Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4
af allmogens motspänstighet förskaffa sina
rättigheter bekräftelse af konungamakten.
Konungarne sökte att ordna sin hird
efter utländska mönster, som de vid
christendomens införande, lärde att känna, och då
hirdmännen, utom den bättre vapenöfning
de alltid hade tillfälle att erhålla vid
Konungens hof, der deras tid icke var
upptagen af jordbruket, äfven hade tillfälle att
mera lysa med ett öfverflöd, som ur
odalmannens hus småningom uppsögs till
hofvet, då det (öfverflödet) icke mera
underhölls af vikingsfärderna, var det naturligt
att glansen om icke makten skulle alltmera
komma att falla på hirdmünnens sida.
Bönderne uttalade mer än en gång sin
opposition mot de adliga anspråken, som då,
likasom alltid, sökte att skjuta
konungamakten framför sig. Uppträdet med
Thorg-ny Lagman vid Mora stenar bevisar det.
Men sjelfva konungamakten var icke ännu
rätt utbildad i en adlig anda, så länge
riket var valrike. Det var derföre de adliga
slägterna, sedan de lyckats att förvärfva
sig ett slags eganderätt inom hofvet och
dess befattningar i stället för till
odaljor-den, sökte att, så länge valrätten fortfor,
begagna den för sitt inflytande; men då den
måste uppoffras, i bestämda privilegier
sökte skydd för sina anspråk. Denna brytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
