Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
finner likväl, att bönderne ännu, helst dà
de voro samlade i massa, icke blott på
allshärjar tinget, utan vid landskapstingen,
häfdade sitt oberoende och vidhöllo sin rätt
att sjelfva gifva sig lagar. Deras lagmän,
som alltid skulle vaka för deras bästa,
bibehöllo sitt anseende så stort, att detta
embete allt mera begynte leka i de
förnämare slägternas ögon. Vi finna slutligen
att adelsmännen vunno äfven denna nya
bana åt sin verksamhet.
Att äfven bland de frälsemän, som
blefvo lagmän, funnos ädla karakterer, är en
oneklig sanning, och det kan icke heller
nekas, att Sveriges Adel har mången
enskild stor man att uppvisa; men så snart
ett särskilt kast- eller ståndsintresse får
inrota sig jemte det stora fosterländska,
•lider det sednare intrång och rycker
verksamheten på sned, så att hvad individen
tänkt och handlat i god afsigt och med
ärlig kraft, begagnas af andra till helt andra
ändamål.
De Svenska lagarna, som bort utbilda
landet till en kulturstat, sådan, som Island
en tid visade sig, och hvartill alla ämnen
bättre funnos i Sverige, än der i det af
Nordens innevånare koloniserade
polarlandet, användas alltmera, under sken att
be-:trygga äfven bondens rätt, till bildandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
