodde, kände H. endast flygtigt. Den senare brukade ofta besöka J., hvilken vid brottets begående var på Österström och sydde. Den 13 september, emellan kl. 9 och 1/2 10 på morgonen, eller den tid posten plägade komma, hade vitnet observerat H. komma
gående förbi gården med nedsmutsade stöflar och klädd i skinntröja.
H: »Ja, jag tänkte helsa på henne, men då jag såg rullgardinen nere förstod I jag hon ej var hemma och gick derför förbi. Jag gick en lång krokväg, för att folket från byn ej skulle se mig. För resten kunde jag väl gå hvilken väg jag ville».
Dom.: »Jag tycker du borde vara angelägen om att för domstolen tala om allt hvad du vet».
H: »Jag har ju gjort det; det är sådant jag sagt det, och det vet Gud, att
atjag
b är si
gg g
begicks, och hade
planlagts
ft?
pg
långt förut »Ni har varit der ofta?»
det är sant Hvad jag lidit för detta,
kan ingen menniska tro.»
Ogifta Hilda Schäder, i tjenst hos
Svenssons på Norrmalm, hade af H.,
som under en tid af 1 V, månad spisat
hos S., fått 1 kr., 3 kr. och 100 kr.,
det sista för att hon skulle kunna kaffa
sig neskildt rum. Vidare hade H. bjudit på åka och erbjudit henne en guldring, som hon dock samma kväll åter-
lemnat i den tron att den ej kunde vara
ärligt bekommen.
Värdshusidkare N. Svensson på
Norrmalm kunde ej upplysa annat än
att H. spisat hos honom från den 29
oktober.
Guldsmeden C. A. Serrander: H. hade hos honom köpt en guldring för 26 kr. Ringen hade sålte af ett hos S. anstäldt biträde och kunde han derför om köpet ingenting vidare upplysa.
Af domaren tillfrågad hvad han hade att säga om vitnesmålen, yttrade H., att han möjligen slog flera slag, det visste han ej, ty det svartnade för ögonen. H. fördes derefter ut.
Dom: - till Å - »nyes har du för mig erkänt brottet men nu återtar du?»
A. »Nej, detta är icke sanning. Jag har ej varit närvarande och för resten tänkt mig saken såsom en allmän syndare. Jag kan icke veta hvad som icke skett»
Dom: »Du har likväl till 2 vitnen
nehfillande IB kr. 37 öre dels frän glaami_____
Skoglund ett ur, värderadt till 20 kr., under-
gick slutrausalming inför Sundavalla rådhus-
Öhman, som ej förut varit förbrott tilltalad
eller straffad, dömdes, jemlikt 20 kap. 1, 5.
12 och 18 §§ strafflagen för första resan stöld
till 0 månaders straffarbete och 1 fira förlust
af medborgerligt förtroende, uWfvcr atraifti-
En iom prtfratpå. Bildhuggaren Johan |
Arvid Yström stlr tilltalad inför poliskårarna-
ren i Stockholm för 67 olika stölder, flertalet
med inbrott under tiden 21 mars—8 novein-
’ sr. Han erkänner öppet. J. P.
Xaxlavulat fruntimmer. På åtal af stads-
fiskalen i Ystad bar rådhusrätten derstfides
dömt hustron Matilda Andersson att för våld
å polisman i tjensteuWfning hällas till fån-
Kclflo i en månad._________ Sydsv. D.
Hagström, ånyo införd, vidhöll att
ha» icke haft någon hjelp vid brottets
begående. »Jag har bedt till Gud hvarendaste dag att den oskyldigt buktade
skulle blifva fri från fängelset; och jag
tackar Gud att jag åttår här nu.»
Postverkets ombud, ladsfiskalen Meurling, yrkade att H. och Å hvar för sig
måtte fullas till laga ansvar, samt att
den tilltalade måtte ådömas utbetala
dels hvad redan blifvit utbetaldt för
do vi postrånets föröfvande tillgripna
trenne assurerade bref, deraf två af
Skönviks aktiebolag till A. E. Edlund, Anundgård, och det tredje af E.
F. Engelstedt, Vifsta, till länsmannon
inom Indals distrikt å kr. 71: 25.,
dels ock for att postförskottsbref och
ett rekommenderadt bref, för hvilket
ej någon ersätttning utbetalts, med högst
5 kr. för det förra och 50 kr. för det
senare.
Å.: »Jag ber till Gud, att få slippa
ur fängelset:»
Åklagaren begärde uppskof för flera
vitnene hörande ooh för vidare bevisnings törebringande samt bestred Å:s
begäran att blifva på fri fot försatt.
H.: »Det är orättvist, herr länsman!
Skulden kommer på Er i himmelen.
Mannen är oskyldig!»
Efter hållen öfverlKggning, förklarade
rätten, att den icke kunde bifalla Å:s
begäran om att blifva på fri fot försatt och utstiilde dereftor ransakningen
till deu 5 januari, kl. 11, då flera vitnen skulle vara inkallade och då målsegare och åklagare skulle vara tillstädes, den senare försedd med vidare bevisning i saken.
Med posttjufven Axel Jensen
fortsattes ransakningen. Enligt vid rätten förtedt prestbetyg är han född samma dag, han förut uppgifvit, eller den
23 april 1871, han konfirmerades den
1887, eger god kristendomskun-
skap och har ingenting förut varit att
anmärka emot hans moraliska förhållande.
Han var i hemmet till vid 14 års ålder,
då han kom i tjenst i Berge prestagjsæld
nära Fredrikshald. Sedermera mönstra-
de han som kock på briggen »Louis de
Geer» och efter 3 iji månaders förlopp,
hvarunder, bland annat, Irland besöktes,
rymde han från fartyget här i Sundsvall,
hade tillfällig anställning hos kapten Ödlund på Wissland och kom sedan till
disponenten P. Olsson från Wifsta. Som
han ej kunde läsa svensk stil hade han
ej sett till hvilkeu brefven varit adresserade; den ring, han hade påträffat och
tsatt för 1. kr. 25 öre, hade varit in-
1 i ett bref med 5 sigill.
’ofctverkets ombud, landsfiskalen L.
Meurling, begärde skriftligen att Jensen,
hvilken enligt hvad under ransakniagen
förekommit, erkänt det han, på sätt rät-
tens protokoll derom upptog, föröfvat
ifrågakomna poststöld, måtte derför fal-
las till laga ansvar under försvårande
omständigheter, fcamt att den tilltalade
- för de af honom, bland andra bref
och försändelser, tillgripne, nämligen:
1) ett rekommenderadt bref n:r 9,405
från Anna Åkerlund, Matfors, till Thilda Olsson, Hernösand;
2) ett dito n:r 5,667 från Östavall till
Hernösand; samt
3) ett för 2,000 kr. assureradt bref
n:r 66,448 från Östersund till G. Tengvall, Hernösand;
för hvilka k. generalpoststyrelsen ännu icke utanordnat ersättning, men ansökning inkommit rörande godtgörelse
för de under 2) och 3) upptagna brefven -,
måtte kännas skyldig att ersätta k.
postverket hvad det framdeles kan visa
sig hafva utgifvit för dessa trenne bref med högst 50 kr. för hvartdera af de
rekommenderade brefven och 2,000 kr.
för det assurerade,
hvarjemte fordras ersättning för rättegångskostnaden med 15 kr.
Efter hållen öfVerläggning dömdes Jensen att för stöld från postverket hållas
till straffarbete i 8 månader och att vara
förlustig medborgerligt förtroende 2 år
utöfver strafftiden.
Såväl åklagaren som den anklagade
förklarade sig nöjda med domen.
Sundsvalls rådhusrätt.
Eld under bottenvärmare. För
ovarsamt förfarande med eld, eller att
utan tillstånd hafva uppgjort eld
under vattenvärmare, faldes i går af
Sundsvalls rådhusrätt byggmästarne B. Carlsson, Olof Hermansson och O. Hedvall, murareförmannen P. M. Ljungren, byggmästaren C. J. Björklund till 10 kr. böter hvardera.
Häktad lösdrifvare. Förlösdrifveri och osedligt lefnadssätt häktades
den 15 dennes å Skönsmon ogifta Eufrosyne Christina Charlotta Nordgren
(»Lappstina» kallad) och införpassades
till lansstyrelsen för vidare behandling.
Nordgren, som är straffad for 2 resor
stöld, har förut varit dömd till tvångsarbete.
På fri fot försatt blef den 13
dennes hustru Emma Berger från Stode, enligt Svea hofrätts förordnande. Af Tuna häradsrätt dömdes B. den 13 sistlidne oktober till 3 månaders straffarbete
och 1 års vanfrejd för l:sta resan stöld.
Sundsvalls kronohäkte i torsdags.
Stöld. Extra tullvaktmästaren Erik Öhman från Nora socken af Vesternorrlands län,
häktad och tilltalad för att hafva tillgripit
dels från åkaren Killander en portemonnä in-
i ersättning för rätte-1 jerskt
Fråga alltid efter
Veens rena Cacao.
Dit i areremunerp
Charad.
(För Sundsvalls Tidning af E. O. Burman.)
En glädjebild mitt första städse var,
Som frid och fröjd till alott och koja bar.
Och mången andras doft sig blandar då
Med juboltonerna från barnen små.
Men frttmst *f allt mitt tredje skall likväl
Upplysa, fröjda herreman och trål,
Och som mitt hela genom färgen prakt
Intaga baraon uti hvarje trakt.
uttydning af charaden i n:o 05: Solglimt.
hos alla Bpeccrihandlande
J. VEEN & Co
Sneek.- Holland
•tawaltC«at S. J. NOTRMAN, Stockolm
Partilager hos
N. O. Ydén, Sundsvall
121 (G. 26500.)
Såg- och Kvarverk,
Turbiner, Axelledningar, Lager, och Rem-
- - • p Höprcsiu* samt
Bkifvor, Kfirvaadringar, Hl
för öfrigt allt slags Gjutgoda
vereras till billigaste priB.
Utrikes.
England.
Såsom misstänkte för delaktighet i
Whitechapelmorden hafva 783 personer häktats ooh
lössläpts, hvarförutom 96, som häktats,
kvarhållits, emedan de befunnits skyldiga till
andra förbrytelser, Om någon skulle ha nog tur
uppspana mördaren, hvilket väl nu kan betraktas
som otroligt, erhållor den lycklige upptäckaren
belöningar till ett sammanlagdt belopp
af 8,000 pund.
Frankrike.
En ung polska, fröken Clara Schultze,
disputerade i torsdags i medicinska fakulteten i
Paris för medicine doktorsgradens vinnande.
Den unga damen, som endast är 21 år gammal
och den yngsta af alla, hvilka hittills
erhållit medicine doktorgrad i Paris, hade till
ämne för sin disputation valt: »Den kvinliga
läkaren i nittonde århundradet», hvilket ämne
hon på ett glänsande sätt försvarade, yttrar Le
Temps. Professor Charcot var bland opponenetrna.
ÖSTERSUNDS-POSTEN.
I Karl Larsson & C:nis
Diversehandel
- Möllerska gården å Norrmalm -
forsuljcs i mindre glasburkar Päron,
Plommon, Jordgubbar och Ananas.
Syltade Krusbär, Hallon, Jordgubbar och
Plommon, Sopptillsatser m. m. Hummer,
Anjovis och Sardiner, Diverse
Hushålls-Viner, bättre och billigare.
Julgransljus och julgranskonfekt, Rök- &
Tuggtobak, Cigarrer, Tvål, Aseptin och
Eau de Cologne m. m.
527
4½, 5 och 6 procents Papper
erhållas genom A. Stål, Stockholm,
Mäster Samuelsgatan 54.
458
(G. 28024x4).
Joh. Nybergs
Skrädderiaffär och Klädeshandel
(uti nyuppförd lokal vid Bazargatan N:o 23).
Beställningar mottagas och utföras fort och väl
till moderata priser.
OBS. Stort sorteradt lager af In- och Utländska
tyger nu inkommit.
Och hoppas jag fortfarande få vara innesluten i
ärade kunders och gynnares benägna hågkomst.
Joh. Nybergg.
Stora, vackra, hemstickade
Mansjackor
olika färger och storlekar hos
L. A. KÄLLERMAN.
G. O. Mattsson
anordnar försäljning af Leksaker, Julgransprydnåder, Jul-
gransljus m. m. Lördagen den 22 och Måndagen den
24 dennes. Billiga men bestämda priser.
G. O. Mattsson.
Lokal: vester om nya Ångköket, midt emot Jernhandlare Lindgrens.
SPECERI- och DELIKATESS-HANDEL
Sr af undertecknad öppnad
i hörnet af Sjögatan och Apoteksgränden
och rekommenderas härmed vördsamt i benägen hågkomst
Carl Olde.
Till.IUji af .Miiljit stegrade
priser å kora och humle hafva undertecknade ansett sig nödsakade att
från och med den 15 dennes höja prisen å våra tillverkningar af bai-
’ ; Öl och Iskällardricka på följande sätt:
Baijerskt Öl 16 öre pr boutelj om */, liter förutom glas.
IskäTlardriSka 12 I I I I \ I I I
» 6 „ » „ „ v, „ „ „
Prisen å andra sorter oförändrade.
I sammanhang härmed och sedan våra ölutkörare äro strängt för-
bjudna att å landsväg eller annorstädes å öppen plats utminutera öl
till förtäring på stället anhålles vördsamt att, då någon af dem beträ-
des med en sådan minutförsäljning, vi må derom blifVa underrättade.
Sundsvall den 6 December 1888.
Grönborgs Bryggeri-Aktiebolag.
Sundsvalls Ölbryggeri-Aktiebolag.
Gambrini Bryggeri-Aktiebolag.
Ljungå Bryggeri-Aktiebolag. Mariedals Bryggeri.
Gefle Filial. 373
ARON PETERSONS
Läderaffär, Sundsvall.
i sitt slag den största i Norrland, rekommenderar sitt stora, välsorterade
lager af alla sorters Läder- & Skinnvaror, Skodon och
Akta Ryska Gummigaloscher samt for öfrigt allt hvad till
en väl ordnad Läderaffär hörer, importerade från de förnämsta
fabriker i In- och Utlandet, och är jag i tillfälle genom fördelaktiga
inköp kunna sälja ännu billigare än förut Hudar och Skinn emottagas till beredning.
Order och förfrågningar från landsorten, expedieras och besvaras
genast Lokaler: Bazargatan N:o 28 i hörnet vid nya ångköket Filial
å Bulérs tomt vid Storgatan, straxt vid torget. 248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0376.html
