Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagna i marken med en tvärbräda påspikad upptill. Mellan dessa
spännas så »måttrådarna» i byggnadernas ytterlinjer, helst så högt att man
kan gå under dem; för att tråden ej skall rubbas, gör man en rits i
brädan, där tråden fästes. När detta är gjordt, kan själfva
byggnadsarbetet börja.
II. EKONOMIHUS.
STOMMENS UPPFÖRANDE.
Grundgråfningen är det första arbetet. Finnes matjord på platsen, bör
den, såsom redan nämnts, bortskaffas men uppläggas till användning på
annat håll. Grafvarna göras så djupa grundmurarna erfordra, hvilket,
då källare vanligen här ej förekommer, är frostfritt djup, d. v. s.
vanligen 1—1,5 meter under markytan. Består grunden af berg. bör det
öfversta ofta förvittrade lagret bortsprängas. Sluttar berget, pallspränges
det till vågräta afsatser. Skulle vid schaktningen i t. ex. ett gruslager
källdrag visa sig, måste detta afledas utanför byggnaden, då rinnande
vatten på inga villkor får passera genom grunden.
Grundläggningen börjar, när grafvarna äro färdiga. Därvid användas
de starkaste och minst ömtåliga material. Gråsten, d. v. s. granit och
gneis, samt beton äro de präktigaste och allmännast förekommande.
Hårdbrändt tegel i cementbruk användes stundom, exempelvis i Skåne.
I Mellansverige förekomma vissa fasta sand- och kalkstensarter, som där
äro lämpliga till grund, liksom slaggstenen från masugnar i trakter, där
sådana finnas, t. ex. Bergslagen. Jämtland har synnerligen brukbara
kalkstenssorter, särskildt vid Brunflo.
Natursten, som användes till grundläggning, skall vara sprängd eller
kilad. I grundgrafven lägges helst ett bottenskikt något bredare än
sedan själfva grundmuren. Yttergrundmurar göras ej klenare än 90 cm.
De läggas utan murbruk till markhöjd, medan de inre murarna gå till
bjälklagets underkant. Ofta behöfvas endast grundpelare som stöd för
bärlina under bjälklaget eller för syllstock under vägg.
Betonmurar göras omkring 45 cm. tjocka för yttermurar och 30 cm.
till inre samt stampas i blandning af ungefär 2 delar cement, 5 delar
sand och 7 delar väl rengjord småsten. Genom påläggning af fuktiga
trasor bör man noga ordna så, att ytan ej får torka mellan
istampning-arna; frost får icke komma i massan, då murarna därigenom bli dåliga.
För bodar, lador och andra utrymmen, hvilka blott ha brädväggar,
läggas endast grundstenar för uppbärande af syllarna. Mellan dem fylles
med på marken lagda stenar.
Sockel lägges eljest ofvan marken och liksom grunden af hållbart
material. Stenarna måste emellertid för utseendets skull här tuktas och
helst fogstrykas med cementbruk. Sockelns höjd bör vara minst 50 cm.,
180
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
