Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan ugn blir mycket billig, värmer bra och ser nästan
hemtref-ligare ut i rummen än en af kakel. För öfrigt putsas murstockarna i
rummen, och på vinden slammas de hvita.
IV. EFTERARBETEN.
När hela gården väl är färdigbyggd, får den ofta på landsbygden stå
omålad och grå. Det gråa är nog vackert som färg betraktadt och bör
gärna tas till föredöme, men på så vis att träet målas i en sådan ton.
Ty träet bör så fort som möjligt skyddas för åverkan af väder och vind
genom någon impregnering, oljning eller målning.
Rödfärg är den färg, som allramest kan brukas och som är specifikt
svensk. Den kan vanligen erhållas färdig i handeln eller ock tillröres
den af järnoxid blandad med rågmjöl, något järnvitriol och tjära eller
sillake.
Är panelningen af vackert trä, kan detta lämpligen laseras d. v. s.
efter afslipning strykas först med ren linoljefernissa och därpå en eller
flera gånger med samma blandad med någon färg, dock så att träets
ådring lyser igenom. Sist strykes med blank eller matt fernissa.
En präktig impregnering erhåller man af trätjära, som bör påstrykas
varm och tunn. Karbolineum, som framställes ur stenkolstjära, är
emellertid vackrare. Det ger en djup färg och bör gärna påstrykas ett par
gånger, då äfven något färgstoff kan iblandas, om man så vill.
Målning med oljefärg torde dock vara mest omtyckt. Färgen kan
erhållas färdigrifven i handeln eller tillagas särskildt. Den finrifves då
såväl som grundstoffet på en stenhäll, hvarefter olja tillsättes. Denna bör
vara klar, rå eller ock blandad rå och kokt linolja, hvilket senare är
beständigare. Grundstoffet skall vara blyhvitt, som står bäst för yttre
målning, men är giftigt. För att färgen fortare skall torka tillsättes något
sickativ, t. ex. silfverglitt, mönja, brunsten eller dylikt. Vid
påstryknin-gen får färgen ej vara för tjock. Den tunnas genom terpentinolja.
Själfva målningen tillgår på trä så, att sedan kvistar och kådfläckar
indränkts med starkt limvatten eller i sprit upplöst schellack, grundas
träet med tunt påstruken ljus oljefärg. När denna torkat spacklas alla
hål och ojämnheter med kitt af rågmjölsklister, krita och linolja.
Därefter slipstrykes väggen, d. v. s. oljefärg i den önskade tonen påstrykes,
och medan den är våt slipas ytan med pimsten. Därefter påstrykes
färg en à två gånger.
Vid affärgning af murytor användes kalkfärg, gjord af släckt kalk, som
utröres i vatten till s. k. kalkmjölk, hvartill sättes det färgstoff som
önskas, dock äfven det först utrördt i vatten. Skall sådan färg strykas
på trä, göres den af nysläckt kalk och mjölk samt krita, hvartill äfven
kan sättas linolja.
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
