Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
förflyttad till Rysslands barbariska omr&de,
I synnerhet var det i de östra provinserna,
i Estland och Liffland, som aristokratien,
en gigantisk blodigel, växte och gödde sig
af förtrycktas merg och blod. Visserligen
sökte Gustaf Adolf alltid befrämja
rättvisan och skydda de förtryckta, men huru
skulle nödens klagan kunna hinna ända bort
till honom på hans segrars lysande bana,
då alla domstolar ägdes af ädlingar,
hvilka icke voro fallna för att hacka ut den
ena den andras ögon? Visserligen ville Axel
Oxenstjerna, att de adliga företräden,
hvilkas bibehållande han fordrade af samhället,
skulle motsvaras af inre ädelhet, af
bildning och förtjenster, men huru skulle man
kunna förmå naturen att i sjelfva födseln
meddela denna bildning, dessa förtjenster,
då det var på bördens rätt, som
företrädena grundades? Så mycket svårare blef
det att hämma aristokratien, som den, jemte
sina rikedomar hemma, i kriget vann nya
skatter, och nu kunde uppträda med ickè
blott utländsk aktning utan också utländskt
guld. Der krigsbytet icke räckte till i
deras slösande händer, der gjorde
adelsmannen anspråk på ersättningar och belöningar
af Regeringen, och den frikostiga Christina
gaf, hon gaf så länge något fans alt gifva,
så länge till och med falska räkningar pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
