Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skörd - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
kom. Daniel han hade varken skrivit brev eller tagit
emot några, hans minnen voro icke av det slaget
man förstorar och hänger på vägg. Han hade aldrig
svarat på de där högfärdiga raderna från Maria:
"nu behövs inga pengar mer". Han bara underlät
att skicka pengarna. De där åtta dollarna han
anslagit till barnet i månaden, satte han in på en
särskild bok, för att besparingen riktigt skulle märkas.
Genom Magnus som han någon gång hörde från,
fick han sedan långt om länge veta att ungen var
död och att Maria blivit lärarinna i Läppamåla. Men
då var det för sent, tyckte han, både att beklaga
sorgen och gratulera till examen. Maria hördes
aldrig mera av, och så gingo åren under tystnad.
— Nämn inget om mig, när du skriver hem,
varnade han Magnus. Det blir bara för Kajsa Mård
att prata om.
Och dock. Medan det band som höll Magnus och
Edvin fast vid fädernejorden var så slappt, att det
knappt märktes annat än på julafton eller när det
kom sorgakort att mor i Rävagården var död, så
måtte Daniels hjärta varit utsatt för en mäktig
dragning som han till slut tvangs att lyda.
— Känns det inte lite sökent, frågade Magnus
nyfiket, när du ser hur Edvin och jag har fått det,
rnedan du efter alla åren inte har så mycket jord
som du kan lägga i din hand, och varken hem eller
familj ?
Nej, det hade inte gått för Magnus att göra
honom ångerköpt. Daniel hade inrättat sitt liv med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
