Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
warsamt höra effter en ting, gapar man gärna
på det liudet skal så mycket bättre komma til
öronen, doch sielfkraft af naturen, och uthan at wet
ta, hwarföre man det gör. Och kallas denn
Canalen af des upfinnare Bartholomæo Eusta
chio, Tuba Eustachiana, hwilken i sin tij
war en treffelig Anatomicus. Effter honon
har Casserius, samt Du Vernev och
Schelhmer om örats lynde och hörslen wackert skrifwil
men ingen bättre och med större förstånd, sot
mig tyckes, än Antonius Maria Valsalva, Pro@
fessor i Bononien, hwars Book om mennist
ans öra och des partier är gull wärd.
Ther til med de, som hafwa en sittsiuka
måste nödwändigt bruka Brunnen. Det kar
ingen gärna troo, huru ganska stor grundwa
lägges til många swåra siukdomar genom
mycket stilla sittiande, antingen det skeer med flijt och
af lättia, eller genom sådana syslor, som
kräfwa, at man måste wara stilla. Ty genom slijk@
förhållande lägges först en root til slapphet i alle
faste delar. Hwar af mathen, som ätes, i
magan blifwer illa handterad, och ännu wärre
hiertat, ådror och lungor, hwarest förnämsto
werkstaden är til ett godt blod. Här igenom
warder blodet tiockt och oumgängeligt, skörbiugg
styfhet i kroppen, andtäppa, deesterhet,
blekhet, pussighet, och omsider oskickeligheet til al
ting, härröra. Den som derföre har tilfälle al
kunna sköta sin helsa, han rese i sådan händelsa
til Brunnen, och icke allenast dricke watn, uthan
bruke derjämte alla de medel, som han
förnimme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 9 20:43:17 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/suurbrunn/0040.html