Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Abborrar på noten - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
förstånd på henne, blev det klart för honom hur
grym hans stora välgärning mot henne hade varit.
"Just denna lilla människa som blivit så skrämd
och hanterad", tänkte han, "borde ha förskonats från
att leva sitt liv ensam i ett skolhus mellan två byar."
Ändå hade han satt henne där och väntat en stor
gärning av henne. Han betraktade henne och fick
en vision av de många ensamma kvällarna och
nätterna, av det mångmilade mörkret som stod och
teg kring hennes fyra ytterväggar eller, än värre,
viskade om outsägliga fasor.
Hur dåraktigt att utvälja till en sådan tortyr av
alla just den som skulle leda socknens barn. Det
var inte omöjligt annat än att de måste känna varje
morgon den atmosfär av ångest som lagrats under
natten.
— Maria skulle ha opponerat sig, sade han
häftigt. Om jag nu händelsevis inte tänker på allting
på grund av giftermål och barn och världskrig, så
kunde väl Maria gjort mig uppmärksam på att hon
hade det svårt. Så pass hyggligt har jag bemött
Maria att hon kunde ha haft det förtroendet.
— Men vad kunde baron göra åt, att jag haft det
svårt? frågade hon förvånad.
— Ganska mycket, sade han. Jag kunde ha gett
henne fönsterluckor och bastanta lås och en arg
hund.
Då först förstod hon att han trodde hon var
rädd för mördare och våldtagare, vilket icke var
fallet. Hon räddes någon som icke kunde stängas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
