- Project Runeberg -  Svenska allmogehem /
58

(1909) [MARC] With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fröiga hästbönor, hvarigenom grönfodret hålles uppe från marken. Skulle
hafreål eller andra parasiter skada hafren, kan man till grönfoder så
endast baljväxter med hästbönor i stället för hafre.

Till grönfoderblandning användes alltid en styfstråig, helst sent
mognande hafresort. Svart plymhafre och excelsiorhafre äro för detta
ändamål synnerligen lämpliga.

Grön klöfver är ett utmärkt grönfoder, och där man kan odla
blå-luzern, är denna en af våra förnämsta grönfoderväxter.

ODLING AF STRÅSÄD.

Det är ofvan framhållet, att småbrukaren alltid måste sätta
sädesodlingen i andra hand och odlingen af foderväxter främst.

Till vårt land importeras mycket brödsäd, råg och hvete. Däremot
äro vi stundom i tillfälle att exportera någon vårsäd. Vi borde utvidga
odlingen af höstsäd och minska vårsädesodlingen, allra helst
höstsädesodlingen i många trakter af
vårt land skulle gifva ett
bättre ekonomiskt resultat
än odlingen af vårsäd.
Minst Ii/, skifte, helst 2,
borde årligen bära höstsäd.

Vi böra alltid se till, att
vi odla så gifvande och för
vår jord lämpliga sädesslag
som möjligt. Märkas bör
emellertid, att man i de
nordligare trakterna af vårt
vidsträckta land bör
särskildt lägga vikt vid att odla tillräckligt tidiga sorter. Äfven om de sena
sorterna kunna afkasta något mera, är det till ringa glädje, om säden
ej blir mogen.

Vid sådden bör man, där marken är stenfri, om möjligt använda
radsåningsmaskin. Dessa maskiner spara c:a 20 % af utsädet. Där man
radsått, kan man, om marken är tillräckligt fast, använda sig af
ogräs-harfning för att dels befria jorden från en mängd ogräsplantor, dels
luckra jorden i ytan, hvarigenom dess fuktighet bättre kvarhålles. Denna
ogräsharfning kan dock ej utföras, om jorden är för våt.

Det är icke så sällan man ser, att småbrukarne så säden för tjockt.
Där jorden är i mindre god växtkraft, får man naturligtvis tillse, att man
får tillräckligt tätt plantbestånd. Där jorden är i god växtkraft,
framkallar man genom för tät sådd liggsäd och minskad skörd. På jord i
god växtkraft kan man knappast så tunt nog. Många jordbrukare hafva
sått endast 60 kg. korn pr tunnland och ändock fått en alltför tät

58

Bild 17. Svensk radsåningsmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svallmo/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free