Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Abborrar på noten - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
bygga nytt skolhus för Läppamåla och Sunnanåkra
gemensamt. Var skulle det läggas? Nämndemannen
i Läppamåla Korpagård bjöd på en kulle nära
landsvägen mittemellan byarna. — Den får socknen
till skänks, sade han, ty han ville lika gärna bli av
med den. De gamla mindes den tid då den varit
bevuxen av tolv underbart sköna gamla ekar. De
mindes också de somrar, somliga sade det var sex
i rad, andra att det var sju, då åskan gång på gång
mättade åt de där ekarna, slog fel ibland, men
träffade ibland och höll på till dess alla tolv,
somliga sade: de sju vackraste, voro splittrade och döda.
Lärda män besökte platsen, men kunde icke
förklara dess dragningskraft för åskan. Lika litet
kunde de förklara varför åskan icke slog ner en
enda gång den åttonde sommaren eller den nionde.
Det var bara så.
Stämman tog nu tacksamt emot gåvan av
nämndemannens åskefälla, ty ingen tänkte mera
på den där gamla historien om de tolv ekarna och
de sju somrarna då de förstördes.
Baronen deltog verksamt i skolbygget och gjorde
mer än sin skyldighet som ordförande i
byggnadskommittén, dels därför att omtanke om
skolväsendet var tradition i familjen, dels därför att han
ville bli mannen som hade allt att säga och så få
sätta till Maria som lärarinna i den nya skolan.
Sedan han fått prostinnans medgivande, föreslog
han henne bland de sökande. Ingen röst höjde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
