Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur allmogehem skola byggas, af arkitekt John Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undergrunden sticker upp. Är planen
kringbyggd som ofta i Skåne och
Halland, sätt den då med kullersten eller
flata hällar. Eljest skall den jämnas väl
med grus, som blir fast, men kan
krattas till helgdagarna. Gärna lägges en
liten gräsvall rundt boningshuset. Allra
vackrast är, om hela gårdsplanen är en
enda gräsmatta såsom ofta är fallet
särskildt uppåt landet.
Plantera så ett träd midt på gården
och gör rundt detta en bänk, där gårdens
folk kan samlas ljumma, sköna
ledigkvällar. Där väcker trädet, som får växa
sig gammalt som gården, tanken på flutna
tider. Därunder på bänken nynnas i
sommarkvällen om släktens minnen, öden
ocli lycka. Själfva trädet berättar dem.
Men ännu stå husen kala. Där en vägg ser kal och tom ut, spika
där upp några trådar eller sätt upp några ribbor till en spaljé och låt
sen klängväxter från den lilla gräskanten rundt stugan klättra upp efter
väggen och ge den lif, förgylla den kala ytan med sina saftiga blad och
sina blommor. Plocka så dit buskar här och hvar, låt rankor klänga
upp kring förstugukvisten, sätt några humlestänger framför en tråkig
laduvägg. Plantera en liten rosenbuske framför
ditt sofrumsfönster, så dess doft slår mot dig,
när du öppnar fönstret för att hälsa solen på
morgonen. Ordna så en härlig grönska kring
ditt hem. Knyt det sedan ännu mera fast vid
naturen och låt det växa ihop med moder
jorden genom en härlig trädgårdstäppa. Använd
till denna alltid och främst det som naturen
gifvit. Hugg ej bort mer än nödigt af de träd
och buskar, som vuxit sen gammalt på
platsen. Det var förr i tiden, när Norrlands stora
mörka skogar tyngde sinnet, om de stodo för
nära in på knutarna, som man sade: »Dålig
bond’ den som inte kan hålla skogen bort från
knuten.» Nu är det tvärt om! Behåll björkar
och tallar, alar och enar. Skogarna äro
minsann ej större nu än att man kan behålla
några af dess vackra förposter kring gårdens
knutar. Låt dem stå kvar och bilda stommen
för den grönska du vill dra upp kring ditt
205
J3ild 65. Rosenbusken
framför sofrummets fönster.
Bild 64. Jämför den kala väggen till
vänster med den blomsterprydda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
