Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Abborrar på noten - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Ett klassiskt förfarande inom den för ett sådant
drama föreskrivna tidrymden mellan påsk och
mickelsmäss. Han väntade icke utan nyfikenhet på
epilogen.
Maria stod där blek och brunfläckig, svart under
ögonen, gråtsvullen, vanställd till kroppen, ful. Hon
var dödligt förskräckt och endast det hårda tvånget
att skaffa bröd för sin hunger hade tvingat fram
henne till herregården liksom skogsdjuren ge sig fram
till bygden under hårda vintrar. Det dröjde några
ögonblick, innan hon kände välviljan emot sig så
pass, att hon förmådde dra fram sitt ärende. Hon
hade med sig ett brev från Daniel, postat vid någon
liten urskogsstation i Kanadas skogar.
"Som jag har ingaståannes Ett Hundra tjugefäm
kröner hos baron som jag tror, att han betalar ut
di te de. Som jag tro att di räcker tess du blir
arbetsför. Som du får sälja sy<keln också om det
blir tvunget. Som jag ska skika mer om jag kan.
Hoppas du äfven har hälsan. Vänligen.
Daniel."
Utan att göra några vidare frågor lade baronen
från sig brevet, som han med möda kunnat tyda.
— Det var 200 kronor, sade han blott. Därpå
satte han Maria i en stol och talte med henne om
gamla tider, då hon kom till herrgården med
murklor, smultron, hjortron, krösen och tranbär,
allt vad Askenäs risiga fällor och fattiga myrar
kunde bjuda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
