Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småträdgårdar och fruktodling, af trädgårdsmästare Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planterade småblommiga solrosor. Svärdsliljorna (20—50) höra till de
vackraste blommorna, i synnerhet de nya »germanica»-sorterna. Pioner
(50—60) samt flerårig vallmo (60—70) prunka röda vid midsommartid,
medan pingstliljan (20 — 30) tidigare fröjdar oss med sin doft.
Blomster-lyrorna (60—70) äro ståtliga som ensamma praktblommor i gräsmattan
eller i ett framskjutande hörn. Höstphloxen (40—60) blommar på
efter-sommaren och finnes i rikt sortval och många färger. Riddarsporrarna
(120—150) finnas i många, hufvudsakligen blå färgnyanser af underbar
skönhet. Isop (20—25) till infattningar, lavendel (30—40), dbrodd (50—60)
och »salvia» (10—20) ha hemortsrätt i täppan och må gärna gifvas plats.
Tacksamma äro äfven en del lökväxter såsom tulpaner, seilla, snödroppar
m. fl. förutom de redan nämnda pingstliljorna. Lökväxterna planteras
på hösten och lämpligast mellan andra växter, emedan de blomma ut
innan dessa behöfva platsen, men måste då ihågkommas vid gräfningen.
Rabatterna för fleråriga blommor hållas väl rena från ogräs samt gödslas
och omgräfvas hvarje höst. Växterna böra få stå orubbade så länge som
möjligt.
På gränsen mellan dessa och de ettåriga stå stockrosor (100—150) och
nejlikor (40), som äro tvååriga. Plantorna af dessa uppdragas ena
sommaren, hvarefter de påföljande vår utplanteras på sina platser.
Af de ettåriga blommorna finnes ett stort antal tacksamma sorter. Flera
bland dessa kunna sås direkt i det fria, hvilket bör ske tidigt, för att
man ej skall behöfva vänta länge på blomningen. Först i åtanke
kommer den härligt doftande resedan (20—25), som är utmärkt till infattning
vid rabatternas kanter, samt luktärterna (125—150). De sistnämnda måste
stödas och te sig bra efter en vägg eller där högre växter äro lämpliga,
rosenbönan (200—300) är äfven en grann slingerväxt men frostöm.
Himmelsblå Nemophila (20—25) är tacksam — prunkande färger finna vi bland
vallmosorterna (30—50) — krasse (15—20) och ringblommor (20—25) äro
gamla bekanta, som måhända just därför ofta anses simpla men dock
äro vackra. Utom de nu nämnda finnes ett stort antal arter, bland
hvilka hvar och en kan välja efter sin smak.
Medan de nyssnämnda med största fördel sås direkt på friland, finnas
flera värdefulla sommarblommor, som fordra en längre utvecklingstid,
hvilken därför måste ökas, därigenom att plantorna uppdragas på drifbänk,
hvarifrån de vid sommarens inträde utplanteras på friland. Sådana
plantor finnas nästan öfverallt att köpa hos trädgårdsmästare, eller kunna
de uppdragas på kallbänken.
Kända och värderade äro astrarna (30—40), som börja blomma på
eftersommaren och fortfara därmed, tills skarpare frost på allvar
bådar vinterns ankomst. Äro synnerligen lämpliga att plantera på en
afsides liggande rabatt, hvarifrån de med rotklump flyttas till platser, som
behöfva fyllas efter andra blommor. Löfkojorna (30—40) äro vackra
och välluktande men af kortare varaktighet, hvarför de planteras, så att
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
