Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
tydlighet hon är bredvid henne. Hon håller alldeles
på att sjunka ner i vantro och förtvivlan för att
hon inte kan mätta och kläda och skaffa arbete åt
alla fattiga i socknen och böta de obotliga och stifta
lyckliga äktenskap.
— Jag tänker prostinnan Springer fick nog öva
sig rätt mycket, innan hon dög till det, sade Maria.
— Men se, min hustru, hon vill inte öva sig.
Hon tycker att hennes uppgift är att sköta hem och
barn, och att församlingen är gammal nog att sköta
sig själv. Tala lite vid henne, så att hon förstår
att även en modern prästfru har en uppgift. Jag
vet ingen annan jag kan be. Fröken förstår väl själv
att fru Ljunghed kan inte hjälpa henne. Ljungheds
ser nog ner på oss, för att vi inte är prästfolk av
det rätta slaget med långa anor. Jag är säker på
att han tyckte min predikan i dag var förfärlig.
Det trodde Maria också, men hon sade endast
något om att Ljungheds voro gamla och trötta, och
att den första tiden alltid måste vara svår i en okänd
församling.
— Men hjälp då min hustru över den första
tiden.
— Ja, det ska väl vara fort gjort, sade Maria
som om hon talat om ett dike. Och så undrar jag
om kyrkoherden hört om fjärdingsmans Krestina?
— Jo, det hade han. Han hade själv märkt, att
hon icke kunde vara riktigt klok. Ty ett par gånger
när han kommit ut ur sakristian hade en mager
person som uppgavs vara fjärdingsmans Krestina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
