Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småträdgårdar och fruktodling, af trädgårdsmästare Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träden ha dock svårt att fördraga lätt sandjord, såvida den ej är
skif-ferblandad, men trifvas bättre än äppleträdet på något fuktiga platser
— äfven om jorden är tung eller dyblandad —, blott den är väl
afdikad. För en lönande fruktodling är det i allmänhet ett oeftergifligt
villkor, att platsen är fri från bottensyra, eljest föra träden en tynande
tillvaro och falla offer för sjukdomar och skadeinsekter, bli mossbelupna
och risiga samt gifva dåliga skördar. Kan af någon orsak nödig
afdikning ej verkställas, planteras träden i upphöjda jordkupor, hvarom mera
längre fram.
Plommonträdet har i det närmaste samma fordringar på jordmån som
kärnfruktträden, dock med utpräglad förkärlek för sandmylla och liksom
alla stenfruktträd för kalkgrund. Jordmånen bör ej vara allt för torr,
ehuru stenfruktträden härutinnan fördraga mera än kärnfruktträden.
Bigarråträden äro mycket kinkiga på jordmån. I kall, fuktig och
styf sådan lönar sig deras odling absolut icke. God sandmylla, hälst på
kalkgrund, är nödvändig för dem. Man bör därför noggrant förvissa
sig om, huruvida betingelser för deras trefnad förefinnas, innan större
antal af dem planteras, emedan förluster eljest äro oundvikliga. På
lämpliga platser kan deras odling bli synnerligen lönande.
Så mycket förnöjsammare äro däremot surkörsbären, särskildt de
rot-äkta brunbären och klarbären, som säkerligen äro de oömmaste bland
alla fruktträd. De trifvas bäst i sandig jordmån, ehuru den ej är
nödvändig, och fortkomma rätt väl i steniga backar, endast de ej äro allt för
torra. Böra helst förökas med rotskott och gifvas en plats, där de få
förvildas efter behag, emedan de trifvas bäst i fullständig frihet, endast
med någon gallring. De förädlade surkörsbären såsom morellerna m. fl.
vårdas dock omsorgsfullare och planteras helst i ordnade rader i den
egentliga fruktträdgården; af dessa måste rotskotten undertryckas.
På hvarje icke kalkhaltig jord böra stenfruktträden såväl som öfriga
fruktträd rikligen kalkas. Naturlig gödsel användes för stenfruktträden
med en viss försiktighet och endast väl brunnen, aldrig färsk sådan.
Af naturen varma och skyddade men mot solsidan öppna samt ej för
frostländta platser med djup och god jordmån erbjuda de gynnsammaste
betingelserna för en framgångsrik fruktodling, men, som vi redan
påpekat, kan platsen för den mindre trädgården i regel ej väljas enbart
med hänsyn till dessa omständigheter. Äfven om man icke får vänta
samma resultat å mindre gynnsamma lägen, kan man dock genom val
af härdiga och mindre fordrande sorter, plantering af storm skydd,
afdikning och jordförbättring samt omsorgsfull skötsel i öfrigt äfven där
uppnå tillfredsställande skörd-
Val af fruktsorter. För en framgångsrik fruktodling är ett lämpligt
sortval af grundläggande betydelse. I detta hänseende ha svåra misstag
gjorts och göras ännu, därigenom att man dels saknar kunskap om de
för orten och jordmånen lämpligaste sorterna, dels och inte minst planterar
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
