Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad de olika kakorna beträffar, anmärka vi, att palmkakan är dyr i
förhållande till sitt fodervärde och har därför en tämligen inskränkt
användning, hufvudsakligen vid stark blastutfodring för att hämma den
därvid uppkommande diarrén. Majskakor ha sitt största värde till svin
och hästar. Hampfrökakan bör på grund af sitt billiga pris icke
uteslutas, men man gifver högst 1/2 kg. pr djur och dag. Rapskakor
användas ej med fördel, då man har en större mängd rotfrukter, men väl
när man utfodrar med mindre mängder sådana. Man bör alltid se
till, att bomullsfrökakan är skalad, enär den oskalade är synnerligen
dålig. Slutligen kan påpekas, att man alltid bör använda flera kakor
i blandning, när man utfodrar dem.
Utfodringen bör vara tillräckligt fyllande, tillräckligt saftig, närande och
jämn. Vi skola i det följande närmare påpeka hvad som är att iakttaga
för att den skall uppfylla dessa fordringar.
Som vi veta ha nötkreaturen en ganska invecklad
matsmältningsapparat, danad för bearbetning af mera skrymmande foderämnen. Äfven
om man någon gång, då det är ondt om stråfoder, skulle anse med sin
fördel förenligt att använda mindre skrymmande, men i näringshänseende
tillräckligt kraftigt foder, låter detta sig ej göra, då djuren ovillkorligen
kräfva, att magarna äro till en viss grad fyllda, för att matsmältningen
skall fungera ordentligt. På grund häraf måste djuren alltid hafva en
viss mängd stråfoder, och man räknar i vanliga fall med att ett
nötkreatur behöfver 6—8 kg. stråfoder pr dag. När man använder en stöiTe
rotfruktgifva, minskas stråfoderbehofvet, enär rotfrukterna äfven verka
som fyllnadsfoder. Under vinterutfodringen behöfver man i regel ej
bekymra sig om fyllnadsfodret, ty djuren upptaga däraf hvad de
behöfva, om man blott lägger för dem. Skulle djuren vägra att äta
nog halm, kan detta vara beroende på, att utfodringen är mindre väl
ordnad.
Ifall under sommaren betet är kort och spädt eller vid
sommarstall-fodring grönfodret är spädt och saftigt, är det nödvändigt att tillföra
fyllande foder i form af halm eller hö.
Att utfodringen skall vara tillräckligt saftig, ha vi i det föregående
betonat. Vi påpeka här ytterligare, att man bör använda rotfrukter till en
mängd af c:a 10—15 kg. i underhållsfodret, utom ett tillskott af minst
1 kg. rotfrukter för hvarje liter mjölk, gärna något mera. Om man
liar tillräcklig tillgång på rotfrukter, kan man lätt ordna sin utfodring
och få fram större mjölkmängder. Det saftiga fodret verkar
mjölkdrif-vande, d. v. s. det påskyndar ämnesomsättningen i kroppen.
Betydelsen af att utfodringen är nog kraftig ha vi redan förut påpekat,
då vi framhöllo, att djuret behöfde en viss mängd ägghvita för kroppens
underhåll samt därjämte hvad som åtgår för mjölkbildningen. Vi
antydde äfven de mängder, som anses behöfliga. Hvad blir nu följden, om
fodret innehåller mindre mängder ägghvita än som är nödigt? När kon
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
