Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under främmande titel, dels ock genom ett vidfogadt särskildt register öfver andra
författningstermer än artikeltitlarne, hvilket med hänvisning till dessa sednare upptager icke mindre än
6,600 uttryck från den terminologi, som kan grundas på författningarnes officiela rubriker.
Väl kan ordet författning, föga så användt i den äldre lagstilen, numera anses hafva
erhållit den vidsträckta betydelse, som berättigar att dermed beteckna, hvad årstrycket kallar
publik handling. Men hvad derunder rätteligen bör förstås, är icke så lätt att afgöra. Begreppet
är högst sväfvande; och läsaren skall derföre här finna mycket, som lian knappast väntat, men
sannolikt sakna ännu mer, som han väntat att finna. En blick på sexton- och
sjuttonhundratalens författningar uppdagar, att årstrycket ofta fått göra ungefär samma tjenst som nu för tiden
en halfofficiel tidning, och man söker förgäfves utfinna någon regel, som ledt till bestämmande
af den ena eller andra handlingens företräde till berörde slags publikation. Så vida källorna för
detta verk äro pålitliga, hvilket dock för ju längre tillbaka dess mindre kan antagas som
alldeles otvifvelaktigt (Höppener har t. ex. uteglömt sjelfva vår nu gällande allmänna lag, den enda
författning jag tillagt), finnas emedlertid med ofvanomtalade inskränkning här förtecknade alla
de rikets författningar, som hvarje tids vederbörande ansett af den vigt, att de blifvit på
förenämnde sätt bekantgjorda, och hvilkas antal uppgår till nära 15,000. Dessa författningar,
sådana de gällt eller gälla till efterrättelse, återfinnas i årstrycket och författningssamlingen. Men
då årstrycket numera är så sällsynt, att väl knappast ett enda för alla åren fullständigt
exemplar deraf torde finnas, måste man i afseende på defekterne hjelpa sig fram med anskildes
utgifna samlingar, hvilka likväl sakna den giltighet, som tillkommer en officiel författning, om
ock en och annan bland dem på konglig befallning tillkommit. Den vidlyftigaste bland nämnde
samlingar är det så kallade Modees verk, som dock icke omfattar större tidrymd än 1719-1794.
Huru respektabelt de officielt utgifna författningarnes nyssnämnde tal än är, gifves likväl
derutöfver en ganska stor mängd af författningar (jag vågar här icke ens gissningsvis uppgifva
ett tal, som i alla fall skulle vara beroende af den utsträckning, man vill gifva åt begreppet
författning), hvilka icke blifvit sålunda publicerade. Man skall lätt öfvertyga sig härom vid
jemförelse med årstrycket af t. ex. Jusleens, Ugglas och i Norells samlingar af kongliga bref,
Schmedemans, Stjernmans, Gahm Perssons, Bachmans och Brantings stora verk samt
mångfaldiga andra för speciela delar af samfundsväsendet utarbetade författningssamlingar. Det är i
sådana enskilda skrifter, som denna andra stora afdelning af författningar måste sökas. En del
deraf torde till och med ännu i dag vara otryckt.
Icke dess mindre finnas bland icke officielt utgifna författningar lagar af största
inflytande, äfven sådana som mer än ofta af domstolar och administrativa myndigheter ännu
åberopas; och då årstrycket nu icke kan erhållas, samt de enskilda författningssamlingarne icke kunna
af allmänheten kontrolleras, dessutom sällan återgifva författningarne in extenso (Modees
mästadels eller ända till Aug. 1772 blott utdrag innefattande arbete klandras derföre redan af Calonius),
såsom följd af hvilket allt det i sanning rätt egna förhållande inträffar, att Svenska folket skall
efterlefva lagar, som ingen mer än en och annan forskare i arkiverna är i stånd att med
säkerhet känna, hvartill slutligen kommer, att författningsverket, såsom ett helt betraktadt, ofelbart
måste räknas för en bland vår historias aldra vigtigaste källor, vore det högeligen att önska,
om en med behörig urskiljning och sakkännedom upprättad, fullständig och efter tillgängliga
originaldokumenter justerad samt officielt bekräftad samling af åtminstone alla sådana Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
