- Project Runeberg -  Svenska allmogehem /
195

(1909) [MARC] With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mur, då gödselkärran drages på murkanten. Sedan täckes denna sträng,
och körplanka placeras därå för utläggande af nästa sträng längs den
förra o. s. v. För hämtningen måste ordnas så, att man tar bort
gödseln längs ena kanten, då kärran står utanför muren och gödseln kastas
öfver denna. På så vis erhålles väg inuti gödselstaden för vidare
hämtning. Är gödselstaden försedd med väggar, måste alltså åt denna sidan
väggen utgöras af lämmar. Gödselstaden får aldrig läggas så, att man
behöfver backa in kärrorna för att få körbana igenom. Den bör sålunda
aldrig göras kvadratisk, om sidan är öfver 3 meter, utan är då
fördelaktigaste formen en lång smal gödselstad, gärna med endast tre
sidomurar.

Är gödselstaden täckt, måste taket läggas så högt att en man kan gå
ofvanpå stacken och arbeta under tak. Alltså bör från botten vara 3,5 m:s
fri höjd.

I Skåne och andra på torfströ fattiga trakter anlägges för urinens
uppsamlande en urinbrunn i eller intill gödselhuset. Den gjutes i beton.
Till den ledas rör från gödselrännorna äfvensom ett aflopp för
präss-vatten från gödselstaden. Kubikutrymmet beräknas till 2 kbm. pr ko,
1 kbm. pr svin, 1 kbm. pr ungdjur. Längre upp i landet, där man
delvis använder torfströ, behöfs brunnen mestadels blott för uppsamlande
af prässvatten från gödselstacken och endast mindre för urinen. Den
lägges därför vanligtvis i gödselstadens lägsta punkt och förses där med
lock. Utrymmet beräknas då blott till 0,5 à 0,3 kbm. pr djur. I
torf-rika trakter, särskildt i Norrland, behöfs egentligen endast
gödselvatten-brunn, i hvilken prässvatten samlas för att genast åter föras öfver
gödselhögen. En dylik brunn behöfver vara endast 1 kbm. Samtliga
dessa brunnar förses med pump för urinens och gödselvattnets
uppfordring, vare sig för utkörning på fälten eller ock för att åter pumpas ut
öfver stacken.

I samband med gödselhuset brukar man ofta ordna afträdet, men
kommer detta då vanligen bakom alla uthuslängorna. Det gör att vägen
oftast blir för lång dit. Bättre placeras det då i något närmare hörn.
Det bör i så fall förses med ett särskildt cementerad t »blandningsrum»,
där latrinen samlas och blandas med torfströ.

III. BOSTADSHUSET.

STOMMENS UPPSÄTTNING.

Grundgräfningen göres som för ekonomihusens stallar, om källare ej
behöfves under boningshuset; bygger man källare, måste grundgrafvarna
tilltagas så, att grundmurarna gå ned c:a 0,5 m. under källarens golf.
Skall grunden ej vara lika djup under hela huset aftrappas botten i
omkring 0.5 m. höga afsatser.

195

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svallmo/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free