Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
adel, för alt få en ny efter sitt sinne.
Man finner i denna klagan det aristokratiskt
råa uttrycket af hat till all högre
verksamhet äfvensom brist på sinne för den
bildning, som kunde vinnas genom
legationer, resor, herremöten och rusttjenst. Råa
och vilda seder utmärkte adelsmännen,
äfven de förnämaste, såsom Lejonhufvuden,
Sturar, Stenbockar m. fl., hvilka voro
befryndade med sjelfva kungahuset. Konung
Erik, ehuru öfverlägsen i kunskaper och
lärdom, #var det dock icke i statskonst och
beräkning. Han insåg de faror, som
hotade honom af de adliges hat, och i sin
förbittring tillgrep han det mest otjenliga
medlet, nemligen våld. Med sitt blod måste
många betala stämplingar, hvilka endast
kunde bevisas hafva bestått i ord och
förslager utan någon bestämd plan och
verkställighet. Den förvillade Konungen, som
med ånger och fasa såg sig hafva rusat
längre fram på straffets bana, än rättvisan
och klokheten medföljt, ville tillräUaställa
sina misstag, mon inan kan säga med
Gustaf Adolf att hans ånger var mera skadlig
än hans fel. Åtminstone gaf hanS
erkännande af sina fel adeln vapen i händerna,
och då de förnäma hade en så låg och
ränkfull man, som Johan III att ställa i
spetsen för sig, utbrast ett öppet uppror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
