Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granna salar kunna ej värmas upp. Därför är allt tryckt och smått,
men i stället vuxet ut i långa längor. Det går också väl ihop med
vidderna här uppe. Vinterstugan är boningshuset. Där samlas vintern
igenom gårdens folk vid spiseln i storstugan. Mor går ju där och kokar
dagen i ända, så det rummet går att hålla varmt. Sofkamrarna ligga invid.
Men när våren kommer, då gör mor stora vårbaket i sommarstugan. Sen
flytta alla ditut. Då är solen med ljus och värme kommen åter. Den långa
sommardagen har börjat. Vinterstugan fejas ren från golf till tak. Mor
sätter in löfruskor i alla spislarna. Sen öppnas den ej annat än till stora
gillen. Sommaren öfver behöfs ju blott ett kök, sommarstugan, ty sofva
kan man knappt.
Men dansen går i hvirflar efter felans låtar. Nu är det slängdans, där
både gamla och unga dras med. Ut mellan stugorna, rundt hela gården
bär det. Så in igen rundt stången, och där viras hela ramsan upp till en
stor »tobaksrulle».
Solen är uppe igen. Alla tacka och buga för gamlefar och mor. Och
så tåga par och par iväg efter spelmanstrallen. Två och två vandra de
bort. Sommarljuset lockar till drömmar. Och så knytas första banden
ihop till ett nytt hem i nejden, en ny odling, en ny stam.
* * *
Alla våra gårdar och stugor i Sverige visa, om de närmare studeras
och jämföras i landets olika trakter, huru de under tidernas lopp
genomgått en hel rad förändringar, så att hvarje del i dem har sin historia.
Så lefver den fornnordiska gården, sådan den
skildras i sagor och sägner, till stor del kvar i
våra fäbodar. Den var en samling små
fyrkanttimrade hus, oregelbundet lagda på en
inhägnad gårdsplan. Utanför denna på andra sidan
»fägatan» lades »fähus», stallar, och lador.
Stugan, »stårris» i fäboden, var boningshuset,
och där lagades nog äfven maten. Ett särskildt
hus, fäbodvallens »köksskåle», var byggdt för
att användas vid bak, brygd och ystning samt
andra stora hushållsförrättningar. I en bod, »bua», eller ofta flera,
förvarades spannmål, mjöl, bröd, kött och andra förnödenheter. Alla
stugorna voro byggda af runda stockar lagda i korsknutar och tätade med
mossa. Redskapen voro ej värst goda den tiden, hvarför stockarnas
längd vid fällningen fick bestämma husens storlek. Längs öfver från
gafvel till gafvel lades några runda stockar, åsar, för att bära upp
taktäckningen, som utgjordes af ett eller två hvarf klenare stockar, ibland
med näfver emellan eller torftäckta.
Småningom ordnades dock husen, i och med att de blefvo flera, mera
regelbundet kring en gårdsplan, »mangård», och en stallplan, »fägård».
168
Bild 16. Plan af fäbod.
1 stuga, 2 kokhus, 3 bod, 4
fähus, 5 lada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
